Stoppa myndigheters maktmissbruk, du väljer om du vill visa ditt namn eller ej.

Motion gällande att det måste finnas en instans  som kan ingripa  handgripligen mot en myndighet som bryter mot lagen.

Efter att få ha upplevt socialtjänstens inkompetens, maktmissbruk samt lagbrott emot barn och deras vårdnadshavare i Sverige så anser vi att det måste finnas en instans som kan utreda och ingripa gentemot socialtjänsten eller annan myndighet som gör fel.

Hos socialtjänsten och annan myndighet arbetar människor. Människor kan göra fel oavsiktligt eller med avsikt. De människor som gör fel oavsiktligt är mänskliga. De människor som gör fel med avsikt utövar maktmissbruk, bestraffar och är kriminella. Det är oacceptabelt!!! Allrahelst när det görs mot barn som faktiskt födds oskyldiga till denna värld! Om man förstör människor psykiskt så går de inte att laga.  

Som det fungerar nu så kan socialtjänsten eller annan myndighet begå brott och om en utredning startas så ska den instans som gjort fel utreda sig själv eller så får de ett beslut om att de har varit under utredning och att de har gjort fel, de får kritik. Det händer inget mer och ingen kontrollerar att myndigheten ej gör om samma fel. När socialtjänsten gör felaktiga utredningar så fattar nämnder och rättsväsendet beslut på felaktiga grunder och som medborgare är du helt maktlös!! Det är barnen och föräldrarna som utsätts för psykiskt lidande, hot, utpressning och bestraffningar. Och som nu i detta fall när vi fått vetskap om hur socialtjänsten och IVO agerar anmälde vi dem och blev vi indirekt hotade att om vi gör en 14:e anmälan mot socialtjänsten så kommer barnen och deras mor ej får träffas på väldigt länge. Vi gick då vidare och pratade med JO som inget kunde göra, vi anmälde då till JK som också de meddelade att de inget kunde göra då ingen avlidit! Vad är det för mening att ha IVO, BO, JO och JK om de bara kan utreda men inte handla? De utreder eller gör bara  tillsyn av olika myndigheter om någon har avlidit trots att det står klart och tydligt på ovanstående  myndigheters hemsidor att de skall utreda om en myndighet begår brott och i detta fall har de brutit mod Sveriges värdegrund, mänskliga rättigheter , barnkonventionen, socialtjänstlagen samt olika ombuds regler. Tänk om alla som begår brott skulle få utreda sig själva?! Mindre prat och mer handling!  

Det samhälle vi har nu är ett diktatoriskt samhälle som begår brott mot mänskliga rättigheter, barnkonventionen, socialtjänstlagen och Sveriges värdegrund  när en medborgare i ett land ej får gehör vare sig hos myndigheter eller rättsväsendet för att människor som arbetar på en myndighet gör fel.    Vi vill att det ska finnas en instans som handgripligen ska kunna ingripa om barn och föräldrar utsätts för brott gentemot mot mänskliga rättigheter, barnkonventionen, socialtjänstlagen och Sveriges värdegrund eller blir utsatta för felaktiga utredningar av socialtjänsten, samt brott gentemot IVO:s regler för barns rättigheter under omhändertagande vilket leder till felaktiga beslut från rättsväsendet. Sverige vill väl ha ansvarsfulla, samvetsgranna, solidariska och fungerande medborgare? Vi vill betona det igen att om människor förstörs psykiskt och dessutom i ung ålder så har de svårare att bli medborgare med ovanstående egenskaper. Vi behöver inte poängtera kostnaderna för samhället väl fungerande medborgare kontra icke fungerande medborgare.  

Som stöd för att denna motion ska antas hänvisar vi till följande lagtext och regler.    

Statlig värdegrund:

Demokrati: Som statsanställd arbetar du på medborgarnas uppdrag och för våra gemensamma mål. Myndigheterna ska se till att de beslut som riksdag och regeringen fattar blir verklighet. De är därför en viktig länk för att värna demokratin i samhället.  

