Yttrande till kommunens Översiktsplan till 2050!

Tycker du som oss att det är viktigt med utveckling i hela kommunen? På lördag den 24:e januari är det sista dagen att skicka in yttrande på Krokoms kommuns översiktsplan till 2050.

Vi är några personer från olika byar i kommunen som skrivit ett gemensamt yttrande. Om du vill får du gärna vara med och skriva under. 

Det här är våra åsikter, tycker du något annat så skynda dig att skicka in ett eget yttrande. Det gör du här: https://krokom.se/bo-trafik-och-miljo/projekt-bo-trafik-och-miljo/projekt/2025-03-26-oversiktsplan-for-krokoms-kommun-2050.html?query=*%3A* eller via e-post till saby@krokom.se 

Om du vill och tycker att yttrandet vi skrivit stämmer med din bild av översiktsplanen så får du gärna skriva under denna namninsamling. Din underskrift innebär att ditt namn läggs till som medunderskrivare när yttrandet skickas in.

/Linnea Forsén, Susanne Kvarnlöf, Sandra Hägglöf, Anna Olofsson Frestadius, Maria Fälldin och Nina Österlöf

Yttrande Översiktsplan 2050

Vi är flera invånare som samlats för att hjälpa er på kommunkontoret med att få fram en
bra översiktsplan för vår gemensamma framtid. De första reaktionerna vi suttit med
kretsar kring hur vi ens ska kunna ta ställning till detta då vi upplever att förslaget till
översiktsplan inte berör oss som invånare i Krokoms kommun. Det är utifrån det
utgångsläget vi behöver skriva vårt yttrande och det gör processen svår. I grund och
botten vill vi egentligen att ni gör om arbetet från början. Så att vi får en chans att förstå
vad vårt politiska styre egentligen vill, och där utgångspunkten är vår kommun och vår
befolkning.

En ny översiktsplan som ska visa vägen till framtiden måste utgå från rätt perspektiv,
och inte tro att vi bor här på undantag och helst bara vill pendla härifrån. För så är det
inte. Vi lever i den här kommunen för att vi vill det. För att vi trivs här och för att vi ser
stor framtidspotential för våra liv just här. En syn som vi önskar att kommunen också
kunde dela med oss.

I ett optimalt läge hade vi kunnat utgå från översiktsplanens rubriker och komma med
synpunkter i de delar där vi ser att något missats, men förslaget som skickats ut är så
ostrukturerat och motsäger sig själv på så många sätt och i olika omgångar, samt att
rubriksättningen inte är konsekvent, så det är inte möjligt. Vi listar istället våra
synpunkter i en punktlista som till stor del gäller hela förslaget.

Vi tycker att:
● Hela kommunen behöver vara med i en översiktsplan. I förslaget ges tydligt
uttryck för en centralisering som innebär en stor risk för att delar av kommunen
reduceras till områden för förvaltning eller avveckling. Det går helt emot de
uttalade ambitionerna om tillväxt i hela kommunen. Krokom är en
landsbygdskommun. Det behöver speglas i ÖPs konkreta satsningar och
prioriteringar. ÖP behöver revideras så att prioriteringar och konsekvenser för
hela kommunen tydligt redovisas och att landsbygderna behandlas som en
utvecklingsresurs snarare än restyta.

● Hela kommunen ska ges förutsättningar att växa. Det här belyser förslaget (till
exempel i inledningen visas en väldigt inkluderande och framtidsinriktad ambition
där kommunen ska “formas tillsammans”), men på efterföljande sidor är det
tydligt att de södra delarna ska prioriteras. Indirekt framgår det att service
ska/kommer att minska i många delar av kommunen. Det behöver förtydligas vad
som gäller. Vi vill att hela kommunen ska prioriteras och ges rätt förutsättningar
för utveckling på sitt sätt.

● ÖP måste vara konsekvent och begriplig. Förslaget emotsäger sig själv på så
många ställen och på så många sätt att vi inte ens kan lista eller peka ut alla. Det
går inte att tolka förslaget och att förstå vad ambitionerna för framtiden är när
dessa växlas och byts ut, och dessutom i många fall verkar vara omöjliga att
förena utifrån hur texten är skriven. Det allvarligaste är otydligheten kring mål och
visioner och oklarheten kring om hela kommunen eller de södra
delarna/östersunds tätort är inkluderade i framtida satsningar.

