Skydda rovfåglarnas termikflaskhalsar!

Många fåglar är beroende av uppvindar, s.k. termik, för sin flyttning. Stora koncentrationer av termikflyttande rovfåglar, tranor och storkar uppstår därför vid platser i landskapet där vägen över havspassager är den kortaste möjliga. Dessa ställen kan benämnas ”termikflaskhalsar”. Tack vare rapporter från tusentals ideella sträckräknare i fyra länder och ekonomiska medel från Marie-Claire Cronstedts Stiftelse kunde 2019, de nio mest betydelsefulla flaskhalsarna för termikflyttare i Fennoskandia identifieras. Baserat på 140 000 rapporter av 31 miljoner sträckande fåglar kunde artspecifika kartor upprättas för nio rödlistade rovfågelarter: havsörn, kungsörn, bivråk, fjällvråk, blå kärrhök, ängshök, duvhök, pilgrimsfalk och brun glada, samt vit stork och trana. Räkningarna är inrapporterade till fyra nationella databaser. Denna första analys omfattade rapporter fram till och med november 2017. Rapporten kommunicerades med berörda myndigheter under januari 2019. I oktober 2020 publicerades en utökad uppföljning där samtliga 17 rovfågelarter som regelmässigt sträcker genom Fennoskandia ingår. Materialet omfattar 12,5 miljoner sträckande rovfåglar under nio decennier till och med 2019. Detta större material bekräftade koncent­rationerna till termikflaskhalsar och en tionde flaskhals adderades till de tidigare nio. Stora rovfågelkoncentrationer förekommer även längs vissa kustavsnitt.

De tio flaskhalsarna är (se kartan nedan): 1) Falsterbo – Stevns Klint 2) Norra Öresund 3) Södra Östersjön 4) Sydvästra Östersjön 5) Stockholms södra skärgård 6) Norra Kvarken 7) Skagen – Bohuskusten 8) Ålands hav / Skärgårdshavet 9) Västra Finska Viken 10) Anholt / Kattegatt

Kunskap om termikhalsar bör ingå som ett underlag för samhällsplanering av infrastruktur

Bland annat som en konsekvens av den pågående, snabba omställningen till fossilfri energi är det viktigare än någonsin att vederbörlig hänsyn tas till ekologiska och biologiska mångfaldsaspekter i landskapet. Den exceptionella koncentrationen av termikflyttare till flaskhalslokaler har varit känd lika länge som det funnits ornitologer, men trots detta har kunskapen inte sammanställts i form av kartor  och tabeller som är tillräckligt användarvänliga för att kunna komma in som ett viktigt beslutsunderlag tidigt i planeringsprocessen av ny infrastruktur.  Detta är sannolikt en orsak till att  termikflaskhalsar sällan tagits vederbörlig hänsyn till i samhällsplaneringen.  Art- och naturskydd måste ges högre prioritet och komma in i ett planeringsmässigt tidigt skede, inte minst för att uppfylla Sveriges internationella åtaganden om att bevara en rik biologisk mångfald. Vi kräver nu att de tio utpekade termikflaskhalsarna i Fennoskandien och deras skyddsbehov ges rättmätig tyngd i samhällsplaneringen.

_____________________________________________________________________

Undertecknade vill att ansvariga myndigheter skyndsamt:

1)   Ger termikflaskhalsarna formellt, långsiktigt och starkt skydd för att förhindra negativ påverkan av infrastruktur som  t ex vindenergianläggningar, master och kraftledningar såväl till havs som i angränsande kustavsnitt genom att namnge dem specifikt i miljölagstiftningen (i Sverige förslagsvis i 4 kap. Miljöbalken),  

2)   Inkluderar termikflaskhalsarna i fysiska planer som t ex havsplaner, grön infrastruktur och i strategiarbetet för fossilfri energi,

3)   Skriver in termikflaskhals i berörda områdesskydds­beskrivningar,

4)   Driver internationella samarbeten kring termikflaskhalsarna.    

_____________________________________________________________________

Referenser: Första rapporten från 2019 finns här och den senaste från 2020 här.

Per Hansson    Kontakta namninsamlingens skapare