Legalitet: Medborgarna ska kunna lita på att myndigheter behandlar alla på ett likvärdigt och korrekt sätt. Det innebär att du som statsanställd måste känna till och följa de regler som är relevanta för ditt uppdrag och din myndighets verksamhet. Du måste också förstå hur reglerna ska tolkas och tillämpas.

Objektivitet: En saklig och opartisk statsförvaltning med meritbaserad rekrytering krävs för att myndigheter ska kunna genomföra sina uppdrag på ett demokratiskt, effektivt och rättssäkert sätt.

Fri åsiktsbildning: Varje medborgare har rätt till yttrandefrihet, informationsfrihet, mötesfrihet, demonstrationsfrihet, föreningsfrihet och religionsfrihet. Det gäller också dig som är anställd i staten.

Respekt: Som anställd i staten ska du i ditt arbete visa respekt för den enskilda människan och dennes mänskliga rättigheter. Det handlar bland annat om att uppfylla krav på ickediskriminering och att ta hänsyn till den personliga integriteten. Jämlikhet, jämställdhet, medmänsklighet och integritet är nyckelord för att uppfylla dessa krav.

Effektivitet och service: Myndigheter ska ge ett gott bemötande, vara tillgängliga och på ett effektivt sätt ge medborgarna service.    

Mänskliga rättigheter:

Artikel 1: Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.

Artikel 2: Var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i denna förklaring utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt. Ingen åtskillnad får heller göras på grund av den politiska, rättsliga eller internationella status som råder i det land eller det område som en person tillhör, vare sig detta land eller område är oberoende, står under förvaltarskap, är icke-självstyrande eller är underkastat någon annan begränsning av sin suveränitet. 

Artikel 3: Var och en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet.

Artikel 5: Ingen får utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.

Artikel 6: Var och en har rätt att överallt erkännas som en person i lagens mening.

Artikel 7: Alla är lika inför lagen och är berättigade till samma skydd av lagen utan diskriminering av något slag. Alla är berättigade till samma skydd mot alla former av diskriminering som strider mot denna förklaring och mot varje anstiftan till sådan diskriminering.

Artikel 8: Var och en har rätt till verksam hjälp från sitt lands nationella domstolar mot handlingar som kränker hans eller hennes grundläggande rättigheter enligt lag eller författning.

Artikel 10: Var och en är på samma villkor berättigad till en rättvis och offentlig förhandling vid en oberoende och opartisk domstol vid prövningen av hans eller hennes rättigheter och skyldigheter och av varje anklagelse om brott mot honom eller henne.

Artikel 12: Ingen får utsättas för godtyckligt ingripande i fråga om privatliv, familj, hem eller korrespondens och inte heller för angrepp på sin heder eller sitt anseende. Var och en har rätt till lagens skydd mot sådana ingripanden och angrepp.

Artikel 16: 1. Fullvuxna män och kvinnor har rätt att utan någon inskränkning med avseende på ras, nationalitet eller religion ingå äktenskap och bilda familj. Män och kvinnor skall ha samma rättigheter i fråga om äktenskaps ingående, under äktenskapet och vid dess upplösning. 2. Äktenskap får endast ingås med de blivande makarnas fria och fulla samtycke. 3. Familjen är den naturliga och grundläggande enheten i samhället och har rätt till samhällets och statens skydd.

Artikel 19: Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.

Artikel 21: 1. Var och en har rätt att delta i sitt lands styre, direkt eller genom fritt valda ombud. 2. Var och en har rätt till lika tillträde till offentlig tjänst i sitt land. 3. Folkets vilja skall utgöra grundvalen för statsmakternas myndighet. Folkviljan skall uttryckas i periodiska och verkliga val, som skall genomföras med tillämpning av allmän och lika rösträtt och hemlig röstning eller ett likvärdigt fritt röstförfarande. 6 Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna

Artikel 22: Var och en har, i egenskap av samhällsmedlem, rätt till social trygghet, och är berättigad till att de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som krävs för hävdandet av hans eller hennes människovärde och utvecklingen av hans eller hennes personlighet, förverkligas genom nationella åtgärder och mellanfolkligt samarbete i enlighet med varje statsorganisation och resurser.