Ett tydligt exempel finns på sidorna 20 och 21:

“Att hela kommunen ska växa är
en viktig del i utvecklingsinriktningens målsättning. En förutsättning för detta är
att det sker en mer offensiv tillväxt och utveckling i de södra kommundelarna,
samtidigt som det fokuseras på ett antal orter runt om i kommunen som
långsiktigt ska säkerställa tillgänglighet till service och andra funktioner.
Utvecklingen ska dock ske med en tydligare koppling till de förutsättningar som
finns avseende ekonomiska resurser, sociala hållbarhetsbehov och ekologiska
gränser. Detta är genomförbart med kompetensförsörjning, då det ej går att
utveckla eller bedriva utan rätt kompetens. Denna styrning görs för att skapa en
trovärdig utveckling utifrån resursbegränsningar och trender i samhället.”

Det här stycket är viktigt. Det är en betydande del av inledningen. Men det går
inte att begripa vad som menas eller ens vad ambitionen för framtiden är. Detta
kan inte tolkas tydligt som att hela vår landsbygdskommun tillåts och ges
förutsättningar att växa. Att ens skicka ut det här förslaget på samråd är att
skada förtroendet för kommunen och för demokratin. Befolkningen kan inte
lämna sakliga yttranden i detaljerade frågor när dessa inte är tydliga. Att ha
samråd på det här underlaget är att visa upp ett luftslott och ha bristande respekt
för befolkningens engagemang och tid. Förslaget bör göras om så att det är
begripligt och konsekvent samt väl korrekturläst, och först därefter kan
kommunen ha ett respektfullt samråd med befolkningen.

● Tillväxtmålet behöver ses över och förtydligas. Det lyfts olika tillväxtmål på olika
sidor och i olika sammanhang. Det är inte tydligt vilka mål som är antagna i
kommunfullmäktige och vilka som är mer godtyckliga. Vi föreslår att skrivningen
om regionalt mål antingen korrigeras eller tydligt anges som ett visionsmål från
extern aktör, snarare än ett regionalt politiskt mål.

● Kommunen behöver flera mål, utöver tillväxtmålet. Att befolkningen ska växa är
viktigt, men för att kommunen ska kunna göra det och för att befolkningen ens
ska kunna stanna kvar behövs kompletterande mål som tydliggör vad som är
viktigt och ska fungera bra hos oss. Till exempel utläser vi av förslaget att
utvecklingen ska prioriteras i de södra delarna av kommunen. För övriga delar av
kommunen saknas helt riktning och mål. Beskrivningen av serviceorternas
utveckling lockar inte till framtidstro, de ska ”fungera som en trygghet för olika
delar av kommunen där det förväntas finnas tillgång till en viss nivå av service”.
Det är i de delar som nämns här som majoriteten av befolkningen bor. Och det är
inom det här stora området som servicen och samhällsfunktionerna behöver
stöttning för att vi ska kunna fortsätta leva i hela kommunen. Ambitionerna för hur
dessa förutsättningar ska finnas behöver förtydligas, och funktionerna behöver
målsättas. Vi kan inte “forma framtiden tillsammans” om fler funktioner såsom
skolor/förskolor läggs ner eller ens hotas av nedläggning så som det varit de
senaste åren.

● Det måste framgå tydligt vad som avses med begreppet “stadsnära landsbygd”.
Det här begreppet används upprepade gånger och förväntas styra investeringar
och prioriteringar, men det framgår inte vad som avses. I vissa kapitel lyfts vissa
byar inom begreppet, i andra kapitel är det helt andra byar som nämns. På sida
21 beskrivs begreppet som “områden som just nu har ökat exploateringsintresse
samt närhet till Östersunds tätort och Krokoms centralort” vilket är en relativ och
föränderlig beskrivning. Närheten definieras inte i avstånd, restid eller
funktionella områden, och exploateringsintresse är i sig ett föränderligt och
subjektivt kriterium. Detta skapar osäkerhet kring vilka områden som faktiskt
omfattas, hur prioriteringar ska göras och hur likvärdighet i kommunen ska
uppnås. Avgränsa begreppet tydligt geografiskt och peka ut den stadsnära
landsbygden på en karta.

● Ambitionen att vara en “attraktiv pendlingsort” behöver ses över. Till att börja med
är inte kommunen en ort, utan en hel kommun. Vi känner inte igen oss i bilden av
att det är pendlingen som lockar till boende i kommunen, många av oss jobbar
antingen inom kommunen eller med möjlighet att arbeta hemifrån. Det finns flera
både små och stora företag i kommunen som lockar anställda från både inom
och utanför kommungränsen. Stötta dem! Låt ambitionen även inkludera
pendling till kommunen, inte bara härifrån. Kollektivtrafik på en ÖP-nivå bör
inkludera även de som pendlar inom och till kommunen. Att skapa förutsättningar
för arbete i den egna kommunen kan i sig vara ett sätt att locka till inflyttning, att
generera skatteintäkter, och fler, mer välmående invånare.

