ÅTERSTÄLL DEN STORA STENKROSS KANTEN I BJÖRNÄNGE BY, TILL DEN GRÄSSLÄNT DEN TIDIGARE VARIT

Denna petition berör bygget av väg 659 mellan Såå och Vik utanför Åre och specifikt den stora stenkross slänten i Björnänge by. 

Enligt uppgift vi fått från Projektingenjör Kristina Nilsson på trafikverket, så kommer den stora stenkross slänten i anslutning till Björnänge bys östra infart inte återställs till den grässlänt den var innan bygget, men kommer förbli en landskapsbild av öppen stenkross slänt tills den med tiden naturligt växer igen. 

Det skulle betyda oerhört mycket för oss om vi kan få återställt, den tidigare och genom historien landskapligt småskaliga och pittoreska landskapsbilden som ju är Björnänges specifika karaktär och attraktion. Antingen att hela eller delar av ytan restaureras med matjord eller finare stenkross, eller att återställa med en kombination av matjord och finare stenkrossmaterial på hela eller delar av ytan. Så att en snabbare återväxt och någon form för tillgänglighet blir möjlig igen.

Den stora stenkross sidan längs med vägen, skapar ett högst synligt ärr i den lantliga landskapsbilden och den pittoreska småskaliga miljön, som är Björnänge bys karakteristiska drag och attraktionsvärde. I stället för att Björnänge borna, deras gäster och förbipasserande välkomnats av en hage och gräsfält som förr, välkomnas vi nu av en stor, lång grov stenkross vägg.  

I och med att stenkrossen är grov samt att området är mycket brett och långt samt ligger i en brantare slänt så uppfattas den mer som en vägg. Den är 85 meter lång och 7 - 8.5 meter hög på större delen av dess längd.  Stenkross branten syns tydligt som ett storskaligt ärr i Björnänges annars småskaliga landskapsbild.  Den höga branten är det första som välkomnar en när man kommer till Björnänge från Åre hållet. Dessutom ligger området i en kurva vilket gör att det breda stenkross området blir blickfång från många hundra meters avstånd, när man färdas på vägen från öst.  

De stora och skarpa stenblocken skapar en barriär för att ta sig från vägen till hagen. Vi som bor här och speciellt barnen har förut kunnat hälsa på hästarna och djuren som betat i hagen, samt kunnat åkt pulka i backen på vintern. De grova och skarpa stenblocken gör åtkomsten mycket svår.  

Den stora storleken av stenkross ytan samt de stora och skarpa stenarna, gör att det kommer att ta lång tid för en naturlig växtlighet att kunna slå rot och sprida sig, för en grön karaktär och tillgängligheten kanske aldrig kommer tillbaka pga. stenarnas stora storlek och skarphet. 

Ett grovhugget dike av denna dimension är en landskapsbild som annars ses omkring Europavägar och andra större vägar. I de sammanhangen kan det vara legitimt då där endast färdas fordon i högre hastigheter. Björnänges karaktär är däremot av en mycket känslig småskalig lantlig miljö, där hastigheten på vägen är låg max 40 km/tim. samt med många trafikanter som färdas långsamt fram till fots, på cykel och häst etc. 

Att täcka hela eller delar av stenkross sidan med ett övre och tunnare skikt av matjord och/eller finare material för snabbare tillväxt och tillgänglighet borde inte tillföra några större problem för avrinningen. Eftersom slänten och diket är både stort och välgjort med goda dräneringsegenskaper och då avrinningen till största del sker i de djupare skikt av jorden.  

På trots av den sena tidpunkt i vägbyggnadsprocessen hoppas vi på positivt gensvar då vi känner ingreppet är påtagligt.

Åsa Pettersson och Marika Wahl Lindberg, Björnänge bor    Kontakta namninsamlingens skapare