Artikel 25: 1. Var och en har rätt till en levnadsstandard tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande, inklusive mat, kläder, bostad, hälsovård och nödvändiga sociala tjänster samt rätt till trygghet i händelse av arbetslöshet, sjukdom, invaliditet, makas eller makes död, ålderdom eller annan förlust av försörjning under omständigheter utanför hans eller hennes kontroll. 2. Mödrar och barn är berättigade till särskild omvårdnad och hjälp. Alla barn skall åtnjuta samma sociala skydd, vare sig de är födda inom eller utom äktenskapet.

Artikel 28: Var och en har rätt till ett socialt och internationellt system där de rättigheter och friheter som behandlas i denna förklaring till fullo kan förverkligas.  

Barnkonventionen:

Artikel 3: Barnets bästa Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. Konventionsstaterna åtar sig att tillförsäkra barnet sådant skydd och sådan omvårdnad som behövs för dess välfärd, med hänsyn tagen till de rättigheter och skyldigheter som tillkommer dess föräldrar, vårdnadshavare eller andra personer som har juridiskt ansvar för barnet, och ska för detta ändamål vidta alla lämpliga lagstiftningsåtgärder och administrativa åtgärder. Konventionsstaterna ska säkerställa att institutioner, tjänster och inrättningar som ansvarar för omvårdnad eller skydd av barn uppfyller av behöriga myndigheter fastställda normer, särskilt vad gäller säkerhet, hälsa, personalens antal och lämplighet samt behörig tillsyn.

Artikel 4: Genomförande av rättigheterna   Konventionsstaterna ska vidta alla lämpliga lagstiftningsåtgärder, administrativa åtgärder och andra åtgärder för att genomföra de rättigheter som erkänns i denna konvention. I fråga om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter ska konventionsstaterna till fullo utnyttja sina tillgängliga resurser för att vidta sådana åtgärder. Vid behov ska sådana åtgärder vidtas inom ramen för det internationella samarbetet.  

Artikel 19: Skydd mot övergrepp Konventionsstaterna ska vidta alla lämpliga lagstiftningsåtgärder, administrativa, sociala och utbildningsmässiga åtgärder för att skydda barnet mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, inklusive sexuella övergrepp, medan barnet är i föräldrarnas eller den ena förälderns, vårdnadshavarens eller annan persons vård. Sådana skyddsåtgärder bör, där så är lämpligt, innefatta effektiva förfaranden för såväl upprättandet av sociala program som syftar till att ge barnet och de personer som har hand om barnet nödvändigt stöd, som för andra former av förebyggande och för identifiering, rapportering, remittering, undersökning, behandling och uppföljning av fall av ovan beskrivna sätt att behandla barn illa och, där så är lämpligt, förfaranden för rättsligt ingripande.

Artikel 20: Alternativ omvårdnad Ett barn som tillfälligt eller varaktigt berövats sin familjemiljö, eller som för sitt eget bästa inte kan tillåtas stanna kvar i denna miljö, ska ha rätt till särskilt skydd och stöd från statens sida. Konventionsstaterna ska i enlighet med sin nationella lagstiftning säkerställa alternativ omvårdnad för ett sådant barn. Sådan omvårdnad kan bl.a. innefatta placering i familjehem, kafalah i islamsk rätt, adoption eller, om nödvändigt, placering i lämpliga institutioner för omvårdnad av barn. Då lösningar övervägs ska vederbörlig hänsyn tas till önskvärdheten av kontinuitet i ett barns uppfostran och till barnets etniska, religiösa, kulturella och språkliga bakgrund.  

Artikel 25: Översyn avseende omhändertagna barn   Konventionsstaterna erkänner rätten för ett barn som har omhändertagits av behöriga myndigheter för omvårdnad, skydd eller behandling av sin fysiska eller psykiska hälsa till regelbunden översyn av den behandling som barnet får och alla andra omständigheter som rör barnets omhändertagande.      

