Rädda Pellesberget från biogasanläggningen

Vill inte stå ut med mer odör i byn.

Vill absolut inte bli utsatt för en sån stor risktagning som detta förslag skulle innebära för oss. Vi är alla offer i en "försökskanin-generation" när det gäller Biogasanläggningars framfart och svagheter. Sverige har gott om skog och mark så hänsyn måste kunna tas till närboendes synpunkter och önskningar. Biogas:JA, är inte samma sak som att vilja få en anläggning in på knuten.

Nej till biogasanläggningen!!! Förstör inte mitt föräldrahem!!

Vill absolut inte att mina barn ska få uppleva & växa upp i denna hemska odör. All ute vistelse är lika med noll då

Betalar ni mellanskillnaden på huset och gården? Då detta kommer sänka värdet rejält och blir svårsålt
för vem vet. min familj kanske måste flytta om det blir riktigt illa. å då vill vi ju ha
minst det den nuvarande värderingen ligger på ca 1.5-2mille och med ev budgivningar kanske
vi hamnar på vi leker med tanken låt säga 3miljoner i dagsläget.
så om vi inser att vi måste flytta pga odörer etc. får vi kanske med tur
1mille. kompenser ni då oss och ger oss 2 mille för förlorad försäljningsvärde.
Nä det skulle ju va för bra för att vara sant. så skit ner er.

på den här sidan finns nedanstående artikel att läsa:

"Vi som hanterar material med stora risker behöver veta mer

Publicerat:10 september 2013
Författare:Torbjörn Uhlin
– Vi måste ju veta vad som händer när vi arbetar med biogas vid tankning, i anläggningar och under transporter. Därför är forskningen oerhört viktig och vi kan bidra med våra praktiska kunskaper.
Det säger Kim Hansen, Kommunals huvudskyddsombud i vid Lunds renhållningsverk, som representerar användarna i ett forskningsprojekt om biogasens arbetsmiljörisker.
Många talar idag om biogas som ett medel att minska koldioxidutsläppen och Region Skåne har startat projektet Färdväg Biogas 2020, som går ut på att både skapa och använda biogas som täcker en tiondedel av regionens energikonsumtion. Man vill bli den ledande biogasregionen i landet, och satsar hårt på bussar som drivs med biogas, och på att i rötnings- och förbränningsanläggningar producera biogas. Detta ska regionen göra i samarbete med stora fabriker, och genom att stödja mindre anläggningar på landsbygden för lantbrukare. Och så samarbetar regionen med forskare i vid Lunds tekniska högskola för att i förväg både hitta och lösa problem i arbetsmiljön (läs intervju med forskare här).
– En region som vill vara marknadsledande ifråga om biogas, bör absolut ha koll på arbetsmiljön. Dessutom kan detta lugna ner alla oss sopgubbar, som ska hantera material med ganska stora kemiska och biologiska risker, säger Kim Hansen.
Huvudskyddsombudet som studerar kemi
Kommunal har medlemmar i alla de sektorer där man på olika sätt ska hantera biogasen. I en första fas gäller det främst renhållningsarbetare. Senare blir det också anställda vid reningsverk och lantbruk.
Huvudskyddsombudet Kim Hansen, som har arbetat tolv år inom renhållningen i Lund, satsar verkligen på att sätta sig in i de här frågorna: på deltid har han återupptagit sina vilande universitetsstudier i kemi, och då valt att specialstudera biogasrisker när man hanterar sorterat avfall (matavfall, brännbart och så vidare).
Kim Hansen har också varit fackligt ansvarig i ett EU-projekt för renhållningsarbetare i Malmö och Köpenhamn, och inom Nordens offentliganställdas fackliga samarbetsorganisation är han renhållningsexpert.
Alldeles utanför sitt kontor på Renhållningen i Lund visar han upp ett stort antal sopbilar som inhägnade står uppställda på led för att under natten bli tankade med biogas. På varje bil är ett munstycke instoppat i den biogastank som finns mellan förarhytt och lastutrymme, eller under bilen. En bit bort samlar de anställda ihop matavfall, skogsråvaror och andra biogasprodukter, för transport vidare till biogasverket i Kristianstad. Det här är forskningsprojektets hjärta, för hanterar anställda redan idag såväl råvaror som ren biogas.
Irritation på hud och i luftvägar
Kim Hansen har hört en del kollegor berätta att de har känt irritation på huden och i luftvägarna, främst när de har hanterat kärl där löst avfall utanför påsarna har fallit över renhållarna. Likaså har anställda fått besvär när de har hämtat rötslam och tömt gödselbrunnar. Besvär förekommer också i samband med att de tankar biogasbussar.
– Det finns frågor kring tankningen och även brandrisker i fordon med biogas. Det har ju brunnit rejält och snabbt i en del biogasbussar, främst utomlands, säger Kim Hansen.
Han påpekar att det redan finns en del kunskap om biogasens arbetsmiljörisker. När sjöfarten har transporterat biogasmassor har det förekommit att sjöfolk avlidit av giftpåverkan. Men man behöver veta mer, konstaterar han:
– När jag i mina studier har sökt i litteraturen så hittade jag mycket lite forskning som handlar om arbetsmiljön.
Forskningsresultat måste ut till de anställda
Kim Hansen understryker att det är viktigt att de anställda som deltar i forskarnas studier också får ta del av resultaten, för att få dem att engagera sig och delta i arbetet med att förbättra arbetsmiljön.
– Det är mer verkningsfullt när man kan förklara varför man måste följa vissa skyddsregler. När man bara kommer med varningar blir det ofta mothugg från de anställda, som anser sig veta bättre än ”de på kontoret”.
– Vi skyddsombud kan också medverka med att föra ut resultat på ett begripligt sätt till våra kollegor och andra. Forskare har ju ofta problem med detta, säger Kim Hansen.