Gravida Kubar tvingas lämna barn och make bakom sig

När jag kom till sverige som 9 åring såg jag en möjlighet till att leva ett liv, ett nytt och fredligt liv, att få möjlighet att stadga mig med möjlighet till rättigheter där mina skyldigheter var tydliga till.

Åren gick och jag hann att lära mig svenska, utbilda mig, hitta mig ett arbete och är nu sen många år tillbaka en del av arbetsklassen i mitt land Sverige, idag är jag medborgare som majoriteten i Sverige.

Efter åren hittade jag min kärlek där vi vart tillsammans i många år.

Vi bestämde oss att bildade en familj, jag och min flickvän som jag sedan gifte mig med och fått barn med. Nu väntar vi ett nytt barn som är i vecka 16. Trotts det och vår flicka så är frun tvungen att lämna landet, utvisas till ett land vi inte har nån att hjälpa oss.
Att i alla dessa år vara en trogen person till mitt nya land, försörjt mig och min familj i alla år och dess normer väljer beslutsfattarna att hugga kniv i mitt och min frus hjärta!
Hur kan en oskyldigt kvinna som tillhör en integrerad och oskyldig familj bli utvisad utan att vara fara för det svenska samhället!
Dessutom rekommenderas det att gravida inte flyger pga risk för blodproppar.

Vart tog mänskligheten i Sverige vägen? Vart tog mänskliga rättigheter vägen?
Vart tog barnens och familjens rättigheter vägen?
Värnar inte Sverige om de skötsammas rättigheter?
Efter allt hårt arbete under alla dessa år känner jag mig mållös och oacceptabel.

Ove Amarov    Kontakta namninsamlingens skapare