Socialtjänstlagen:

1 kap. Socialtjänstens mål

1 §   Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas    - ekonomiska och sociala trygghet,    - jämlikhet i levnadsvillkor,    - aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet.

2 §   Vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Vid beslut eller andra åtgärder som rör vård- eller behandlingsinsatser för barn ska vad som är bäst för barnet vara avgörande. Med barn avses varje människa under 18 år. Lag (2012:776).

3 kap. Vissa uppgifter inom socialtjänsten, m.m.

1 §   Till socialnämndens uppgifter hör att    - göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen,    - medverka i samhällsplaneringen och i samarbete med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda främja goda miljöer i kommunen,    - informera om socialtjänsten i kommunen,    - genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda levnadsförhållanden,    - svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det.

2 §   Socialnämndens medverkan i samhällsplaneringen ska bygga på nämndens sociala erfarenheter och särskilt syfta till att påverka utformningen av nya och äldre bostadsområden i kommunen. Nämnden ska också verka för att offentliga lokaler och allmänna kommunikationer utformas så att de blir lätt tillgängliga för alla. Socialnämnden ska även i övrigt ta initiativ till och bevaka att åtgärder vidtas för att skapa en god samhällsmiljö och goda förhållanden för barn och unga, äldre och andra grupper som har behov av samhällets särskilda stöd. Socialnämnden ska i sin verksamhet främja den enskildes rätt till arbete, bostad och utbildning. Lag (2015:982).

3 §   Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Lag (2009:596).

3 a §   Socialnämnden ska se till att det finns rutiner för att förebygga, upptäcka och åtgärda risker och missförhållanden inom socialtjänstens verksamhet rörande barn och unga. Socialnämnden ska använda handläggare som har avlagt svensk socionomexamen eller annan relevant examen på minst grundnivå i högskolan för utförande av sådana uppgifter inom socialtjänsten rörande barn och unga som innefattar    1. bedömning av om utredning ska inledas,    2. utredning och bedömning av behovet av insatser eller andra åtgärder, eller    3. uppföljning av beslutade insatser. Socialnämnden ansvarar för att den handläggare som självständigt utför arbetsuppgifter som avses i andra stycket har tillräcklig erfarenhet för uppgiften. Lag (2016:147).

6 kap. Vård utanför det egna hemmet

Allmänna bestämmelser om vård utanför det egna hemmet

1 §   Socialnämnden ska sörja för att den som behöver vårdas eller bo i ett annat hem än det egna tas emot i ett    1. familjehem,    2. hem för vård eller boende, eller    3. stödboende för barn och unga i åldern 16-20 år (stödboende). Barn i åldern 16-17 år får tas emot i ett stödboende endast om det finns särskilda skäl. Socialnämnden ansvarar för att den som genom nämndens försorg har tagits emot i ett annat hem än det egna får god vård. Vården bör utformas så att den främjar den enskildes samhörighet med anhöriga och andra närstående samt kontakt med hemmiljön. Lag (2015:982).

2 §   Varje kommun ansvarar för att det finns tillgång till familjehem, hem för vård eller boende och stödboenden. Enligt 3 § ska dock behovet av vissa hem tillgodoses av staten. Lag (2015:982).

3 §   Behovet av sådana hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga samt 22 och 23 §§ lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall ska tillgodoses av staten. Statens institutionsstyrelse leder verksamheten vid hemmen. Bestämmelser om tillsyn m.m. över verksamheten vid hemmen finns i 13 kap. Statens institutionsstyrelse får, om det finns särskilda skäl för det, genom avtal uppdra åt en region eller en kommun att inrätta och driva ett sådant hem som avses i första stycket. För vård i ett hem som avses i denna paragraf får staten ta ut avgift av den kommun som begärt placeringen. Lag (2019:909).

4 §   Vård i familjehem, hem för vård eller boende och stödboende ska bedrivas i samråd med socialnämnden. Detta gäller även sådana hem som avses i 3 §. Lag (2015:982).

Särskilda bestämmelser om mottagande av barn

5 §   När ett barn placeras skall det i första hand övervägas om barnet kan tas emot av någon anhörig eller annan närstående. Vad som är bäst för barnet skall dock enligt 1 kap. 2 § alltid beaktas.

