Lägg inte ner utbildningen för specialistsjuksköterskor i diabetesvård vid Uppsala universitet!

Till universitetsledningen och fakultetsledningen vid Uppsala universitet

ANGÅENDE PLANERAD NEDLÄGGNING AV SPECIALISTSJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET MED INRIKTNING DIABETESVÅRD VID UPPSALA UNIVERSITET

Vi vill uttrycka vår starka oro över planerna att avveckla specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning diabetesvård vid Uppsala universitet. Diabetes är en av Sveriges största och snabbast växande folksjukdomar. Över 500 000 personer i Sverige lever idag med diabetes och antalet ökar kontinuerligt. Samtidigt blir diabetesvården alltmer komplex. Nya läkemedel, insulinpumpar, kontinuerliga glukosmätare och behovet av individualiserad behandling ställer höga krav på både medicinsk och pedagogisk kompetens.Socialstyrelsen framhåller i de nationella riktlinjerna att diabetesvården ska vara kunskapsbaserad, jämlik och organiserad så att personer med diabetes får tillgång till strukturerad patientutbildning, stöd till egenvård, täta uppföljningar och förebyggande insatser. Riktlinjerna omfattar 139 rekommendationer och riktar sig uttryckligen till politiker, huvudmän och verksamhetsledningar, eftersom organisation och kompetensförsörjning är avgörande för att rekommendationerna ska kunna genomföras. För att leva upp till dessa krav krävs tillgång till specialistsjuksköterskor med fördjupad kompetens inom diabetesvård. Diabetessjuksköterskan har en central roll i primärvården och specialistvården genom att ansvara för patientutbildning, stöd till egenvård, prevention, uppföljning av behandling, bedömning av riskfaktorer och samordning mellan olika vårdnivåer. Socialstyrelsen betonar särskilt vikten av fortlöpande stöd kring levnadsvanor, läkemedel, fysisk aktivitet och kost samt behovet av regelbundna uppföljningar för att förebygga komplikationer såsom hjärt-kärlsjukdom, njursvikt, synskador och amputationer. Samtidigt visar både Socialstyrelsen och nationella uppföljningar att det redan idag finns betydande regionala skillnader i diabetesvården. Särskilt bristande är efterlevnaden när det gäller patientutbildning, fotundersökningar och förebyggande arbete. Primärvården lyfts som den viktigaste arenan för att förbättra diabetesvården, men utan rätt kompetens riskerar skillnaderna att öka ytterligare.

Resultat från verksamheten

På en primärvårdsverksamhet har antalet patienter med diabetes ökat med i genomsnitt cirka 20 patienter per år. Under 2022 saknades utbildad diabetessjuksköterska. Under 2025 fanns däremot tillgång till specialistsjuksköterska i diabetesvård.

Trots att patientgruppen blivit större har resultaten förbättrats tydligt:

• Andelen patienter med HbA1c under 52 mmol/mol ökade från 66 till 68 procent.
• Andelen patienter med HbA1c över 70 mmol/mol minskade från 8 till 6 procent.       
• Medelvärdet för HbA1c sjönk från 50,3 till 49,4 mmol/mol.
• Andelen patienter med blodtryck under 130/80 ökade från 59 till 75 procent.
• Andelen patienter med blodtryck under 140/85 ökade från 66 till 82 procent.      
• Andelen patienter med LDL under 2,5 mmol/l ökade från 64 till 74 procent.      
• Andelen fysiskt inaktiva patienter minskade från 18 till 6 procent.
• Förekomsten av mikroalbuminuri minskade från 22 till 15 procent.
• Andelen genomförda fotundersökningar ökade från 88 till 94 procent.

Dessa förbättringar har skett samtidigt som verksamheten fått tillgång till specialistutbildad diabetessjuksköterska. Resultaten visar tydligt vilken betydelse specialistkompetens har för kvaliteten i vården och för möjligheten att följa Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Diabetessjuksköterskan fyller en funktion som inte kan ersättas av enstaka kurser eller allmän erfarenhet. På många vårdcentraler bedrivs diabetesvården av distriktssköterskor med eller utan kompletterande utbildning inom området. Distriktssköterskans kompetens är viktig, men specialistsjuksköterskan i diabetesvård har en annan och betydligt mer fördjupad kompetens. Utbildningen omfattar bland annat diabetessjukdomens patofysiologi, prevention, farmakologisk behandling, insulinbehandling, tekniska hjälpmedel, komplikationer, pedagogik, motiverande samtal, vuxenlärande och evidensbaserad vård.

