Synpunkter på samråd inför ansökan om höjning av vindkraftverk i Tomasliden.

OBS ! Namninsamlingen avsluttas 2021-04-28.

 

Sammanfattning:

Vindkraftsbolaget WPD avser att hos länsstyrelsen ansöka om ändringstilltstånd för vindkraftsparken i Tomasliden. WPD vill höja verken till 250 meter och förlänga igångsättningstillståndet med 5 år. Vi som skriver under är emot vindkraftsbolagets planer. Dessutom är vår åsikt att nuvarande tillstånd behöver omprövas då det är frågeställningar och utredningar som behöver redovisas enligt texten under med synpunkter som skickas in med dessa namnunderskrifter.

 

Synpunkter från fastighetsägare i området.


SAMRÅDSUNDERLAGET GENERELLT
Figurerna i samrådsunderlaget är generellt otydliga och svårlästa. Det är kanske inte alla som har möjlighet att läsa underlaget digitalt och därför går det inte få klarhet i skillnaden mellan de olika storlekarna på verken beträffande siktanalysen, skuggbildningen, ljudutbredningen och exempellayouten. Det kan ju inte vara meningen att man ska sitta med förstoringsglas för att kunna tyda färgerna m m.


LANDSKAPSBILDEN
När det gäller visualiseringarna/fotomontagen upplever vi att även här att de är otydliga och till och med direkt vilseledande. Exempel på vilseledande fotomontage är det från södra Lidsträsket som är taget från vägen med några buskar och träd som skymmer verken. Vid södra Lidsträsket har de flesta fritidshus öppen sikt mot sjön varför vindkraftsverken kommer att synas betydligt mer än vad som beskrivs i samrådshandlingen. Många stugor i området (exempelvis Storklinten, Fraukälen, Svartnäs, området på södra sidan av södra Lidsträsket) har öppen utsikt mot respektive sjö så verken kommer att synas väldigt tydligt.
Vi upplever att det blir en betydande skillnad i upplevelsen av storleken på verken och inte måttlig som bolaget beskriver i samrådshandlingen. Det gäller samtliga vyer som har presenterats.
Vi anser att det är viktigt att ge en rättvisande bild av hur höga verken skulle bli. Ett vindkraftverk på 250 meter i höjd är endast 50 meter kortare än Eiffeltornet och faktiskt 10 meter högre än byggnaden i Malmö ”Turning Torso”. Vi pratar om en höjd på 10 stycken vindkraftverk som dessutom ligger på ett av de högsta bergen i området. Kulturhuset med hotell i Skellefteå är 80 meter högt. Dessa vindkraftsverk kommer med andra ord att bli 3 gånger så höga som kulturhuset i Skellefteå.
Bolaget påstår att Tomaslidenområdet ligger relativt långt från samlad bebyggelse med Storklinten på 1,2 km och Risberg på 1,6 km avstånd. Enligt en dansk studie om vindkraftverk (SOU 1999:75) kommer vindkraftverken att bli ett dominerande element inom 2–3 km avstånd från vindkraftverken. Dessutom har studien konstaterat att synligheten i områden som ligger mellan 3–7 km från vindkraftsverk kan variera beroende på landskapets karaktär och om landskapet är öppet kommer verken att vara väl synliga. Eftersom Tomasliden är omgiven av sjöar kommer verken att vara väl synliga i bland annat Fraukälen och Svartnäs.
Sammanfattningsvis anser vi att fotomontagen behöver spegla verkligheten och inte ge en förskönad bild av verkens dominans över landskapet. Vindkraftsverk på 250 meters totalhöjd bör inte tillåtas då de kommer att dominera landskapet för ett stort antal människor som bor och vistas i området.


