Ett brev som riktar sig till ansvariga för förskolan i Huddinge kommun angående den ohållbara situationen med stora barngrupper och personalbrist på förskolorna i kommunen.

Hej Susanne Fritz, Kerstin Andersson och Karl Henriksson!

”Det omöjliga uppdraget. Så beskrivs arbetet som förskolechef generellt. Förskolan är relativt unika med antal medarbetare per chef. En välmående organisation ska ha som max 16–18 medarbetare per chef. De flesta av mina kollegor har i snitt ansvar för 40-50 medarbetare. Effekten blir densamma som när barngruppen utökas för pedagogerna. En konstant känsla av att inte räcka till, att inte göra tillräckligt, att inte ha kontroll. De stora barngrupperna och konstant brist på ekonomiska resurser och vikarier gör att pedagogerna mår dåligt, i och med det ökas också arbetsbelastningen för förskolechefen. Lösningen är 50–60 timmars arbetsvecka med bortförhandlad övertid. Hur mycket man än kämpar räcker inte resurserna till för att bedriva förskola. Kraven från statligt håll via läroplan och skollag går inte hand i hand med kommunallagens krav på kostnadseffektivitet och nollbudget. Vi sitter konstant i ett korstryck, vilken lag ska jag bryta emot idag? Välkomna till det omöjliga uppdraget!”

”Jag hann arbeta som förskollärare i fem år innan jag som 30-åring blev sjukskriven med diagnosen utmattningssyndrom, och jag vet att jag är långt från ensam. Jag har ytterst sällan kunnat ta ut planeringstid då all tid har gått åt att ta hand om det viktigaste vi har - barnen. Jag har i princip aldrig haft möjlighet till pauser under arbetstid, om man inte räknar de 30 minuters rast vi har - som vi vissa dagar inte heller kunnat ta ut. Jag har flera gånger gått hela arbetspass utan att hunnit gå på toaletten. Jag har flera gånger varit tvungen att ställa in eller låta bli att boka läkarbesök på grund av arbetssituationen och tidsbrist. Jag har arbetat med barn i behov av särskilt stöd som nekats resurs på grund av ekonomiska brister. Jag har arbetat med fantastiska pedagoger som ställt upp för varandra och barnen och vänt ut och in på sig själva för att få en så fungerande verksamhet som möjligt. Jag har, självklart, arbetat med fantastiska barn. Varenda unge. Och jag har nästan varje dag haft dåligt samvete över att jag inte kunnat ge dessa fantastiska underbara barn den tid och omsorg de förtjänar och har rätt till. Jag har arbetat under svår personalbrist och vikariestopp, samt hög personalomsättning som jag själv bidragit till för att "om jag bara byter arbetsplats blir det nog bättre”. Till slut gjorde jag som så många andra och valde att lämna yrket för hälsans skull.”

”Några av mina kollegor som också kommit att bli personliga vänner kvävs och lämnar yrket. Att vi ständigt tappar kompetens inom förskolan är inte någon nyhet. Frågan är vad våra politiker är beredda att satsa långsiktigt på. Kvalite måste vara enda riktmärket. Vi måste våga så mycket mer än vi gör idag. Vi måste våga lyfta på locket och diskutera omotiverade kollegor som med bristande kompetens förstärker ”dagistänk”. Vi måste våga lyfta på locket och erkänna att uppdraget är så komplext att vi behöver en annan organisation än den som förskolan står för idag. Vi måste våga tänka nytt, tillåtas tänka nytt... sätta press på ledning, verksamhetschefer och politiker. Vi måste tillåtas få erbjuda en verksamhet som strävar efter att säkerställa den kvalite som förskolan faktiskt skulle kunna erbjuda. Inte oroa oss över glömda blöjbyten, vem som ska duka, eller vems tur det är att jobba över. Vi vill prioritera vårt uppdrag och bli stolta bärare av en verksamhet där vi, varje dag, kan utmana barnen barnen i deras lärande samt att reflektera över det som sker. Vi vill känna glädje och bli utmanade av en kommun som ställer vår kompetens på sin spets. Inte säger att vi måste minska vår ambitionsnivå. I vilken annan verksamhet vågar man säga så till sina anställda?” ”Vi har köpstopp, det betyder att vi får inte handla något. Det har vi inte fått göra på två år, så barnen har inte material att varken leka eller pyssla med. Ingen lim, 4 par saxar (inga för vänsterhänta), men vi måste ändå uppfylla kraven från läroplanen. Personalen tar med sig material hemifrån och handlar på loppisar. Så här ska det väl inte få vara. Om någon tar semester, komp eller är sjuk så tas inga vikarier in, vi får fixa det själva bäst det går. Dagen bestäms på morgonmöte kl 9. Då får man veta om man får någon hjälp eller inte. Barngrupperna är stora upp till 18/20 barn. Det ska inte anställas nya förskollärare för dom kostar för mycket. Barnskötarna har ingen planeringstid, undrar hur fixar man allt utan förskollärare? Det är flera som är sjukskrivna och jag är helt slut. Och till föräldrarna ska vi säga att barnen har haft en bra dag. Tur att ingen frågar, på vilket sätt?”