Enligt kompetensbeskrivningen för sjuksköterskor inom diabetesvård ska specialistsjuksköterskan självständigt kunna ansvara för en sjuksköterskeledd diabetesmottagning, genomföra fotundersökningar, följa upp och utvärdera behandlingsresultat, tolka blodsockervärden, stödja egenvård, utbilda patienter och anhöriga samt driva kvalitets- och utvecklingsarbete. Specialistsjuksköterskan ska också kunna identifiera risker tidigt och arbeta med både primärprevention och sekundärprevention. Denna kompetens är avgörande i mötet med patienter. För många personer är diabetes ett område som präglas av skuld, skam och känsla av misslyckande. En kontinuerlig kontakt med en diabetessjuksköterska skapar trygghet och ger patienten möjlighet att tala öppet om levnadsvanor, behandling och hinder i vardagen. Specialistsjuksköterskeutbildningen ger särskilda verktyg för personcentrerade samtal och för att skapa motivation till varaktiga förändringar.

Läkarna i primärvården har inte alltid den tid eller den specifika kompetens som krävs för att följa en växande grupp patienter med diabetes och alltmer avancerade behandlingar. En diabetessjuksköterska kan självständigt följa patienterna, arbeta förebyggande och minska behovet av remisser till specialistmottagningar. Utan tillräckligt många utbildade diabetessjuksköterskor kommer fler patienter att behöva hänvisas till specialistvården, vilket riskerar att öka belastningen på redan hårt ansträngda diabetesmottagningar. Region Uppsala anger dessutom i sin befattningsbeskrivning att en diabetessjuksköterska i primärvården ska kvalitetssäkra vården, följa nationella riktlinjer, analysera resultat från Nationella Diabetesregistret samt stödja patienternas egenvård och livsstilsförändringar. 

Konsekvenser av en nedläggning

Att samtidigt avveckla specialistsjuksköterskeprogrammet i diabetesvård innebär därför ett beslut som direkt motverkar möjligheten att upprätthålla god och jämlik vård. Det riskerar att leda till:

• Försämrad kompetensförsörjning inom primärvård och specialistvård.
• Ökade svårigheter att rekrytera och behålla diabetessjuksköterskor.
• Större regionala skillnader i diabetesvården.
• Försämrade möjligheter att följa nationella riktlinjer.
• Ökade vårdkostnader genom fler komplikationer, fler vårdbesök och fler sjukhusinläggningar.
• Ökad belastning på specialistmottagningar.
• Minskade möjligheter för sjuksköterskor att vidareutbilda sig inom regionen.

Uppsala universitet har samtidigt framhållit att specialistsjuksköterskor är avgörande för att hälso- och sjukvården ska fungera och att specialistsjuksköterskeutbildningarna håller hög kvalitet. Att avveckla utbildningen i diabetesvård, trots det ökande behovet, står därför i direkt motsättning till både vårdens behov och universitetets eget uppdrag.

Vi uppmanar därför Uppsala universitet att

1. Avstå från att lägga ned specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning diabetesvård.
2. Säkerställa långsiktig finansiering av utbildningen.
3. Utreda alternativa lösningar, exempelvis samverkan mellan region och universitet eller samarbete med andra lärosäten.
4. Involvera verksamheter, profession, studenter och patientföreträdare i det fortsatta arbetet.

Att avveckla utbildningen vore ett kortsiktigt beslut med långsiktiga konsekvenser. I en tid då behovet av diabeteskompetens ökar måste samhället säkra – inte minska – tillgången till specialistsjuksköterskor inom diabetesvård.

Källor:    

• Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för diabetesvård – stöd för styrning och ledning.
• Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för diabetesvård och kunskapsstöd kring kost, fysisk aktivitet och egenvård.
• Svensk sjuksköterskeförening. Kompetensbeskrivning för sjuksköterskor inom diabetesvård.
• Region Uppsala. Befattningsbeskrivning diabetessjuksköterska i primärvård.·      
• Nationella Diabetesregistret (NDR), resultat från den egna verksamheten 2022–2025.
• Uppsala universitet. Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning diabetesvård.

Frida Petersson, Specialistsjuksköterska inom diabetesvård.    Kontakta namninsamlingens skapare