6 b §   Socialnämnden ska i samband med beslut om placering i ett familjehem ingå avtal med dem som nämnden avser att anlita som familjehem. Nämndens och familjehemmets åtaganden som avser barnets behov av stöd och skydd under placeringen ska framgå av avtalet. Lag (2012:776).

6 c §   Socialnämnden ska tillhandahålla den utbildning som behövs för dem som nämnden avser att anlita för vård av barn i familjehem eller jourhem. Lag (2012:776).

7 §   Socialnämnden ska i fråga om de barn som vårdas i ett familjehem, jourhem, annat enskilt hem, stödboende eller hem för vård eller boende    1. medverka till att de får god vård och fostran och i övrigt gynnsamma            uppväxtförhållanden,    2. verka för att de får lämplig utbildning,    3. verka för att de får den hälso- och sjukvård som de behöver,    4. lämna vårdnadshavarna och föräldrarna råd, stöd och annan hjälp som de behöver. Lag (2015:982).

7 a §   Socialnämnden ska i fråga om de barn som vårdas i ett familjehem, jourhem, stödboende eller hem för vård eller boende lämna dem som vårdar sådana barn råd, stöd och annan hjälp som de behöver. Lag (2015:982).

7 b §   Socialnämnden ska noga följa vården av de barn och unga som vårdas i ett familjehem, jourhem, stödboende eller hem för vård eller boende främst genom    

1. regelbundna personliga besök i det hem där barnet eller den unge vistas,   

2. enskilda samtal med barnet eller den unge,   

3. samtal med den eller dem som tagit emot barnet eller den unge i sitt hem, och    

4. samtal med vårdnadshavarna. Socialnämnden ska särskilt uppmärksamma barnets eller den unges hälsa, utveckling, sociala beteende, skolgång samt relationer till anhöriga och andra närstående. Lag (2015:982).

7 c §   När vård ges i ett familjehem, stödboende eller hem för vård eller boende, ska det finnas en av socialnämnden särskilt utsedd socialsekreterare som ansvarar för kontakterna med barnet eller den unge. Socialsekreteraren ska besöka barnet eller den unge regelbundet i den omfattning som är lämplig utifrån barnets eller den unges behov och önskemål. Lag (2015:982).

IVO:s regler

Dina rättigheter i ett familjehem

Du har rätt att: Veta varför du bor i ett HVB eller familjehem. Vara med när man planerar saker som gäller dig, till exempel hur länge det är tänkt att du ska bo kvar och vart du ska flytta sen.   Veta vem som är din socialsekreterare och hur du kan kontakta henne eller honom. Din socialsekreterare ansvarar för att hålla kontakt med dig, besöka dig och följa upp hur det går för dig. Prata ensam med din socialsekreterare. Säga vad du tycker och bli lyssnad på. Inte utsättas för bestraffning.   Få veta vad som skrivs om dig. Du har rätt att fråga flera gånger om det är något du inte förstår eller vill veta mer om. Om du tycker att något är fel har du rätt att få din åsikt inskriven i din journal.

För privatpersoner Som privatperson kan du informera IVO om missförhållanden i hälso- och sjukvården eller inom socialtjänsten. Du kan också välja att anmäla ett klagomål.  

Tillsyn IVO bedriver tillsyn inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten samt verksamhet enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS). Hälso- och sjukvården och socialtjänsten berör varje människa på olika sätt i olika faser av livet, antingen direkt som patient eller brukare eller som anhörig. Tillsynen ska bidra till en säker vård och omsorg av god kvalitet och arbeta på ett sådant sätt som bäst gagnar vård- och omsorgstagarna.  

Exempel på verksamheter som bedriver socialtjänst är särskilda boenden för äldre hemtjänst personlig assistans verksamheter för personer med funktionsnedsättning individ- och familjeomsorg missbruks- och beroendevård eller hem för vård eller boende för barn (HVB).  

Charity Riders For Women And Children  

Charity Riders For Women And Children    Kontakta namninsamlingens skapare