Den offentliga Måltiden

Upprop för den offentliga måltiden

Aldrig förr har den offentliga måltiden/ skolmaten i Finland hamnat i ett sådant fokus som den är nu. Flera och flera röster höjs för att en förbättring i skolmaten borde ske. Missnöjet stiger bland kockar, kokerskor, föräldrar, elever och även lärare. Maten samlar inte mer varken lärare eller elever till någon måltidsgemenskap, än mindre till någon god och njutningsfull måltidsupplevelse. Skolmaten är inte mera det den en gang var. Maten görs inte mera kärleksfullt och med omsorg. Skolmåltiden har blivit allt för industriell och identitetslös, det är inte alls underligt att de stackars kokerskorna som tvingas hantera denna industrimat lider av en ångest inför sin arbetsuppgift, många känner sig åsidosatta och överflödiga.

Skolmaten består till största delen av industriellt tillverkad mat, som tex: färdiga köttbullar på kartong, färdig paneade fiskpinnar på kartong, såser och soppor på burk eller påse, osv, osv.  Det är inte underligt att skolköksor får ångest eller lider av psykiska besvär när deras vardag består i att öppna kartonger och klippa upp påsar. För alla oss som valde detta yrket där handlingskraft, skaparglädje och konstnärlighet är ett måste och det personliga handarbetet med kärleken och omsorgen till maten är yrkets stolthet blir den offentliga måltiden och skolmaten ett skrämmande exempel på hur illa ställt det är för måltidsgästerna och våra kollegor i det  offentliga köken.

Vi i Finland anses internationellt vara det land som föregår med ett gott exempel då det gäller social välfärd, och goda levnadsvillkor, vi anses ha det bästa skolorna i världen, med en pedagogik som man bara måste beundra. Vi anses ha en samhällsstruktur så väl planerad och förberedd att det gör många andra länder blåa av avund. Vi tar hand om våra barn och åldringar på ett respektfullt och efter omständigheterna tillbörligt och acceptabelt sätt och på Ministernivå vill man framhålla och påminna om att "health in all policies", dessutom lanserat av Finland också betyder att hälsofrämjande arbete måste idkas konsekvent på alla områden. I detta arbete behövs både företag med samhällsansvar och det civila samhället. Man betonar betydelsen av hälsa för utveckling. -En hälsosam och balanserad lunch hjälper unga att behålla sin hälsa, vilket åter har en positiv inverkan på utvecklingen-.” Man konstaterar också att skolmaten på många sätt betalar sig själv”. “Den förbättrar inlärningsresultaten - och vegetarisk mat kan t.o.m. ha klimatkonsekvenser”.

Det som för 65 år sedan stadfästes som en grundlagsenlig rättighet (det att få en kostnadsfri skolmåltid) för barn i grundskolan, det håller vi som nation nu på att riva ner och bygga upp till en storindustri som inte på något som helst vis främjar det viktiga hälsoarbetet med barn och ungdomar.  Centraliseringen och industrialiseringen av skolköken påverkar personal och måltidsgäster I en negative riktning och då mister nationen det sosiala, etiska och välfärdspåverkande syftet som borde vara rättesnöret och en värdebas för den Offentliga måltiden. Vi kockar, köksmästare , gastronomer och måltidsskapare utanför den offentliga måltiden är överens om att det är en investering i framtiden  att säkra en god, kvalitativ och etiskt försvarbar måltid för alla barn, det är en värdegrund vi bygger upp  de goda och riktiga måltidsupplevelserna och gemenskapen på.  Den värdegrunden är ett samhällsansvar  vi alla i branschen är medvetna om och vill bekräfta genom våra namnteckningar.  Vi kan inte tillåta att framtidens offentliga måltider skall byggas upp på sådana storkök där maten blir industriell och helt identitetslös, det skapar bara en felaktig bild av vår matkultur då den egentligen borde vara en ambassadör för det goda måltidsrelationerna såväl nationellt som internationellt. Det är även i skolan och under skollunchen som grunden till den Finländska matkulturen skall skapas och därför är det ytterst viktigt att det handarbetsmässiga avtrycket i måltidsskapandet även bevaras för kommande generationer.

