RÄDDA ASKIMSBADET – AMUNDÖN – SKINTEBO

ALLA kan skriva under petitionen, oavsett var du bor. Tack för ditt engagemang!

Göteborgs kommun planerar att bygga tre nya boenden för nyanlända och flyktingar i sydvästra Göteborg. Platserna som de ska byggas på är mycket kustnära områden med ett rikt natur- och djurliv, rekreationsområden och badplatser för alla göteborgare och de ligger dessutom långt från skola, fritidsaktiviteter och serviceställen.

Föreslagna platser: Askimsbadet, Amundön, Skintebo småbåtshamn

Antal/plats:
Askimsbadet ca 100 personer BYGGPLANERNA HÖGST AKTUELLA. Bygglovsansökan för 57 lägenheter är inskickad till Stadsbyggnadskontoret.
Amundön ca 240 personer (förslaget ej aktuellt för närvarande)
Skintebo småbåtshamn ca 150 personer (förslaget ej aktuellt för närvarande)

De flesta av invånarna i stadsdelen Askim-Frölunda-Högsbo förstår att vi måste "dra vårt strå till stacken", men platserna kommunen valt ut är högst olämpliga av flera olika orsaker. Det saknas dessutom barnperspektiv i förslaget och det innebär en tillbakagång till 1950-talets stora institutionsboenden. 

 

·       Kustnära områden skyddas i normala fall av strandskydd och skulle aldrig bebyggas för att långsiktigt trygga medborgarnas tillgång till strandområden genom allemansrätten. Dessutom ska strandskyddet bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet. "Allemansrätten är en rättighet som ger oss fri rörlighet i vår natur, detta är en rättighet som är få länder förunnat och något som vi ska värna om. Friluftslivet i Västra Götaland lockar med skärgårdsmiljö, Sveriges största insjöar Vänern och Vättern. Västergötlands och Dalslands mångfald av sjöar och vattenleder som erbjuder fritidsfiske och andra vattenaktiviteter. I de djupa skogarna och i det öppna landskapet erbjuds goda möjligheter till rekreation. Vårt kulturarv har en viktig samhällsfunktion som en del av vår historia, vårt kollektiva minne och vår identitet. Kulturarvet står också och för viktiga mänskliga värden som kontinuitet, trygghet och gemenskap." (Källa Risk- och sårbarhetsanalys Västra Götalands län 2015 Rapport 2015:47)

 

·       Har någon tänkt på de ungas bästa? Var finns barnperspektivet i kommunens planer?  Det är inte för de ensamkommandes bästa att "klumpa ihop" så många barn och unga med olika behov och olika livsöden i bagaget i samma boende. Sverige har en praxis att HVB-hem och andra stödboenden ska vara mindre och hemlika boenden där barnen kan få det stöd och vård som de behöver. Avvecklingen av stora institutionsboenden påbörjades under 1970-talet – vill kommunen verkligen tillbaka till institutionsboenden som luktar 1950-tal?

I Socialstyrelsens rapport 2013-11-37 ”Ensamkommande barns och ungas behov – En kartläggning” kan man läsa:
”För att kunna ge barnen och ungdomarna insatser som både ger omsorg efter individuella behov och syftar till självständiggörande, behöver socialtjänsten eftersträva placering på mindre och hemlika HVBverksamheter, som främjar nära och fördjupade relationer mellan barn och personal.”

Eftersom det helt saknas studier och rapporter om konsekvenserna av att placera många ensamkommande barn och unga i samma boende får man gå till en annan grupp som i många år har kämpat för sina rättigheter. När man läser Socialstyrelsens rapport 2011-2-6 utan att veta vilken målgrupp rapporten handlar om, så är det inte svårt att istället tänka på de ensamkommande och de planerade modulhusen:
”När Tidemalm (2000) beskriver den fysiska miljön, husens utseende och omgivningen kring ett gruppboende för personer med XXX framträder att även om de boende har egna lägenheter med egen dörr så är detta ett område som klart och tydligt är avsatt för personer med XXX. Här bor inga andra och för läsaren framträder en snarlik institutionsmiljö. När Maria Nyström (2003) beskriver den inledande färden till det gruppboende hon ska studera så framgår att boendet är avlägset placerat, de allmänna kommunikationerna är bristfälliga och att byggnaderna inte smälter in i omgivningen. I framförallt studier från senare år har forskarna medvetet inbegripit i den fysiska miljön, närmiljön och sådant som postlådor, namnskyltar, husens utseende och hur väl de smälter in i omgivningen som faktorer av betydelse i diskussionen kring integrering och normalisering. Flera forskare har ställt sig kritiska till om man kan tala om en fullständig avinstitutionalisering, utan menat att de nya formerna för omsorg och socialt stöd mer korrekt kan beskrivas under begreppet transinstitutionalisering (exempelvis Hydén, 2005). Flera rapporter skildrar hur särskilda boenden för personer med XXX är relativt stora med mellan tio och tjugofem boende. Detta tillsammans med en dygnetruntbemanning talar mot en högre grad av normalisering och för begreppet transinstitutionalisering (Markström, 2005)”

Notera att här anser man att 10-25 boende är ett relativt stort boende. Kommunen planerar boenden för 100–350!