Det första citatet är från en förskolechef i Huddinge, de följande tre citaten kommer från pedagoger anställda på förskolor i Huddinge. Det här är verkligheten som den faktiskt ser ut i de verksamheter som ni är ytterst ansvariga för, och där våra barn ska växa och utvecklas, under den tid då vi tryggt går till våra förvärvsarbeten, studier, föräldraledighet eller söker arbete.  

Berättelserna har samlats in av den ideella och partipolitiskt obundna gruppen Förskoleupproret, som drivs av pedagoger för en bättre arbetsmiljö i förskolan landet över. Här finns alla berättelser att läsa i sin helhet: https://forskoleupproret.weebly.com/beraumlttelser.html

Om ni inte redan gjort det så ber vi er att ladda ner dokumentet, scrolla ner till ”Huddinge” och ta del av 24 berättelser från pedagoger och en förskolechef i de förskolor ni ansvarar för. Vi tror verkligen att det är viktigt att ni läser dessa vittnesmål för att ni ska få förståelse för hur situationen ser ut och för att kunna förbättra kvaliteten på verksamheterna.  

Vi är föräldrar som har barn på förskola i Huddinge kommun. Vi är oroade över konsekvenserna av den låga bemanningen och det höga antalet barn per avdelning på förskolorna. Vi uppfattar situationen som allvarlig och akut och vi väljer att kontakta er tre eftersom du Susanne är verksamhetschef för förskolorna i Huddinge, du Kerstin är utbildningsdirektör och eftersom du Karl är ordförande för förskolenämnden här i kommunen.  

Ni känner säkert till att det finns forskning (Kihlbom bland andra) som visar att barngruppens storlek och personaltätheten är avgörande faktorer för barns språkinlärning, identitetsutveckling, samspel och relationer. Dessa faktorer påverkar också stress- och bullernivån i miljön på förskolorna. Små barngrupper är viktigt särskilt för små barns trygghet. Studier visar också att barn som har gått i stora förskolegrupper oftare är inblandade i konflikter när de sedan går i skolan. En bra förskola kan bidra till att förbättra barnens psykiska och sociala hälsa på kort och lång sikt, främja senare skolprestationer och motverka beteendeproblem i skolan.  

Tydligen är investeringar riktade mot de yngsta barnen också ekonomiskt lönsamma, något som den amerikanska forskaren Lynch kommit fram till. Ganska intuitiva är också de resultat av studier som visar att antalet barn med behov av särskilt stöd samvarierar med barngruppens storlek. Som vi förstår det är det alltså både bra för barnen och samhällsekonomiskt lönsamt att satsa på en förskola av hög kvalitet.  

Vi vet även att förskollärare toppar statistiken för långtidssjukskrivning till följd av utmattningssyndrom, och att barnskötare inte ligger långt därefter. Vi vet att många flyr yrket för att de blir sjuka eller inte orkar vilket resulterar i att barnen får möta nya vuxna som de försöker knyta an till. Dessutom ökar psykisk ohälsa bland barn och unga, där ser vi en koppling! Personalen sliter för att ge barnen en rimlig vardag, men vad ger det för långsiktiga kostnader?  

Skolverkets riktmärken om antal barn i förskolegrupperna baseras på forskning om vad barn behöver för att må bra och utvecklas. Vi vet också att få av kommunens förskolor idag följer dessa riktlinjer. Den forskning Skolverket baserar sina riktlinjer på säger också att personalens kompetens, personaltätheten och lokalernas utformning tillsammans är faktorer som ska tas i beaktande när beslut om barngruppers sammansättning och storlek ska fattas. Vi ser inte att dessa faktorer på något sätt motiverar de stora grupperna som tillåts finnas i kommunen.    

Skolverket hänvisar föräldrar som har funderingar kring barngruppernas storlek till förskolans närmaste chef. Eftersom vi vet att förskolecheferna, precis som pedagogerna, inte har rätt förutsättningar att förändra situationen kontaktar vi er istället. Det är ni som sätter budgeten och ramarna för vad förskolan kan åstadkomma. Vi kräver att Huddinge sätter en budget som möjliggör att förskoleverksamheten kan följa Skolverkets riktlinjer.  

Hälsningar  

Källor:

https://www.skolverket.se/skolformer/forskola/kvalitet-i-forskolan/barngruppens-storlek-1.244137

https://www.skolverket.se/skolformer/forskola/barngruppens-storlek-1.248999

https://www.lararforbundet.se/artiklar/saa-upptacker-du-stress-i-tid

http://www.arbetsmiljoupplysningen.se/Yrken/Forskollarare-och-barnskotare/

https://www.ka.se/manga-vill-lamna-stressig-forskola

Khilbom, Magnus, Lidholt, Birgitta & Niss, Gunilla (2009). Förskola för de allra minsta - på gott och ont. Stockholm: Carlssons.