Föreningen Bevara Villa Skoga

Upplands-Bro kommun har planer på att under 2017 riva Villa Skoga för att på dess ställe uppföra ett 16-våningshus. Rivningen av Villa Skoga innebär att en kulturhistorisk byggnad försvinner ur svensk historia. Det finns ett absolut ansvar för varje generation att i en kontinuerlig samhällsutveckling möjliggöra att avgörande skeenden förvaltas på ett sådant sätt att inte bara kommande generationer utan också de nya medborgare som flyttar till vår kommun, kan förstå de kulturella sammanhang som utgör den miljö de nu kommer att forma till sin hembygd. Villa Skoga är en viktig länk för att koppla samman Sveriges utvecklig från att ha varit ett fattigt jordbruksland till modern industristat. En avgörande faktor för Sveriges välståndsutveckling. Ett samhällsbygge kan sägas stå på tre ”ben”, nämligen Staten, Näringslivet och Det civila samhället. Dessa ”ben” kan alla representeras av byggnader som bevisar betydelsen för verksamheten. Sålunda har Staten sina slott och regementsbyggnader, alla med sin historia. Näringslivet har sina fabriker och huvudkontor till allmän åminnelse av den betydelse de har och haft för välfärdens utveckling. I Kungsängen står Villa Skoga som ett viktigt minnesmärke över den betydelse den enskilda individen har på samhällsutvecklingen – Civilsamhället eller det civila samhället är den del av samhället där människor hjälper varandra utan inblandning av staten. Exempel på aktörer inom det civila samhället är individer och olika privata sammanslutningar såsom välgörenhetsorganisationer, kyrkan, koloniträdgårdar, hembygdsföreningar, idrottsföreningar, privata stiftelser och andra institutioner som inte är offentligt finansierade.(Wikipedia). Villa Skoga byggdes av Oscar Sjölander 1926, en av de första byggnader  vid stationen som är kvar. Oscar Sjölander var folkskollärare och kantor i Kungsängens kyrka från 1910 till sin död 1928. Genom honom får vi dels närkontakt med de sociala motsättningarna mellan lantarbetarna och godsägarna, dels en uppfattning om hur det gick till, när Kungsängens villasamhälle växte fram. Han var socialdemokratisk ledamot av riksdagen från 1918 där han var den förste som motionerade om avskaffandet av legohjonsstadgan. En ny motion 1924 ledde till dess avskaffande 1926 Den första allmänna legostadgan kom år 1664, och ersattes med nya stadgor flera gånger. Stadgan från 1664 delade in allmogen på landet i husbönder och tjänstetagande och stadgade att de förra skulle erbjuda de senare laga försvar, dvs årstjänst. Vid denna tid hade pigor och drängar inte låg social status, tjänsten betraktades som ett sätt för unga människor att träffa partners att gifta sig med medan de lärde sig de sysslor de skulle behöva kunna till att sätta upp ett eget hushåll. När Oscar Sjölander tillträdde sin befattning som lärare och kantor i Stockholms-Näs (Kungsängens) församling 1910, upptog storgodsen ungefär 75 % av åkerarealen i Bro härad. De flesta barnen vid kyrkskolan var därför statarbarn, och Sjölander uppmärksammade snart deras ojämna skolgång. Han påpekade detta för skolrådets ledamöter och hävdade barnens rätt att få delta i undervisningen i stället för att ofta vara tvungna att stanna hemma och arbeta. Han begärde också högre anslag för inköp av nya läromedel. Han engagerade sig snart i lantarbetarnas förhållanden som var mycket pressande, socialt och ekonomiskt, och organiserade dem i ett fackförbund 1918, Upplands Lantarbetareförbund. Detta förbund gick sedan upp i LO 1930. Amiral Dyrssen på Öråker gav honom en gång en reprimand som antecknades i skolrådsprotokollet. Förmodligen lades grunden för deras livslånga fiendskap redan då. Den kulminerade sedan när de stod som motpoler i de fackliga striderna senare, Sjölander som strejkgeneral för lantarbetarna och Dyrssen som ledare för arbetsgivarna. Byggnader renoveras. Byggnader med ett kulturvärde alldeles särskilt. Sålunda genomgår Kungsängens kyrka en stor renovering för att anpassas till nya krav för att fortsätta in i ett nytt århundrade med den viktiga själavårdsuppgiften. Tiderna blir inte enklare. Livgardet i Kungsängen får nya uppgifter i ett förändrat skarpare svenskt försvar och kommer därmed att få en ändamålsenlig ansiktslyftning. Vad med Villa Skoga? Villa Skoga är ett naturligt nav i det fortsatta samhällsbygget som påminner oss om den enskilda individens betydelse. Staten utsätts för ett ökat tryck. Samhället växer med nya invånare och med dem, ständigt nya krav. Staten kan inte ensam klara uppgiften. En enorm resurs i samhällsutvecklingen utgörs av engagerade människor. De måste ha en samlingspunkt, ett ställe att träffas och inspirera varandra. Villa Skoga är svaret. Föreningen Bevara Villa Skoga är en opolitisk ”folkrörelse”. Vi vill bevara Villa Skoga, inte som ett museum utan som en möjlighet att använda befintliga resurser. Villa Skoga ligger centralt vid stationen, som den alltid gjort. Därmed lätt att nå för alla. Byggnaden har genom historien varit såväl hem för pojkar, som Scoutrörelsen. Lokalerna är synnerligen lämpliga för allehanda aktiviteter och har varit uthyrda i stor omfattning. Inte minst har byggnaden ett historiskt värde, inte bara då för arbetarrörelsen som här kan se den som en vagga för sin strid utan också för borgerligheten för vilken deras del i den fredliga kampen för lantarbetarnas förbättrade villkor var en avgörande faktor för Sveriges välståndsutveckling.

Föreningen Bevara Villa Skoga