Passkravet och familjeåterförening eritreansk familj

Vi är ett flertal Eritreaner med permanent uppehållstillstånd i Sverige (som konventionsflyktingar eller alternativt skyddsbehövande).  Våra makars ansökan om att förena sig med oss här i Sverige beviljas inte med någon av motiveringarna att våra makar inte kunde styrka sin identitet genom ett giltigt pass eller att vi som är anknytningspersoner inte uppfyller försörjningskravet och bostadskravet.  

Passkravet för Eritreaner är orimligt 

Som nämndes ovan, många av våra makars ansökan om anhörig invandring nekas med motiveringen att våra makar inte har giltig pass för att styrka identitet. Andra sätt att styrka identitet tillåts inte. Migrationsverket anser att dokument som utfärdas av den Eritreanska regeringen är icke trovärdiga och därmed ogiltiga. Inte heller tillåts våra makar att styrka identitet genom vittnesmål från nära anhöriga vars identitet är styrkt.  Våra makar gör allt som står i deras makt för att skaffa sig hemlandspass. Men den eritreanska regeringen nekar de detta. I de få tillfällen som det tillåts är det genom att gå med på regeringens på att den som flytt regimen erkänner skriftligt att denne begått brott mot nationen (ett mycket högt brott.) Utöver det måste denne förbinda sig att betala två procent skatt från sin inkomst i utlandet.  Sedan andra hälften av 2018  finns inte ens denna möjlighet. Dessa svårigheter är välkända och har konstaterats av flera Svenska organisationer så som migrationsöverdomstolen, migrationsverket, utrikesdepartementet samt andra internationella organisationer så som Amnesty International, Human Rights Watch, och OHCHR (UN Human rights Council) osv. Se [A/HCR/44/23], [Amnesty2019]          

Migrationsmyndighet ger dispens från styrkt identitet till visa Eritreaner. T.ex.  om familjen var bildat innan anknytningspersonen flydde till Sverige. Myndigheten ger också visa andra nationaliteter dispens med motiveringen att det inte finns fungerande stat i ursprungslandet.   Om våra makar förvägras hemlandspass, om dokument från hemlandet som skulle visa identiteten avvisas summariskt, och om det inte tillåts andra sätt att styrka sin identitet är det en märklig situation vi och våra familjer försätts i.  

Vi menar att det är ett orimligt krav att vi ska tvinga den Eritreanska staten att ge oss pass. Vi menar också att det är märkligt att särbehandla oss.  

Rätten till familjeliv är en mänsklig rättighet som ingår både i Internationella konventioner och EU-rätten. Därför menar vi att det införs möjlighet för oss att bekräfta vår identitet på andra sätt än bara passport. Det bör kunna tillåtas att identitet styrks av åtminstone ett antal hemlandsdokument som tillsammans visar att individen är den hon är och är Eritreanskt medborgare. Det ska också vara möjligt att styrka sin identitet genom vittnesmål från nära anhöriga vars identitet är styrkt. 

Det skall noteras att migrationsöverdomstolen har vid avgörande om kraven på styrkt identitet gjort skillnad på familj som bildades innan anknytningspersonen kom till Sverige. För Eritreanska familj som bildades innan anknytningspersonen har kommit till Sverige krävdes inte att maken/makan som ansöker om återförening skall inte krävas att styrka sin identitet endast med pass. Vi menar att EU Direktivet så som det förtydligats av EU domstolen medger inte att det görs åtskillnad mellan familj som har bildats innan vis efter ankomsten.  

Försörjningskravet är orimliga och strider mot EUs direktiv 

De nuvarande familjeåterföreningslagar som finns i den nuvarande och den som av migrationskommittén föreslagna migrationspolitiken utgår i stort från EU Rådets direktiv om rätt till familjeförening [2003/86/EG] (hädanefter familjeåterföreningsdirektivet eller EU direktivet eller direktivet.) Direktivet i sin tur utgår ifrån flera internationella och europeiska rättigheter till familj. Av de riktlinjer för tillämpning av direktivet som gavs ut av Europeiska kommissionens, som grundas bland annat på flera avgöranden av EU domstolen, framgår också att huvudsyftet med direktivet är ”att främja familjeåterförening” [COM/2014/0210]  Av familjeåterföreningslagarna framgår att en anknytningsperson vars familj ansökan om återförening måste uppfylla det som kallas försörjningskrav[1]. Migrationskommittén har i sitt betänkande konstaterat försörjningskravets huvudsyfte har varit och är för att stärka integrationen av familjen [SOU 2020:54].  

