Frågan jag tycker att ni ska ställa er är: Varför ger vi bort malmen GRATIS? Varför får inte de berörda kommunerna del av vinsterna? Tror ni att gruvnäringen kommer att försvinna om mineralskatten (försäljningspriset av malmen) höjs och en "gruvfond" skapas som ger pengar TILLBAKA till kommunen EFTER gruvan? Sälj er inte så lätt. Lästips: http://cornucopia.cornubot.se/2013/01/v-hoj-mineralavgiften-fran-2-promille.html#more

Ps. Något borde ni ha lärt er efter Vattenfall.

#9: - Jimmy

Jätteroligt att du engagerar dig i denna fråga.Jag ska försöka besvara dina frågor så sanningsenligt jag bara kan.

Fråga 1: Varför ger vi bort malmen GRATIS? Svar: Därför att våran regering, redan i början av -90 talet ändrade minerallagen till den vi har i dag.

Fråga 2: Varför får inte de berörda kommunerna del av vinsterna? Svar: Därför att våran regering, redan i början av -90 talet ändrade minerallagen till den vi har i dag.

Fråga 3: Tror ni att gruvnäringen kommer att försvinna om mineralskatten (försäljningspriset av malmen) höjs och en "gruvfond" skapas som ger pengar TILLBAKA till kommunen EFTER gruvan? Svar: Nej.

MVH

Anders.

#9: - Jimmy

Vattenfall har bara gjort Jokkmokk gott och gör det ännu som en av kommunens största arbetsgivare.

Snacka om vad regeringen gjort istället när dem styrde om skatten från kraftverken från Jokkmokk till Stockholm....

Snacka om att då sittande kommunalråd tackade nej till en viss ägarandel av Akkats kraftverk......

Så less på att folk kastar skit på det företag som byggt upp kommunen och håller den flytande än idag så kolla upp dina fakta innan du snackar...

#9: - Jimmy 

 Den svenska minerallagen ändrades 1993 i samtliga nordiska länder. I Sverige tog man bort bestämmelsen att staten skulle äga 50% av den hittade malmen. Bakgrunden var att inga bolag ansåg det värt besväret att leta efter malm med en sådan bestämmelse. Efter ändringen har prospektering sysselsatt flera tusen personer. Nya gruvor har öppnats. Detta ger skatteintäkteer till stat och kommun samt multiplikatoreffekter ut i samhället. Alternativet är att vara stolt ägarre till något som ligger dolt i marken.

Norge subventionerar letning efter olja med 78% av den nedlagda kostnaden, men tar c a 75% skatt från produktionen. Så länge sannolikheten för att mer olja hittas än som tas upp fortsätter den konstruktionen. Det finns en del som surar om det just nu när priset är lågt.

 Vill man ha del av avkastningen från gruvan kan man köpa aktier i bolaget Beowulf Mining, deras svenska ägarandel ökar nu snabbt, från drygt 10% till över 40% på ett år. Kommunen kan köpa, men bör kanske inte spekulera i aktier? Jokkmokks Allmänning bör absolut köpa om man tror på malmprisernas utveckling i framtiden.

Björkholmen rymmer kanske 400 milj ton malm. En del tror mer. Det fina är att det är en väldigt ren malm. Priset på den kommer kanske t o m vara högre än det LKAB får ut. Gruvan kommer att vara billig i drift som Aitik.

Järnvägen ut från gruvan ger möjlighet för andra att ha nytta av. Att renarna får gå över en viltbro till andra sidan rälsen, vad är problemet med det? Inte är en järnväg ett hot, men kanske en möjlighet för turismen?