NATURVÄRDEN
I samband med tillståndsansökan för vindkraftsverken gjordes en inventering med fältbesök juni 2013. Den var översiktlig och inriktad på att identifiera större objekt med högre naturvärde. Mindre objekt med högre naturvärde kan därför ha förbisetts enligt Enetjärn Natur AB. Inventeringen var i första hand inriktad på biotoper. Speciell uppmärksamhet ägnades åt arter som är fastsittande eller relativt stationära.
Enligt naturvärdesinventeringen har inte någon riktad fågelinventering förutom för kungsörn gjorts i området. Fågelutredningen som gjordes i samband med tillståndsansökan baserades på sammanställningar av tillgänglig kunskap från Artportalen m m, d v s inga fältbesök har gjorts med avseende på fåglar.
Enligt fältbesöket vid naturvärdesinventeringen 2013 noterades följande: ”Tjäder och hackspår av spillkråka är de två listade fågelarter som påträffades under naturvärdesinventeringen. Uppflog av tjäder observerades i gallringsskog av tall på Bjärkliden. Födosökshack av spillkråka påträffades på flera granar inom objekt D och F”.
I den MKB (miljökonsekvensbeskrivning) som bolaget redovisade i ansökan om tillstånd har man angivit att det troligen häckar storlom men att det inte finns några rapporter om det. Vi är många som har stugor i området som kan bekräfta att det varje år utan undantag häckar storlom i området. Det finns även berguv på Tomasliden, något som fastighetsägare har noterat så sent som i år (2021) eftersom berguv identifierats på lätet. De senaste åren har en ökad närvaro av kungsörn noterats av stugägare. Kungsörn häckar i naturreservatet Vitbergen söder om Kalvträsk. Ett kungsörnsrevir kan behöva stora områden, betydligt större än 10 kilometer, för att säkra tillräckligt med byten. Avståndet till Tomasliden är endast 15 kilometer.
Vi som känner till området väl anser att det inte är tillräckligt med utredningar som inte baseras på fältbesök när 10 stycken vindkraftverk på 250 m höjs ska uppföras i vår närmiljö. En miljö som vi har valt att bo och så mycket som möjligt vistas i. En vindkraftspark i Tomasliden kommer att påverka oss och naturmiljön för lång tid framöver.
Vi anser med anledning av ovanstående att en ny häckfågelinventering med avseende på både kungsörn och andra fåglar behöver göras.
I MKB:n tar bolaget även upp att det inte finns några större sammanhängande myrområden inom 10 km vilket inte är korrekt. Exempelvis ligger Båtviksmyran 6 km från och Risbergsmyran cirka 3 km från vindkraftsområdet. Kan det finns naturvärden som förbisetts?
Naturvärdesinventeringen har identifierat två områden med högre naturvärden A (biotopskyddat) och B (äldre granskog med naturskogskaraktärer och med inslag av rödlistade arter och signalarter) vilka gränsar till vägen upp till planerad vindkraftspark. Hur ska bolaget säkerställa att dessa områden inte påverkas av att vägen måste breddas? Om vägen ska breddas mot sjön finns det risk att breddningen kommer inom strandskyddat område, eftersom vägarna kommer att förläggas inom en upp till 20 meter bred korridor fri från
träd. Vad vet bolaget och tillståndsgivande myndighet om eventuellt djurliv inom dessa områden och strandskyddsområdet mot sjön.
Rödlistade arter observerades vid inventeringsarbetet även utanför naturvärdesobjekten i fuktiga skogsmiljöer, på kärr och i anslutande sumpskogspartier. ”Revlummer är allmänt förekommande i skogsbestånden inom inventeringsområdet och är inte specifikt knuten till de områdena med ett högt naturvärde. Det samma gäller för plattlummer som påträffades i de höglänta och torrare tallskogsmiljöerna på Sönnerstliden”.
Hur säkerställer bolaget att rödlistade arter som finns utanför naturvärdeobjekteten inte påverkas negativt/skadas eller utrotas vid uppförandet av vindkraftsparken?
Nörd- och Sörlidsträsket har dessvärre uppvisat algblomning och grumligheten har under de senaste åren ökat. Ökade hårdgjorda ytor krävs för vägar och anläggningsytor, hur kommer det att påverka omgivande natur och de områden som har dokumenterade naturvärden alldeles intill verken? Kan hårdgjorda ytorna/vägarna även påverka avrinning till Nord- och Sörlidsträsket negativt?
