Stoppa Fattigdomen Bland Sveriges Pensionärer

”Fattigpension”, en pågående socioekonomisk utslagning av våra äldre.

Inledning
Detta förslag är utvecklat av Sverigedemokraterna i Nybro avseende ekonomiska faktorer som berör hela rikets pensionärer. Frågan har även lyfts av flera pensionärsförbund och organisationer, massmedia och forskare i samband med uppdagandet att landets så kallade fattigpensionärer har ökat i antal till ca 1/6 av alla individer i åldersgruppen 65+.

Vi anser nu att en omedelbar och verkningsfull åtgärd måste framställas i form av en proposition om nya beskattningsregler och grundpensionens nivå för att dels säkra pensionärernas möjligheter till självbestämmande, ekonomisk trygghet och en utjämning i linje med krav framförda från EU på Sverige sedan flera år tillbaka.  

Denna sammanställning syftar till att initiera detta arbete på högre nivå inom Sverigedemokraternas riksdagsgrupp och påvisa ett stöd för densamma ifrån kommunal och landstingsnivåerna inom partiet. Vi förmodar att också andra individer med annan partitillhörighet står bakom ett dylikt förslag och även deras åsikter är välkomna då det garanterar ett brett stöd för nödvändiga och omedelbara insatser för dessa sämst utsatta pensionärer i samhället.

Bakgrund
I dagsläget uppgår den minsta omtalade grundpensionen till nära 7,100 SEK brutto för en ålderspensionär med mångårigt arbete med förhållandevis hög utbildningsbakgrund inom t.ex. grundforskning. Detta berör således både de lågutbildade med fåtal års arbetserfarenheter och även högutbildade med ett fullt liv av arbete bakom sig. Inget i denna fråga kan således sägas vara avhängigt vare sig utbildningsbakgrund eller längden på yrkesverksamheten utan det kan antas ha slagit emot hela åldersgruppen utan inverkan av dessa faktorer.

Under senare år har det i massmedia förekommit uppgifter som föranleder upprörda stämningar bland landets befolkning vilka påvisar en socioekonomisk diskriminering emot landets pensionärer då migranter vid 64 års ålder erhåller en av EU anvisad grundpension om ca 11,700 SEK till skillnad från de ovan nämnda 7,100 SEK för de redan i landet bosatta. En skillnad om ca 4,600 SEK och en travesti ur ett rättvisebegrepp för den inhemska befolkningen som genom sina inbetalningar av pensionsavgifterna har ett krav mot samhället. Detta medför att samhället idag står i skuld till pensionärerna.

Kritiken emot det svenska pensionssystemet och de låga garantipensionerna har även det publicerats omfattande av massmedia under de senaste åren. EUs krav på en garantipension uppgår idag till ca 60% av medianinkomsten och betecknas ofta som ett slags existensminimum vilket Sverige idag systematiskt och konsekvent underskrider för 1/6 eller ca 325,000 av landets pensionärer.

De undertecknade till denna sammanställning vill därför framhäva att det är dags att leva upp till vårt budskap ”Förändring På Riktigt”.

Befolkningsmängden i Sverige

En överblick av den faktiska befolkningsutvecklingen i Sverige under åren 1988 till 2017 påvisar att andelen i åldersgruppen 65+ [1]har ökat markant över trettio (30) års tid från 1 504 449 till dagens 2 006 146 individer (bild 1) om mer än trettiotre procent (33%). Det är alltså förhållandevis säkert att anta att andelen ålderspensionärer inför den nära framtiden kommer öka betydligt fortare och därmed kan med viss säkerhet även antas att pensionsåtaganden för stat, landsting, kommuner och privata näringsverksamheter kommer öka markant redan inom något decennie.

Bryter vi dessutom ned andelen i denna åldersgrupp och jämför perioden 1988-1999 med det efterföljande intervallet 2000-2017 ser det betydligt mer oroande ut. Under den föregående perioden skiljer det endast 38 883 individer mellan de högsta och lägsta åren varav trenden dessutom var i fallande under de senare tre åren från 1996 till och med 1999 (bild 2). I perioden därefter, 2000-2017 (bild 3), har andelen i åldersgruppen ökat med mer än tolvfalt (1200%) densamma mängden och är idag fast i oförändrat tillväxande förlopp. Från 2000 till idag har andelen alltså ökat med närmare 475 000 individer och vi ser ingen avtrappning inför framtiden. Detta grundar sig även i rapporter från både Statisticon på uppdrag av Nybro kommun och Nybro kommunchefs egen delrapport om befolkningstillväxten i §285.17 till kommunstyrelsen under September 2018.