Ur integrationssynpunkt är föreslagna platser kontraproduktivt. Det är främst ensamkommande unga som ska bo på platserna. Majoriteten är pojkar/män i övre tonåren och de ska gå i gymnasiet. Göteborgs gymnasieskolor ligger i centrum så det är "inne i stan" som de ensamkommande unga kommer att gå i skolan, få nya vänner och nya kontakter. Runt de föreslagna platserna finns inga fritidsaktiviteter, långt till serviceinrättningar och affärer och dessutom är invånarna till den största delen pensionärer och småbarnsfamiljer. De geografiska platserna rimmar illa med Göteborgs Stads Barnkonsekvensanalys. Vem har kommunen tänkt att tonårspojkarna ska integreras med?

 

·       Göteborgs kommun vill bygga moduler med lägenheter för ensamkommande unga och träningsbostäder för vuxna. Modulerna ska enligt kommunens uppgift vara temporära och de ska stå på platserna i max 15 år. De boende har inte besittningsrätt och kommer därför att vara tvungna att flytta efter 4 år. Vart ska de då ta vägen? Boplats Göteborg förmedlar allmännyttans hyreslägenheter och som i de flesta storstäder är väntetiden mycket lång. De flesta "lediga" hyreslägenheterna ligger i nordvästra och nordöstra Göteborg. Det betyder att tonårspojkarna och de vuxna som tränas kommer att ryckas upp efter 4 år, för att sedan försöka hitta en egen lägenhet genom Boplats och den kommer att ligga i ett helt annat område i Göteborg där de då "får börja om".

 

·       Social oro och sociala risker: Den sociala oron är idag synlig bland annat genom stenkastning mot polis, räddningstjänst och ambulans i samband med räddningsinsatser på flera orter i landet. Incidenterna har förekommit i samband med ungdomsbråk, vandalisering och anlagda bränder. Listan kan göras lång av den information som vi dagligen ser på TV och läser i tidningar och sociala medier. Självklart påverkar det här oss invånare som blir rädda och oroliga för våra barn och familjer. När det skapas en social obalans ökar de sociala riskerna och därigenom den sociala oron. Och den bör tas på allvar.

 

·       Ur ett ekonomiskt perspektiv så har det framkommit att det är mycket dyrare och sämre att bygga temporära boenden än permanenta boenden. Göteborgs kommun planerar en investering på ca 1,5 miljarder kronor på en temporär lösning när behovet egentligen är permanent. Göteborg har bostadsbrist och det är många målgrupper som behöver en bostad nu och i framtiden.

 

·       Ur ett juridiskt perspektiv: Göteborgs kommun kommer att ansöka om tillfälliga bygglov. Plan- och bygglagen (SFS 2010:900) tillåter tillfälliga bygglov om vissa kriterier är uppfyllda. Ett kriterium är ett tillfälligt behov.  Det finns ingenting som tyder på att behovet av flyktingboenden kommer att bli mindre. Med tanke på hur världsläget ser ut så kommer vi snarare få ett större behov av boenden och att stänga ner befintliga boenden om 10-15 år är osannolikt. Det ”tillfälliga” behovet både ifrågasättas och diskuteras. Ett annat kriterium är att marken inte får utsättas för betydande markarbeten som t ex pålning. Flera av de utvalda områdena är sankmark, lera och sjöbotten.

 

Vi protesterar mot alla ovan föreslagna platser och vi vill att Göteborgs kommun drar tillbaka förslagen omgående och hittar andra mer lämpliga platser utifrån de argument som presenterats ovan.

Vi vill också att Göteborgs kommun ändrar strategi och fokuserar på små boenden med 5–25 personer på olika platser för att ta hänsyn till de ensamkommande barnens och ungas bästa och individuella behov och för att skapa bättre förutsättningar för en lyckad integration.

Du kan påverka beslutet – SKRIV UNDER PROTESTEN NU!  

/ Berörda boende i Askim, Brottkärr, Billdal och Skintebo
genom Annika Wallén

OBS! Du måste bekräfta underskriften via en länk i ett auto-bekräftelsemail. Kolla din skräp-inbox ifall du inte får bekräftelsemailet i din vanliga inbox. Bekräftad underskrift = giltig underskrift.

Endast ditt namn och ort visas på petitionslistan (din e-postadress visas inte).

Dela gärna petitionen!

 

Copyright 2016. Texten får ej kopieras eller användas delvis eller i sin helhet utan godkännande av Annika Wallén.

Skriv på denna namninsamling

Genom att skriva under godkänner jag att Annika Wallén överlämnar min signatur till dem som har makt över frågan.


ELLER

Du kommer att få ett e-postmeddelande med en länk för att bekräfta din signatur. Vi ber dig att lägga till info@skrivunder.com i adressboken eller listan över betrodda avsändare, så att du säkert får våra utskick.

Betald annonsering

Vi kommer att visa annons för den här namninsamlingen för 3000 människor.

Läs mer...

Facebook