Synpunkter på detaljprogrammet för Saltsjöbadens Centrum

Saltsjöbadens Hembygdsförenings synpunkter på

SAMRÅDSHANDLINGAR JUNI 2016 KFKS 2012/562-214

DETALJPROGRAM FÖR SALTSJÖBADENS CENTRUM

Saltsjöbadens Hembygdsförening har ca 300 medlemmar i åldrarna 30 till 100 år. Föreningens mål är att värna om miljö och kultur i vårt närområde och hålla hembygden levande. Föreningen har deltagit i s.k. Workshops och informationer och även bjudit in Nacka kommuns projektgrupp för information till våra medlemmar. Tyvärr anser vi att av de synpunkter som framförts från våra medlemmar inte tagits hänsyn till i den nu redovisade programhandlingen.

Våra synpunkter på detaljplaneprogramhandlingen omfattas av tre delar.

1.  Bebyggelsen, placering, höjd och kostnader
2.  Centrumbyggnad
3.  Trafiksituationen

1. Bebyggelsen.

Den i detaljplaneprogrammet föreslagna bebyggelsen med tätt belägna och mycket höga hus innebär ett brutalt ingrepp i den nuvarande unika miljön i Saltsjöbaden med dess inblandning av gröna områden och en varierad bebyggelse med måttligt höga hus.

Till Saltsjöbaden flyttar man för att få bo i ljus och grönska och andas frisk luft. I stadsplanen som nu gäller är den högsta rekommenderade våningshöjden för bostadshus i Saltsjöbaden 3 – 4 våningar. I de nya centrumplanerna föreslås byggnadshöjder på 7-8 och 5 våningar på den högsta höjden i centrum (nuvarande sporthallen). För att få sjöutsikt från den placeringen räcker det med 2-3 våningar. De höga husen kommer i sin utformning att kasta en otrevlig slagskugga över atriumhusen på Neglinge gärde. Husen ska innehålla äldreboenden och studentlägenheter, och särskilt för äldreboende finns det säkert trivsammare utformning.

Vi har idag Syrenparken med fint placerade 3-4 våningshus intill Ringvägens station. Vårt nuvarande populära omsorgsboende, Sjötäppan, byggdes under 1950-talet. Husens utformning både invändigt och utvändigt samt läge är helt i linje med de riktlinjer som utformades av Socialstyrelsen och Boverket i början av 2000-talet.

Saltsjöbadens unika topografi med höga berg och djupa dalar måste behållas i de nya byggplanerna.

Den föreslagna förtätningen omkring centrum tar bort charmen, öppenheten och ljuset runt byggnaderna. I programhandlingen redovisas höga hus med slutna gårdar för att minska påverkan av trafiken. Vi saknar förslag på terrasserade byggnader som kan anpassas till vår unika natur. Vi saknar förslag på alternativa boenden med radhusbebyggelse och atriumhus.

De nya husen vid infarten, korsningen Saltsjöbadsleden- Vinterbrinksvägen-Solsidevägen, är inte bra placerade, platsen passar bäst som trafikplats och bensinstation utan någon övrig bebyggelse.

Igelboda skolan: att bygga bort öppna lekplatser och riva de låga förskole- och fritidslokalerna på tomten Inägan och Infarten, stänger in den trivsamma och lättillgängliga miljön. Tomterna är för övrigt en gåva till kommunen från Järnvägsaktiebolaget Stockholm-Saltsjön daterad den 18 januari 1968.

Parkeringen framför centrum: Husen som ska byggas på parkeringen framför centrum måste minskas i höjd och utformas mer attraktivt än de föreslagna ”limporna”. Gör ett studiebesök i Jakriborg utanför Lund!

Detta gäller även föreslagna hus på Vinterbrinksvägen; istället för 7-8 våningshus, kan intressanta terrasserade hus ansluta mot berget och ge en vacker entre’ mot Igelbodaplatån. De befintliga radhusen på Sommarvindsvägen kan ge en snygg koppling till ny bebyggelse.

De redovisade husen vid Neglinge gärde blir som en mur mot det vackra berget och tar bort öppenheten och naturintrycket. Den befintliga förskolan, Neglinge gård, är väl anpassad till naturen, hembygdsgården och Gamla kommunalhuset. Bygg istället radhus eller parhus utmed en längre del av Stockholmsvägen. Vägen är så bred att den kan minskas och ge plats för många mindre hus. Förslaget att förskolan ska flyttas in i ett nytt hus vid berget, och att det oländiga berget ska vara barnens lekplats är helt ogenomtänkt av projektörerna, som antagligen p.g.a den korta tiden för framställning av programhandlingen får en att undra om de överhuvudtaget besökt platsen.

