Stoppa förslaget till ny könsbyteslag

Riksdagen kommer 17 april att få ta ställning till ett lagförslag: ”Förbättrade möjligheter att ändra kön”. De föreslagna lagändringarna innebär att åldersgränsen för byte av juridiskt kön sänks från arton år till sexton år, vidare att diagnosen könsdysfori inte längre krävs för detta, och att Socialstyrelsen inte längre behöver godkänna s k könskorrigerande kirurgiska ingrepp. Det nuvarande kravet på könsdysforidiagnos innebär att en omfattande medicinsk, psykologisk och social utredning ligger till grund.

Lagförslaget är inte en regeringsproposition utan ett utskottsinitiativ från socialutskottet. En minoritet, inklusive utskottets ordförande, har dock reserverat sig mot att förslaget läggs fram utan att först inhämta ytterligare information, då omsvängningar hos flera viktiga instanser i synen på könsdysfori skett nyligen. Exempel på detta är Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) och Socialstyrelsens reviderade kunskapsstöd för vård av barn och ungdomar med könsdysfori. Enligt Riksdagsordningen finns ett minoritetsskydd i utskottens arbete, där en minoritet på fem ledamöter kan yrka på att ytterligare information först inhämtas innan ett förslag läggs fram. För att en majoritet ska ha rätt att neka detta krävs ”synnerliga skäl” i meningen att ”åtgärden skulle fördröja ärendets behandling så att avsevärt men skulle uppkomma”. Minoritetens remissyrkande har dock nekats utan att utskottets majoritet har anfört några vägande skäl. Förfarandet är alltså i strid med Riksdagsordningen.

Vi uppmanar förslagsställarna att dra tillbaka det otillräckligt genomtänkta lagförslaget! Om så inte sker, uppmanas riksdagsledamöterna att avvisa förslaget.

Uppmaningen grundar sig på följande skäl.

1. Kunskapsläget kring könsdysfori är bristfälligt. Mellan 2008 och 2020 ökade antalet nya fall av könsdysfori bland flickor mellan 13 och 17 år med närmare 1500 procent enligt Socialstyrelsens utredning. ”Vi vet inte vad ökningen beror på”, uppger utredaren. I Socialstyrelsens kunskapsstöd för transvård konstateras att det för närvarande inte finns stöd för att mer än undantagsvis behandla barn och unga med pubertetshämmande och könsbekräftande behandling. Ett förenklat byte av juridiskt kön medför risk att skadliga och irreversibla åtgärder utförs som man annars skulle avstått ifrån. Enligt journalisterna Mattison och Jemsby gör forskningsläget gällande att 80 procent av alla minderåriga som identifierar sig som transpersoner återidentifierar sig med sitt biologiska kön efter genomgången pubertet. Men risktagande och bristande konsekvenstänkande är större i lägre åldrar. Könsdysfori kompliceras av en stark samvariation med olika psykiatriska tillstånd, däribland autism. Det lidande man förknippar med könsdysfori kan därför många gånger ha andra orsaker som riskerar att förbises, även då dessa kan medföra ökad självmordsrisk. I en debattartikel 2024-03-09 skriver sjutton specialistläkare, merparten specialister i psykiatri, barn och ungdomspsykiatri eller barnmedicin, att ”det finns ingen anledning att forcera fram en ny könstillhörighetslag, som med all säkerhet kommer att skapa men för ett okänt antal ungdomar med annan och allvarlig psykiatrisk problematik. Behandlingen för dessa stöds dessutom, i motsats till behandlingen vid könsdysfori, av vetenskap och beprövad erfarenhet”.

2. Lagförslaget kan leda till att målkonflikter blir allt vanligare, då t ex biologiska män kräver tillgång till kvinnliga utrymmen, så som omklädningsrum, toaletter, och anstalter, eller att få tävla som kvinnor vid idrottsutövning. Diskrimineringslagen kommer då sannolikt att försvara de som bytt juridiskt kön.

3. Det har varnats för att ett enkelt identitetsbyte, och därmed ett nytt personnummer, kommer att gynna brottsligheten. Det blir enklare att försvinna i register, att undgå samkörningar som avslöjar bidragsfusk, m m.

Slutligen, detta upprop riktar sig inte emot transpersoner generellt utan handlar om hur könsbyte kan komma att regleras i svensk lag.