● Det saknas ambitioner kring de resurser som redan finns i kommunen. Det gäller
allt från till exempel företag och naturmiljöer till simhallar. Att nyttja och utveckla
det som finns borde vara en både effektiv och lönsam taktik för en kommun som
vår. Många av oss kan enkelt ta oss i motsatt riktning än mot stan/centralorten
och där hitta till exempel skolor/förskolor med platser för fler barn, eller simhallar
som står tomma och halvdant uppvärmda. Det är ett resursslöseri som vi troligen
inte har råd med, varken ekonomiskt eller i form av att åsidosätta behov och
funktioner på framförallt landsbygderna om hela kommunen ska vara lockande
för inflyttning eller att befolkningen ska vilja bo kvar. Specificera hur de befintliga
resurserna ska tas tillvara.

● De tjänstepersoner som är anlitade för att bland annat ta fram förslag till ÖP
måste få göra det. På samrådsmöten har det framgått att det är politiska
ställningstaganden som med avsikt inneburit luddiga formuleringar och otydliga
mål. Det frångår syftet med en översiktsplan enligt Plan- och bygglagen och
Boverket (se till exempel
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/oversiktsplan/oversiktsplanen/
och filmen “Redovisa tydliga ställningstaganden”). Nuvarande arbetssätt är ett
hot mot både våra levnadsvillkor och förutsättningar för utveckling, samt mot vår
demokrati.

● Förslaget saknar referenser och källhänvisningar, vilket blir ett problem
framförallt vid faktapåståenden. Utan källor är det svårt att granska förslaget och
det undergräver ÖPs trovärdighet som demokratiskt och långsiktigt
styrdokument. Påståenden i förslaget saknar i vissa fall tydliga siffror (till exempel
gällande användandet av kollektivtrafik och “andel” av befolkningen som pendlar,
samt tillväxtmål). Detta gör påståendena otillförlitliga och obegripliga. Lägg till
källor och förtydliga var fakta och påståenden kommer ifrån.

● Faktagranska förslaget.

Till exempel:
Förslaget påstår att E14 genomkorsar kommunen, men verkligheten är att
E14 tangerar kommunens södra delar (en sträcka på cirka 40 km till
skillnad mot de närmare 130 km som kommunen kanske vill få det att låta
som).
  

Krokoms kommun varierar inte i storlek, vilket påstås på sida 13. Kommuners areal varierar inte över tid så länge det inte görs kommunsammanslagningar. Det är, vad vi vet, inte aktuellt i dagsläget. Krokoms kommun är en av Sveriges till ytan största kommuner, med en yta som är konstant. Gäller något annat måste det förtydligas.

Såna här felsyftningar må verka oskyldiga, men när en översiktsplan på 219
sidor är fylld av den här typen av oklarheter blir det inte längre ett styrdokument
som går att lita på.

● Strukturera om och korrekturläs noga. Översiktsplanen är svårläst, både för helt
vanliga medborgare och för invånare som själva arbetar med liknande processer
dagligen. Utöver de faktafel och svårigheter att tolka förslaget som vi angett ovan
så är rubriksättning och kapitelindelning mycket svåra att förstå, bland annat då
de inte ens följer samma formatering. Ytterligare ett exempel är punktlistan på
sida 29. Det går inte att läsa det stycket. Dessutom upprepas mycket fakta på
flera sidor, detta gör texten längre än nödvändigt, vilket innebär ytterligare
svårigheter att läsa dokumentet. Skapa struktur så att ÖP blir läsbar och
begriplig.

Avslutningsvis vill vi understryka att vi finns här. Vi bor på helt olika platser, lever olika liv
och verkar med helt olika saker, men vi har en sak gemensamt och det är att vi tror på
en framtid i Krokoms kommun. Vi tror på våra byar, oavsett storlek. Vi tror på våra
grannar, och vill att de ska bli fler. Vi tror på och engagerar oss i våra föreningar. Vi tror
på våra företag, och önskar dem stöttning och framgång. Vi tror på vår natur, som källa
till bland annat mat, träprodukter, rekreation och turismupplevelser, och som livgivande
ekosystem. Vi tror på vår plats. Det borde kommunen (och våra folkvalda politiker)
också göra.

Linnea Forsén, Susanne Kvarnlöf, Sandra Hägglöf, Anna Olofsson Frestadius, Maria Fälldin och Nina Österlöf    Kontakta namninsamlingens skapare