Alternativa byggområden: Saltsjöbadens golfklubb föreslog för några år sedan att man skulle bygga flerbostadshus i kanten av golfbanan, intill Ljuskärrsberget, med utsikt över golfbanan. Intill det höga Ljuskärrsberget kan ganska höga hus byggas utan att det inkräktar på golfverksamheten eller naturupplevelsen.

I slutet av Vinterbrinksvägen och vid gångvägen från Igelboda station mot skolan, finns obebyggda områden som lämpar sig väl för ny bebyggelse.

På sidorna av Gröna dalen finns mark som skulle kunna bebyggas utan att inkräkta på kolonilotter, idrott eller friluftsliv.

Utmed motorvägen, mellan Saltsjö-Duvnäs och Drevinge finns ett obebyggt område, en f.d. stenkross. På den höjden skulle ett attraktivt område kunna byggas med låga flerfamiljs- och radhus.

Kostnader: Man talar ofta om fördyrande utföranden av byggnader. Ett sadeltak ger inte lika många bostäder i ett hus jämfört med platt tak, således blir huset/lägenheterna dyrare.

I Saltsjöbaden är taken ofta snötäckta på vintern, därför är det bättre att bygga tak med lutning och undvika kostnader för läckande tak.

Tyvärr är det så att projektering/byggande och underhåll av husen ligger på skilda konton.

Den som bygger husen beaktar inte underhållskostnaden!

Bygger man husen högre än 3 våningar, måste man installera hiss enligt Boverkets regler, och det blir dyrt!

Husen i programhandlingen är till 95 % redovisade till och med över 4 våningar för att hisskostnaden inte ska bli för stor fördelat på varje lägenhet.

Räknar man istället på ett sundare sätt med livscykelkostnad för ett hus, med husets livslängd till 50- 60 år och hissen till 25 år, så är dessa kostnader marginella under husets livstid.

De föreslagna 7-8 våningshusen är även olämpliga ur energisynpunkt. En hög oskyddad byggnad har större energibehov än en 3-vånings byggnad, men den kostnaden ligger ju också i förvaltningsskedet. Referens: energianalys Bengt Dahlgren AB.

Det är förvånande att kommunen lägger fram ett förslag som så uppenbart har färgats av exploatörernas önskemål om maximala vinster. Kommunen borde innan förslaget presenterades ha lagt ned betydligt större arbete på att anpassa den föreslagna bebyggelsen till den nuvarande bebyggelsemiljön i vår vackra hembygd.

2. Centrumbyggnaden.

Nuvarande unika inomhuscentrum stod klart 1969. Det var då ett nydanande centrum, och delegationer kom från hela världen för att se det och lära sig.

Ett inomhuscentrum uppbyggt omkring ett inomhustorg skapar många möten och är en mycket bra samlingsplats för många aktiviteter.

Vårt centrum används för alla åldrar, från småbarnens första sångstund till konstvisningar, musikgrupper, teater och samhällsinformation.

Vårt centrum innehåller även viktiga samhällsfunktioner som läkarstation, bank, bibliotek, apotek och livsmedelsaffärer.

Den nuvarande mixen av samhällsfunktioner med bl.a. ett trivsamt bibliotek med generösa läsplatser och internet , gym för alla åldrar, affärer med fantastisk service som skomakaren, guldsmeden, blomsteraffären, frisörer mm har vuxit fram genom åren och fungerar nu mycket bra.

I programhandlingen föreslås ett mindre inomhuscentrum och två utetorg med affärer i bottenplanet. Att dela upp affärsverksamheten på tre enheter skapar snabbt ett ”A” och ”B” läge för butikerna.

I inomhuscentret flanerar man och möts, medan man på utomhustorget snabbt går till den avsedda butiken för inköp och detta skapar inga spontana möten.

Erfarenheter av vårt klimat, med blåsigt och kallt väder under större delen av året har ju skapat dessa inomhuscentrum som passar oss invånare.

Att återgå till utomhusaffärer är att ta bort mötesplatserna, trivseln och sänka standarden på centrumet. Storleken på torget i Saltsjöbaden Centrum är optimal, vad man skulle önska sig är större handelsyta för livsmedelsaffären.