Vi menar att försörjningskravet både missar både sitt huvudsyfte och dess storlek strider mot vad EU familjeåterföreningsdirektivet medger medlemsstater att sätt upp ett sådant krav.   

1.1     Försörjningskravet äventyrar sitt eget syfte  

Av familjeåterföreningslagarna framgår att försörjningskravet är uppsatt till det som i Sverige kallas för förbehållsbelopp. Med förbehållsbeloppet som minimikrav skulle det t.ex. krävas av referenspersonen (anknytningspersonen) inkomst på ca 35 000 Kr före skatt för att en familj om två vuxna och tre barn återförenas. Statiska Central Byrån uppger att medellönen för år 2020 för kvinnor ligger på 33 500 Kr. Därmed måste en kvinnlig anknytningsperson vara höginkomsttagare direkt efter att ha fått sitt uppehållstillstånd för att börja drömma om att återförenas med sin familj efter över ett och ett halvt år. Med andra ord, rätten till familjeliv blir en samhällsklassfråga.  

Det är känt att arbetsmarknaden för nyanlända, icke EU/EES medborgare, är något svårare tillgänglig än för befolkningen i övrigt. Och om en nyanländ överhuvudtaget lyckas skaffa sig inkomstgivande sysselsättning  snabbt är det oftast till mycket låga löner. Detta oberoende på personens tidigare utbildning, arbetslivserfarenhet osv. Hur mången utbildade läkare från utanför EU/EES har inte tvingats sadla om till taxiförare eller städare. Och om personen ska drömma om att uppnå förbehållsbeloppets nivå i inkomst någonsin är det kanske efter många års arbete eller genom att först spendera mer än sex år på skolbänken för att ta examen.   Konsekvenserna av försörjningskravet i dess nuvarande form är då inte svåra att förutsäga. Integrationsmålet som är intentionen med lagen blir då urholkat genom orimligheten av  försörjningskravets nivå. Följderna för familjen i sin helhet och anknytningspersonen i synnerhet är också definitivt negativa och därför i strid med både internationella och europeiska mänskliga rättigheter.  

1.2     Försörjningskravet strider mot internationella och EU rätt   Förbehållsbeloppet som mått på försörjningskravet och är i praxis idag strider mot EU direktivet som slår fast rätten till familjeåterförening och vilka villkor medlemsstater får sätta upp.  Detta framgår av EU direktivets olika delar som förtydligas av framförallt Europa Kommissionens riktlinjer för tillämpning av EU Direktivet [COM/2014/0210 framförallt kap 4.4 och 4.5] men också EU Domstolens avgörande i mål [C-578/08 framförallt punkter 42-52]. Vi vill uppmärksamma  åtminstone följande som vi menar att förbehållsbeloppet som minimimått och tillämpningen av det i praxis strider emot. Här är några punkter från EU direktivet som förtydligas av kommissionens riktlinjer till stöd av detta.   1. Familjeåterföreningsdirektivets ”huvudregel är att familjeåterförening ska beviljas” 

2. Miniminivån som en medlemsstat kan kräva som försörjningskrav får ligga max till den nivån som berättigar till ”Socialt bistånd” i medlemsstaten. Men  

a.  För det första måste det användas restriktivt. Det får inte äventyra direktivets huvudregel och intention.  

b.  Därtill är direktivets begrepp ”socialt bistånd”  ”ett självständigt unionsrättsligt begrepp, som inte kan definieras med hänvisning till begrepp i nationell rätt.” Vid närmare genomläsning av betydelsen av detta menar vi att det som för Sveriges del motsvarar den tillåtna miniminivån är snarare ”riksnormen för försörjningsstöd” än ”förbehållsbelopp”. Därmed står förbehållsbeloppet i strid med EU Direktivet.  

3.  Direktivet tillåter att medlemslandet sätter upp en ”referens summa” för försörjningskravet. Men detta får vara inte användas som grund för att avslå en ansökan om familjeåterförening. Därtill kan den bara vara att max krav. 

4.  Direktivet uppmanar medlemsstater att ta hänsyn flera omständigheter som anknytningspersonen kan befinna sig i och som påverkar förmågan till att klara av försörjningskravet. Vidare uppmanar den att ta hänsyn till arbetsmarknadssituationen, strukturell arbetslöshet osv. Utöver det uppmanar den att hänsyn tas till principen om barnets bästa.  