Julkisen ruokailun vetoomus

Ei koskaan aikaisemmin julkinen ateria / kouluruokailu suomessa ole saanut niin suurta painopistettä ja julkisuutta kuten nyt näinä aikoina. Monella taholla toivotaan parannusta julkisen aterian ja kouluruokailun suhteen. Tyytymättömyys on kasvanut opiskelijoitten, kokkien, vanhempien ja jopa opettajien keskuudessa.  Kouluruokailu ei enää yhdistä oppilaitta ja opettajia hyvään ja tunnelmalliseen ruokahetkeen saati sitten edes nautinnolliseen ruokakokemukseen.  Kouluruoka ei enää ole sitä mitä se kerran oli. Ruoka ei ole rakkaudella ja huolella tehtyä kun siitä on tullut niin teollistettu että koulukeittiö-henkilökunnan ainoihin työtehtäviin kuuluu aukaista puolivalmisteiden ja kokovalmisteiden pakkauksia, ei ole ihme että monet kollegoista näissä keittiöissä tuntevat itsensä ahdistetuiksi ja tarpeettomiksi.

Kaikki me jotka tämän ammatin valitsimme ja sen keskuudessa teemme työtä, jossa energia, luovuus ja taiteellisuus on hyve, sekä rakkaus että huolenpito käsintehtyyn ja maukkaaseen ruokaan on sen ainoa ehto, jota myös ylpeinä puolustamme kaikin voimin, näemme miten vaarallisen huonolle polulle julkinen ruoka ja kouluruoka on ajautumassa.

Kansainvälisesti meitä Suomessa pidetään hyvänä maana ja esimerkkinä, olemme esikuva siitä kuinka hyvät olosuhteet, sosiaaliturva ja koulutus voisi myös olla muissakin maissa. Meillä on maailman parhaat koulut ja pedagogiikka, meidän yhdyskuntarakenne on niin hyvin muokattu ja valmisteltu että monissa muissa maissa siitä tullaan kateudesta sinisiksi. Huolehdimme lapsista ja vanhuksista kunnioittavalla ja olosuhteista riippumatta asianmukaisella ja hyväksyttävällä tavalla. Ja ministeriötasolla halutaan myös korostaa ja muistuttaa siitä että Suomen käynnistämä "health in all policies" tarkoittaa myös sitä että terveyden edistämistä täytyy harjoittaa kaikilla alueilla. Tähän työhön tarvitsemme yhtä paljon sosiaalivastuullisia yrityksiä kuin itse kansalaisyhteiskuntaakin, se korostaa terveyden kehitystä. Todetaan myös että, - terve ja tasapainoinen lounas auttaa nuoria säilyttämään terveytensä, joka on myönteinen vaikutus kehitykseen, eli kouluruoka monin tavoin maksaa itsensä -.  Se myös parantaa oppimistuloksia, - ja kasvisruualla voi jopa olla myönteisiä ilmastovaikutuksia -.

Olemme kovaa vauhtia rikkomassa ja purkamassa sitä mitä 65 vuotta sitten ratifioitiin peruslailliseksi oikeudeksi lapsille(nimittäin sen että peruskoululaiset saisivat yhden ilmaisen kouluaterian päivässä) sen ajan hyväntahtoisen ja huolellisen koulukeittiön tekemän ruuan tilalle halutaan nyt tehdä kouluruokailusta suurteollisuus jossa ei enää lasketa lapsia yksilönä vaan suurena joukkona. Koulukeittiöiden keskittäminen ja teollistaminen vaikuttaa henkilöstöön ja ateriaan negatiivisesti ja silloin menetämme kaikki ne sosiaaliset, eettiset sekä hyvinvointiin vaikuttavat elementit , elementtejä joita meidän tulisi pitää ohjenuorana ja arvopohjana julkisessa ateriassa kuten kouluruokailussa.

Ohjenuoran ja arvopohjan tärkeys ja selkeys ruokaa kohtaan tulee mitä parhaiten näkyville siinä että tämän alan ammattilaiset seisovat yhtenäisenä rintamana ja vahvistavat sen omilla nimikirjoituksillaan.

Me emme voi hyväksyä sen että huomispäivän julkiset ateriat rakennetaan keittiöissä joissa ruoka teollistuu niin että se jää ilman omaa identiteettiä ja makua, se luo vain huonon kuvan maamme omasta ruokakulttuurista niin kansallisesti kuin kansainvälisesti. Suomen ruokakulttuuria tulee edistää myös kouluruokailussa ja näin ollen sen käsityöläisyyden tärkeys ja arvo on säilytettävä myös seuraaville sukupolville.


Christian Tikkanen    Kontakta namninsamlingens skapare

Skriv på denna namninsamling

Genom att skriva under godkänner jag att Christian Tikkanen överlämnar min signatur till dem som har makt över frågan.


ELLER

Du kommer att få ett e-postmeddelande med en länk för att bekräfta din signatur. Vi ber dig att lägga till info@skrivunder.com i adressboken eller listan över betrodda avsändare, så att du säkert får våra utskick.

Betald annonsering

Vi kommer att visa annons för den här namninsamlingen för 3000 människor.

Facebook