Ett centrum i ett plan med direkt ingång från utsidan eller garage är positivt för alla besökare. Med viss ansträngning från projektörerna skulle nuvarande centrum kunna förstärkas konstruktionsmässigt och förses med bostäder ovanpå taket. Detta förfarande skulle också medföra en mjukare övergång från den gamla bebyggelsen och till det nya som ska byggas på parkeringen och i centrum.

3.Trafiksituationen

Föreningen har sedan många år framhålligt nödvändigheten av att bygga en ny väg till Solsidan.

I den fortfarande gällande Stadsplanen, fastställd 1975, finns Solsidevägen inritad och omtalad. Redan för 40 år sedan var trafiken på Byvägen genom Tattby omfattande.

Som alla vet måste den som ska till och från Solsidan och Älgö köra på Byvägen. Den trafikutredning som redovisas inom programhandlingen, visar på att i dagsläget passerar 15 000 fordon/dygn på Saltsjöbadsleden förbi Saltsjöbaden Centrum.

På Byvägen passerar 8 500 fordon/dygn.

Byvägen är en 2-filig bygata med 1 smal trottoar.

Byvägen är också vägen för många barn som ska gå eller cykla till Samskolan, Igelbodaskolan, idrottsplatsen, simhallen , Neglingeskolan och förskolor i området.

Trafikutredningen som ingår i underlaget för detaljplaneprogrammet beräknar att fordonsökningen blir 4 200 fordon/dygn om man bygger 800 nya bostäder.

I den aktuella programhandlingen föreslås 1300 -1500 nya bostäder, och ökningen blir då istället med 8 000 fordon/dygn.

Totalt skall då närmare 23 000 fordon/dygn passera på Saltsjöbadsleden förbi centrum!

I programhandlingen redovisas också en uppmätt ljudnivå på 70 dBA, med nuvarande breda väg och nuvarande trafik.

Att föreslå trevliga sittplatser med parksoffor i den miljön är märkligt.

Den föreslagna neddragningen av vägytan förbi centrum innebär även att trafiksäkerheten minskas katastrofalt, ljudnivån ökar och trivseln blir obefintlig.

Med den minskade vägbredden och avsaknaden av all annan tillfarts/genomfartsväg, görs även ett kraftigt avsteg från fastslagna lagar och regler ang. säkerhetsavstånd för transport av farligt gods.

Rekommenderat är 50 m från bostäder, nu blir avståndet endast 9,25 m.

I programhandlingens riskanalys, som utförts av SWECO, finns detta redovisat.

Solsideleden kan byggas på flera sätt. Trafikutredningen har föreslagit förlängning av Solsidevägen eller breddning av Kvarntorpsvägen och därefter anslutning till Skyttevägen. I trafikutredningen redovisas kostnader och tidsbesparing för resandet mellan centrum och Solsidan. I detta fall anser vi att tidsbesparingen är av underordnad betydelse, det är säkerheten för alla invånare som är det viktigaste! Vi föreslår att trafiken till Solsidan läggs i en tunnel under nuvarande Solsidevägen, och därefter knyter an till Skyttevägen via bro och vägbank bredvid järnvägsspåret. Tunneln kan starta med en rondell i två plan vid bensinstationen. Den stora avlastningen med denna trafiklösning, innebär att de föreslagna åtgärderna för Saltsjöbadsleden förbi centrum kan minskas och därmed även kostnaderna. Bensinstationen bör kunna vara kvar, eventuellt flyttas något, men absolut inte tas bort från trafikplatsen. Bensinstationen fyller idag en stor funktion, med långa öppettider och närbutik för livets nödtorft. Som jämförelse och placering, se bensinstationen intill leden vid Hammarby industriväg.

För de som ska projektera ny bebyggelse i Saltsjöbaden finns det nu ett unikt tillfälle att skapa intressanta, välplacerade, inbjudande och vackra hus i en fantastisk natur. Arkitekter, projektörer och ansvariga: Ni kan bättre!

Denna skrivelse är framställd tillsammans med styrelsen i Saltsjöbadens Hembygdsförening och redovisad för föreningens medlemmar. Skrivelsen finns att läsa på föreningens hemsida, www.saltsjobadenshembygdsforening.se

Saltsjöbadens Hembygdsförening ser fram mot fortsatta konstruktiva och givande diskussioner med projektledningen för Saltsjöbadens Centrum.

Saltsjöbaden den 16 juni 2016

Birgitta Thelander, ordförande i Saltsjöbadens Hembygdsförening

Birgitta Thelander    Kontakta namninsamlingens skapare