5. EU direktivet anger att Integrationsmålet kan uppnås på andra sätt en bara arbete.   Direktivet innehåller också flera andra punkter som vi menar att den nuvarande familjeåterföreningslag strider emot.  

2  Våra uppmaningar till förändringar i familjeåterföreningslagen 

Vi uppmanar att följande förändringar införs i familjeåterföreningslagen 

1. Våra eritreanska makar som vill återförena sig sin make/maka har knappast möjlighet att tvinga den eritreanska regeringen att ge de passport. Och migrationsmyndigheterna i Sverige har indirekt förklarat eritreanska staten som en icke-fungerande stat som Somalia då myndigheterna avvisar alla andra handlingar utfärdade av den Eritreanska staten som otrovärdiga. Därför menar vi, i linje med EU direktivet, att det tillåts styrka identitet genom att göra det sannolikt att personen är Eritrean. EU direktivet medger t.o.m. att styrka identitet genom vittnen eller intervjuer.  

2.      I enlighet med EU direktivet ska  

    a.   försörjningskravet uppsättas till ”riksnormen för försörjningsstöd”.  

    b.   Familjeåterföreningslagen ska tydligt ange att huvudregeln är att familj ska återförenas samt att principen om barnensbästa tillämpas.  

   c.    ”referens summa” som mått försörjningskrav inte användas för att avslå ansökan.  

   d.  Försörjningskravet ska ge tydligt ange att den ska ta hänsyn till anknytningspersonens individuella situation, arbetsmarknaden, och den strukturella arbetslösheten osv. Särskilt bör det framgå att pensionärer och funktionshindrade inte omfattas av lagen. 

3.   3-månders gränsen för ansökan om familjeåterförening ska inte tillämpas strikt eller åtminstone förlängas då de flesta flyktingar/alternativt skyddsbehövande av olika skäl inte blir medvetna om detta.  

4. Medge möjlighet till att försörjningskravet kan uppfyllas genom ”sponsring” av organisationer eller andra individer.  

5. Medge rättshjälp  

6.  Ge undantag från 3-månadersgränsen för konventionsflyktingar som har levt länge i Sverige och har blivit välintegrerade i samhället från försörjningskravet.  

3  Referens  

[A/HCR/44/23] 2020-05-11; “Human rights situation in Eritrea”; UN Human Rights Commissioner report A/HCR/44/23    

[Amnesty2019]     “Eritrea 2019”; https://www.amnesty.org/en/countries/africa/eritrea/report-eritrea/ 

[2003/86/EG]  Rådets direktiv 2003/86/EG av den 22 september 2003 om rätt till familjeåterförening. 

[COM/2014/0210] Riktlinjer för tillämpningen av direktiv 2003/86/EG om rätt till familjeåterförening (COM/2014/0210). Meddelande från kommissionen till Rådet och Europaparlamentet. Bryssel den 3.4.2014.     

[C-578/08]   Dom av den 4 mars 2010 i mål C-578/08, Chakroun 

[C-540/03]   Dom av den 27 juni 2006 i mål C-540/03,  Europaparlamentet mot Europeiska unionens råd    

[SOU 2020:54] ”En långsiktigt hållbar migrations politik”, Betänkande av Kommittén om den framtida svenska migrationspolitiken (Migrationskommittén), Stockholm 2020.              

För Eritreanska Familjeföreningsgruppen: 

Samson Hailemariam (Ordf.) 

Negasi Wolday (Kommittémedlem)   

 

Kontaktpersoner  

Khaled Abdu  Journalist  khabdu@gmail.com  0762641909 

Samson Hailemariam, Ordförande 076-4160977

Ghirmay Gaim, Kommittemedlem 076-0774214         

[1] Med försörjningskrav menar kraven som täcker även boendekostnaden.


Eritreansk familj    Kontakta namninsamlingens skapare

Skriv på denna namninsamling

Genom att skriva under godkänner jag att Eritreansk familj överlämnar min underskrift till dem som har makt över frågan.


ELLER

Du kommer att få ett e-postmeddelande med en länk för att bekräfta din underskrift. Vi ber dig att lägga till info@skrivunder.com i adressboken eller listan över betrodda avsändare, så att du säkert får våra utskick.

Observera att du inte kan bekräfta din underskrift genom att svara på detta meddelande.




Betald annonsering

Vi kommer att visa annons för den här namninsamlingen för 3000 människor.

Läs mer...

Facebook