Enligt Nybro kommuns ekonomichef, Carina Årsved-Gustavsson, uppgår dessutom kommunens så kallade pensionsåtagande till över 425 miljoner kronor varav endast 138 miljoner kronor finns avsatt i en fond. Skulden är förvisso i avtagande i och med att denna metod för redovisning fasas ut men den lokala företeelsen är jämförbar med förhållandet i landets övriga kommuner. Ett faktum som påvisas med säkerhet i senare litteratur på området. I t.ex. Tino Sanandajis bok ”10 000 miljarder” beskrivs att dessa pensionsskulder för stat, landsting och kommuner idag uppgår till närmare 500 miljarder. Med en liknande beräkning skulle det alltså kunna förhålla sig så att kommunerna inte har ett avsatt kapital utan en de facto skuld till pensionärerna. Denna kan alltså uppgå till närmare 341 miljarder kronor endast för stats, landstings och kommunanställda om Nybro kommun kan utgöra ett riktmärke. Samtidigt vet vi ur de av kommunens chefers utgivna delrapporter om det ekonomiska läget att vi står inför en kommande lågkonjunktur. Något som kan ytterligare påfrestas av kommunernas skuldsättningsgrad och att en tredjedel eller fler av landets kommuner idag har betydande problem.

Ur folkbokföringsunderlagen redovisar SCB följande data som ger upphov till grafen nedan i bild 1.

Bild 1. SCB befolkningsmängd i åldersgrupp 65+ 1988-2017

Under perioden 1988-1999 (bild 2) över 12 år har befolkningen varierat med 38 883 individer och avslutas i en fallande trend.

Bild 2: SCB befolkningsmängd åldersgrupp 65+ åren 1988-1999

Den markanta skillnaden i tillväxt framgår tydligt ur de efterföljande arton årens kraftiga ökning om 1200% sedan mätperiodens start 1988 i bild 3 nedan.

Bild 3: SCB befolkningsmängd åldersgrupp 65+ åren 2000-2017

Detta medför att befolkningsökningen i den angivna åldersgruppen varit närmare åtta (8) gånger snabbare än under den föregående perioden men däremot har inte pensionsskulderna gått ned i motsvarande omfattning.

Fakta om ekonomiska påståenden

Det är idag statistiskt vederlagt bortom alla tvivel att det som sagts ovan är den verklighet över 325 000 pensionärer lever under. Detta har visats bland annat av SCB i undersökningar ovan samt statistiknyheter publicerade redan i oktober 2017 [2]. Dessutom diskuteras detta i intressemedia som Senioren t.ex. vilka publicerade artikeln ”Sverige har flest fattigpensionärer[3]” den 1 september 2017.

Det konkreta förslaget för att motverka fattigsamhällets återintåg

Vi vill nu föreslå följande lösning för att motverka den tilltagande trenden i andelen fattigpensionärer i Sverige och stärka pensionärernas möjligheter till ekonomisk trygghet på ålderns höst.

1        Lagfäst en garantipension motsvarande 11 700 SEK per månad netto och pensionär enligt 2017 års pengavärde. Denna bör givetvis regleras upp i takt med inflation som brukligt.

2        Behåll sedvanlig inkomstskatt endast på inkomster som överstiger garantipensionsbeloppet ovan. D.v.s. om en pensionär tjänar t.ex. 15 000 SEK ska sedvanlig skatt endast tas ur de 3 300 SEK som överskjuter garantipensionen. Garantipensionen är därmed att anse som skattebefriad.

Vad avser finansieringen är det vår uppfattning att denna kostnad borde vara skälig för landets befolkning och inte orimlig eller omöjlig att uppbringa ur statens budget. I synnerhet inte då vi vet att nyanlända erhåller den sagda ersättningen men inte den redan befintliga delen av landets befolkning.

I och med förslaget ovan medför det heller ingen så kallad påstådd eller uppfattat orättvisa mellan fattig och rik eftersom garantipensionen är en nedre gräns och inte ett tak på faktisk inkomst.

Den slutliga kostnaden överlåts åt riksdagens ledamöter och sakkunniga att utreda i beredningen av detta förslag. Vad som är klart är att pensionen är en skuld från olika fonder och samhället till dess invånare efter olika former av sparande, inbetalningar och avgifter rimligen borde finnas pensionärerna till handa.

Källor:

[1] SCB http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningR1860/?rxid=f45f90b6-7345-4877-ba25-9b43e6c6e299 avläst 2018-09-06

[2] SCB http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/levnadsforhallanden/levnadsforhallanden/undersokningarna-av-levnadsforhallanden-ulf-silc/pong/statistiknyhet/undersokningarna-av-levnadsforhallanden-ulfsilc2/ avläst 2018-09-07

[3] Senioren, publicerad 2017-09-01, https://www.senioren.se/nyheter/sverige-har-flest-fattigpensionarer/

Mikael Jörgenstam, Sverigedemokraterna i Nybro    Kontakta namninsamlingens skapare