Det verkar som om bolaget anser att området i Tomasliden redan är ”förstört” av skogsbruket och därför går det bra att anlägga en vindkraftspark. Det är ett mycket dåligt argument. Det måste vara ännu viktigare på sådana här platser att visa stor hänsyn till värdefulla naturmiljöer som har vissa naturskogskaraktärer, även om de inte är så utbredda eller många till antalet i ett landskap som annars är brukat av rationellt skogsbruk om biologisk mångfald ska kunna bibehållas eller återställas.
Har den tidigare MKB:n verkligen visat att anläggande, drift och avveckling av en vindkraftspark i Tomasliden inte kommer att påverka den biologiska mångfalden negativt?
En utökad höjd på vindkraftverken medför att fundamenten måste göras större. Vid gjutning av betongfundament används kemikalier för att skynda på gjutprocessen. Hur mycket av dessa kemikalier skulle kunna leta sig ner i våra sötvattensjöar via grundvattnet kring Tomasliden?
För bergsförankrade fundament krävs sprängning innan gjutning. Hur kan man vara säker på att det inte finns några sprickor i berget då det bara görs en visuell kontroll? Kan sprängningen och fundamenten medföra påverkan på den lokala hydrologin negativt? Vad händer med de närliggande våtmarkerna? Har någon undersökning gjorts om det?
Den våtmark som betecknats med C, Bjärklidmyran, har enligt naturvärdesinventeringen högt naturvärde eftersom det är ett fattigkärr som uppvisar en intakt hydrologi och naturlig vegetation samt förekomst av äldre och senvuxna träd. Enligt samrådshandlingen kommer den ändrade vägdragningen till respektive verk att ligga alldeles i utkanten av våtmarken på den södra, västra och norra sidan av myren. Bjärklidmyran kommer mer eller mindre att vara omgivet av 4a vindkraftverk med tillhörande vägar. Hur kan bolaget garantera att hydrologin i kärret bevaras intakt med den exploatering som planeras? Har någon hydrologisk utredning gjorts för att utreda eventuell påverkan på Bjärklidmyran?
En annan förändring som föreslås är att använda befintlig väg upp till de verk som är sydligast placerade. Ingrepp ska göras i befintlig väg enligt samrådshandlingen. Bolaget behöver utveckla innebörden av ingreppet och vilka konsekvenser detta kan medföra. Vägen som ska användas, går över Skravelbäcken och genom ett område med högre naturvärde. Skravelbäcken går genom område A innan den rinner ut i grodviken i Nörd-Lidsträsket. Enligt texten i samrådshandlingen är det område F som vägen går igenom, vilket inte stämmer med figur 10. Vad är korrekt går vägen genom E eller F? Hur kommer ingreppen att påverka Skravelbäcken och område A med högre naturvärde? Rödlistade arter har påträffats inom både område E och F. Kan bolaget motivera varför en sådan vägsträckning är möjlig? Enligt tillståndets andra villkor får områdena C-F inte påverkas av verksamheten samt de växtbestånd och träd inklusive skyddszon som är angivna i bilaga 2 i tillståndet. Fornlämningar enligt bilaga 2 får inte heller påverkas. Hur kan villkoren säkerställas när en väg som går genom ett av de skyddade områdena avses användas? Hur kan skyddet av naturvärden säkras då vindkraftsverkens placering inte har fastställts i tillståndet?
Det finns två områden med nyckelbiotoper i Tomaslidens område som inte redovisats i samrådshandlingen, den ena är belägen längs med stranden vid Nörd-Lidsträsket och en längs med stranden vid Sör-Lidsträsket. Bolaget har inte tagit med dessa i samrådshandlingen. Även om nyckelbiotoperna ligger utanför planerat verksamhetsområde för vindkraftsparken, ligger de så pass nära att bolaget bör redovisa nyckelbiotopernas värde och hur de kan påverkas av en exploatering av området.
Vi anser att bolaget har förminskat de kända naturvärden som finns i området och inte utrett andra möjliga naturvärden tillräckligt noggrant.


LJUD
I samrådshandlingen har den beräknade ljudutbredningen med totalhöjden 250 meter jämförts med verk på 200 meters höjd i figur 7 och 8. Texten med beräknade decibeltal vid fastigheter är oläsbar för den som inte kan se dokumentet i digital form.
Enligt samrådshandlingen har skillnaden mellan ljudutbredningen för 250 och 200 meters verken gjorts med Nord2000. I bolagets MKB står att ljudberäkningarna har gjorts med två olika beräkningsprogram och den som heter Nord2000 har gett lägre utslag än WindPRO. Varför har bolaget i samrådshandlingen använt sig av beräkningsprogrammet som ger lägre ljudnivåer? Hur har ljudberäkningarna gjorts? Tas hänsyn till vindhastighet och vindriktning? Är ljudberäkningarna som redovisats en genomsnittlig ljudnivå? Om den ljudnivå som redovisats är en genomsnittlig ljudnivå, hur hög är ljudnivån då när det är som värst och hur många dagar per år är den högre än genomsnittet?
Vi som bor vid aktuella sjöar i området vet att ljudutbredningen är kraftigare där det finns öppet vatten jämfört med där det finns vegetation. Detta har tidigare påpekats till bolaget vid förra samrådet. Enligt energimyndigheten är vatten akustiskt sett mycket hårt, vilket innebär att ljudvågorna reflekteras effektivt och dämpningen blir betydligt mindre över hav än över land.
Det naturliga bakgrundsljudet i området runt Tomasliden är väldigt lågt. Det har visat sig att t o m ljudnivåer som 40 dBA kan upplevas som störande i vissa miljöer. Vindkraftsbuller har visat sig vara mer störande än många andra bullerkällor vid samma ljudnivå. Det beror bland annat på ljudets karaktär, och att det kommer och går på ett sätt som är svårt att förutse. I Naturvårdsverkets vägledning för buller från vindkraft (december 2020) fastställs att i rekreations- och friluftsområden där tystnaden är en viktig faktor kan det finnas skäl att ha lägre ljudnivåer. Studier visar att cirka 12 % av närboende är störda av ljud mellan 35–40 dBA från vindkraftverk. (SNV december 2020) Enligt ljudberäkningarna kommer en del av fastigheterna att ligga i det intervallet. Vad ska bolaget vidta för åtgärder om boende i området kommer att uppleva att de är störda av vindkraftverken?
Vidare påpekas i Naturvårdsverkets vägledning för vindkraftsbuller att Folkhälsomyndighetens riktvärden inomhus (på 30 dBA Leq) inte bör överskridas och att deras riktvärden även omfattar lågfrekvent buller. En svensk studie publicerad 2020 har utrett samband mellan vindkraftsbuller och påverkan på sömn. Studien visade att vindkraftsbuller inomhus motsvarande 32 dBA Leq kan leda till en försämrad sömnkvalitet. Studien anger även att ljudets karaktär och förekomst av amplitudmodulation kan bidra till en ökad påverkan.
I de hus/stugor som finns i området är standarden på isolerande fönster generellt låg eftersom stugorna byggdes för länge sedan då moderna isolerglas inte fanns. Det innebär att ljudet från vindkraftverken inomhus kan vara högre än Folkhälsomyndighetens riktvärden inomhus. Ljudberäkningen som gjorts bör kompletteras med hur den gjorts. Ljudberäkningen bör även inkludera beräknade ljudnivåer inomhus. Ljudnivåerna inomhus bör även omfatta lågfrekvent ljud. Resultaten bör redovisas så att texten är läslig även utan digitala verktyg.
Utomhus inom friluftsområden är riktvärden 35 dBA enligt Naturvårdsverket. Hur säkerställs det att detta riktvärde hålls i området runt Tomasliden eftersom området är vårt friluftsområde?
Vi som har stugor i området använder även stugorna vintertid då vi kör skoter, åker skidor och fiskar. Naturvårdsverket påtalar vidare att om is bildas på rotorbladen kan vindkraftverkets ljudalstring öka. En mätstudie genomförd i norra Sverige har visat att ljudalstringen vid ett enstaka tillfälle kan öka med så mycket som 6 dB. Utslaget på fler mätperioder visade det sig att ekvivalentnivån vid nedisning ökade med 1 – 2 dB. Ljudet blev dessutom mer lågfrekvent till sin karaktär. Är avisningsmetoderna så effektiva att bolaget kan garantera att nedisning med ökad ljudnivå inte kommer att uppstå?
För vindkraftsbuller är tydligt hörbara toner och kraftig amplitudmodulation att beakta som särskilt störningsframkallande. Om buller från vindkraftverk vid bostäder innehåller tydligt hörbara tonkomponenter vid mer än enstaka tillfällen bör därför riktvärdet skärpas med 5 dB.
Kraftig amplitudmodulation vid bostäder är dock att beakta som särskilt störningsframkallande och verksamhetsutövaren bör vidta åtgärder för att undvika att detta förekommer mer än undantagsvis, särskilt om de ekvivalenta nivåerna vid bostäder är i intervallet 35 – 40 dBA. Har bolaget undersökt och tagit fram förslag på åtgärder för att undvika att kraftig amplitudmodulation uppstår? Vilken skillnad skulle kunna uppstå mellan 250 meters höjd och 200 meters höjd på vindkraftverken? Vi anser att en omprövning av tillåten ljudnivå bör göras av länsstyrelsen eftersom det naturliga bakgrundsljudet i området är lågt och vi har valt att ha våra stugor här just för att få vistas i naturen utan störande element.


SKUGGTIMMAR och SKUGGUTBREDNING
Bolaget anger i samrådsunderlaget att antal skuggtimmar främst beror på rotorns storlek, och därför är skillnaden mellan de olika höjderna på verken ytterst marginell. Detta kräver en fördjupad förklaring. Vi vill att bolaget utvecklar resonemanget att ökad skuggutbredning inte beror på höjningen av vindkraftverken.
Bolaget har i samrådshandlingarna angett att man, i ett senare skede vid upphandling av vindkraftverken, kan välja ett verk med annan rotordiameter. Det innebär, av ovanstående resonemang, att den skuggutbredning som beskrivs i samrådshandlingarna inte stämmer och därmed är redovisningen endast relevant med den rotordiameter som beskrivits. Oavsett vad nuvarande tillstånd har för villkor om skuggtimmar bör samrådshandlingarna innehålla korrekt information.
Skuggberäkningen för de två olika höjderna på verken är beskrivna i figurerna 5 och 6. Då de färgade linjerna har beskrivits i två figurer, är det svårt att få en bra bild av skillnaden. Samrådsunderlaget bör kompletteras med en bättre redovisning av vilka fastigheter som får längre skuggtimmar istället för att bara nämna ”ett flertal hus”.
Skillnaden i skuggutbredning mellan 200 meter och 250 meters höjd på verken bör även redovisas i antal meter för vertikal och horisontell yta. Det ger en kompletterande bild av hur det kommer att bli vid de bostäder som kommer att få skuggning på grund av verken.


LJUS
Hur kommer planerad höjning av vindkraftverken till 250 meters höjd att påverka upplevelsen av hinderbelysningen? Eftersom navhöjden kommer att överstiga 150 meter krävs lågintensiv markering på tornen. Vi vill ha en presentation av bolaget som beskriver ljusfenomenen dygnet runt så korrekt som möjligt.


SÄKERHET
Hur stort område kommer att vara säkerhetsavstånd för att iskast inte ska kunna skada person som vistas i naturen? Bolaget bör redovisa storleken på området där skyltar ska sättas upp och vilken skillnad i yta det kommer att bli med 250 meters mot 200 meters vindkraftsverk.


AVFALL OCH ÅTERSTÄLLNING
Det är viktigt att känna till att Sikträsket är en dricksvattensjö.
Bisfenol A har klassats som ett av flera särskilt farliga kemiska ämnen (Europeiska kemikaliemyndigheten 2017) och är sedan januari 2021 förbjudet bland annat i kassakvitton. Bisfenol A ingår bland annat som en komponent i rotorbladen. Bisfenol A misstänkts att i mycket låga koncentrationer vara hormonstörande och orsaka infertilitet hos människor och andra organismer. Det råder oklarhet om hur mycket bisfenol A som avgår vid slitage på rotorbladen. I vårt klimat med stora temperaturförändringar över årstiden kan man anta att slitage på rotorblanden är större än i ett mildare klimat. Även om vindkraftsbolag hävdar att det inte är stora mängder bisfenol A i rotorbladen har vi ännu inte sett någon riktigt studie i hur mycket som avges. De långsiktiga konsekvenserna av spridning av bisfenol A i naturen och i våra närliggande sjöar är inte klarlagda. Det vi vet är att ämnet är skadligt i mycket låga koncentrationer. Om bisfenol A sprids under en vindkraftsparks driftstid till vår närmiljö, även om det är i små mängder, riskerar vi oåterkalleliga skador.
Har det gjorts några mätningar om hur mycket bisfenol A som avgår från ett vindkraftverk i vårt klimat?
Vingarna består av kompositmaterial som inte kan återvinnas på ett enkelt sätt. Hur omhändertas eventuellt utbytta rotorblad och andra delar under drifttiden om livslängden för komponenter är kortare än hela verkets livslängd? Finns det idag vedertagna metoder för att återvinna vingarna? Om inte, vad gör bolaget med förbrukade vingar? Hur ofta brukar vingar behöva bytas ut? Vad kommer att hända med fundamenten när verksamheten ska upphöra? När det gäller andra miljöfarliga verksamheter ska en återställningsplan redovisas i samband med ansökan om tillstånd. Bolaget bör ha en plan som redovisar hur återställningsarbetet ska gå till innan ändring av nuvarande tillstånd ges.


ÖVERGRIPANDE SAMMANFATTNING AV VÅRA SYNPUNKTER
Vi ifrågasätter bolagets tillvägagångssätt av samrådet. Det är undermåligt att enbart skicka ut samrådshandlingar vid en sådan här omfattande exploatering med följder över lång tid framöver. Bolaget borde ha kallat till ett samrådsmöte där en diskussion och värdefull kunskap skulle kunna komma fram. Varför skickas samrådshandlingar ut mitt i en pandemi då ett sådant möte inte är möjligt att genomföra?
Vi noterar också att bolaget och tillståndsprövande myndighet inte informerade oss tillräckligt tydligt vid den förra handläggningen av bolagets ansökan av våra möjligheter att komma in med synpunkter i samband med att ansökan lämnades in och även överklagningsmöjligheten av
tillståndsbeslutet. Vi förutsätter att framtida hantering av ansökan ger oss rättmätig insyn i ärendegången och våra möjligheter att ta del av samt överklaga eventuella beslut.
wpd bör inte få igenom sin ansökan om ändringstillstånd till att höja verken till 250 meter.
wpd bör inte få förlängd igångsättningstid med 5 år.
Nuvarande tillstånd behöver omprövas då det är många frågeställningar som behöver bevaras enligt våra inlämnade synpunkter.

Skriv på denna namninsamling

Genom att skriva under godkänner jag att Ingela Caswell överlämnar min underskrift till dem som har makt över frågan.


ELLER

Du kommer att få ett e-postmeddelande med en länk för att bekräfta din underskrift. Vi ber dig att lägga till info@skrivunder.com i adressboken eller listan över betrodda avsändare, så att du säkert får våra utskick.

Observera att du inte kan bekräfta din underskrift genom att svara på detta meddelande.




Betald annonsering

Vi kommer att visa annons för den här namninsamlingen för 3000 människor.

Läs mer...