Återinför Busslinje 430

ÅTERINFÖR BUSSLINJE 430

”Östgötatrafikens erbjudande är en enkel och fungerande resa mellan A och B förenat med en positiv upplevelse.”

Bakgrund

Den 19 april 2022 publicerade Östgötatrafiken (ÖGT) följande nyhet under rubriken ’Ännu fler hållbara resor’:

  • ”Den 13 juni utvecklar vi delar av landsbygdstrafiken kring Norrköping för att förstärka utbudet där många människor bor och reser. Syftet är att fler ska kunna och vilja åka kollektivt och hållbart.  […] Simonstorp–Norrköping Linje 430 tas bort på grund av få resande. […] Samtidigt som vi kan erbjuda en betydligt bättre trafik för väldigt många fler, är vi medvetna om att en del får ett begränsat utbud. I vissa fall kan vår närtrafik vara ett alternativ.” [1]

ÖGT är väl medvetna om hur en styr sin kundkrets i önskad riktning vad gäller exempelvis att acceptera beslutade förändringar. Detta uttrycks tydligt i deras affärsplan:

  • ”Inom varumärkesutveckling är en stark trend att skapa lojala band med kunderna genom att kommunicera budskap som appellerar på känslor snarare än fakta.” [2] 

Ordet ”hållbart” låter ju bra och är både trendigt och i linje med de globala miljömålen. Men innebörden av detta är dock att ÖGT främst gynnar människor som bor i eller nära stadskärnan (eller vill flytta dit) och att människor som bor strax utanför stan, eller på glesbygden kallt räknas bort och utesluts från möjligheten att resa kollektivt. Det krävs inte ett geni för att räkna ut den direkta följden av detta: fler bilresenärer, ytterligare trafikering och förtätning på vägarna, ökad miljöbelastning och mindre hållbart resande. Men det är endast förstadiet till en större problematik.

Analysen nedan visar att detta förslag är ohållbart och potentiellt jävigt, leder till förlorat förtroende och är diskriminerande för allmänheten såväl som för kärnkunden (som reser kollektivt för miljöns skull) – vilket i förlängningen kommer att bromsa ÖGT ekonomiska tillväxt och utvecklingsmöjligheter inför kommande framtida utmaningar med högre grad av distansarbeten och utflyttning från städer till landsorter.

Viktig samhällsservice

Under året 2020 uppmanades ÖGT resenärer att stanna hemma vid minsta förkylningssymptom samt att välja alternativa färdmedel (bil/cykel) om det var möjligt. Följden av detta för reseintäkterna kan utläsas av nedan uttalande:

  • ”Covid-19-pandemin har inneburit en kraftig minskning av antalet resande i kollektivtrafiken, och därmed väsentligt lägre biljettintäkter än vad som budgeterats i trafik- och verksamhetsbeställningen för 2020. Detta får en stor påverkan på det ekonomiska resultatet för AB Östgötatrafiken.”

I mitten av 2020 fattade därför Trafik- och samhällsplaneringsnämnden (TSN) på Region Östergötland beslutet att kompensera ÖGT med 126 miljoner kr för intäktsförluster som följd av Covid-19 i en så kallad kapitaltäckningsgaranti. Följande uttalande gjordes av regionrådsordförande Julie Tran:

  • ”Kollektivtrafiken är en viktig samhällsservice som många gånger är en förutsättning för människor att kunna ta sig till sitt arbete eller utbildning.” [3]

Denna kapitaltäckningsgaranti finansierades i sin tur av regionens skattebetalare som står för ca 56% av ÖGT totala finansiering. Invånarna i Östergötland är sannolikt måna om att deras skattemedel används rättvist och hållbart. [4]

Definition av kollektivtrafik

Enligt gällande EU-direktiv från 2017 definieras kollektivtrafik:

  • "Persontransporttjänster av allmänt ekonomiskt intresse som erbjuds allmänheten fortlöpande och utan diskriminering”. [5]

Kollektivtrafik räknas som samhällsservice (tillhandahållande av tjänster till allmänheten) och omfattas därför av diskrimineringslagen.[6]

Tillgängligt för alla?

Region Östergötland har ÖGT som trafikhuvudman, vilket innebär att ÖGT huvudsakligen står för kollektivtrafiken i Östergötlands län.

I ÖGT hållbarhetsredovisning från 2021 nämns följande:

  • ”Kollektivtrafiken ökar tillgängligheten och valfriheten för länets invånare […] (och) bidrar till ett mer jämlikt samhälle genom att skapa bättre förutsättningar för fler att resa.” [7]

Om busslinje 430 dras in skapas sämre förutsättningar för fler att resa och sämre tillgänglighet för de som behöver resa kollektivt. Förklaringen till detta följer nedan.

Diskrimeringsgrunder

Förslaget (att dra in linje 430) är att klassas som indirekt diskriminering på följande grunder:

  • Ålder – äldre människor som av olika skäl valt att inte köra bil (av orsak: trygghet, funktion, stress, ekonomi, etc.) diskrimineras av förslaget. Trots att ÖGT egen omvärldsanalys visar på att:
  • ”Den äldre delen av befolkningen ökar, vilket innebär att pensionärer blir en allt viktigare och större resenärsgrupp framåt.” [8]
  • Yngre människor som saknar möjlighet att få skjuts av föräldrar diskrimineras även av detta förslag. Då dagens utbud av restider på busslinje 430 är så smalt har skolbarnen istället valt att resa med konkurrenten Kanalbuss till och från skolan som ett tillförlitligare alternativ.
  • Funktionsnedsättning – människor med en psykisk/social funktionsnedsättning som ej berättigas färdtjänst, och är inkapabla att köra bil diskrimineras av detta förslag.

Förutom dessa lagstadgade diskrimineringsgrunder medför förslaget att människor med sämre ekonomisk status och förutsättningar utesluts. Exempelvis:

  • Studenter
  • Arbetssökande
  • Ensamstående föräldrar

Vilket indikerar att ÖGT vidmakthåller ett klassamhälle. Därutöver innebär förslaget ett bittert svek mot ÖGT största kundgrupp – människor som värnar om miljö och hållbarhet, vilket sannolikt kommer resultera i kraftigt minskat förtroendet för ÖGT som varumärke och samhällsservice. Tillit tar lång tid att bygga upp och kostar därefter att återskapa. Är det hållbart i längden att svika samt diskriminera dessa människor?

Resultatet av trafikutredningarna 2021-2024 

ÖGT får varje år en beställning av TSN att utreda omfattningen för sitt uppdrag (som huvudsakligen finansieras av Region Östergötland). I juridiska sammanhang skulle liknande förhållanden likställas med jäv, men uppenbarligen inte i detta fall.

graf1.png

Av denna analys över resmönstret mellan Åby-Simonstorp framgår att de främsta kundgrupperna är skolelever på 57%, vuxna på 32%, ungdomar på 5%, tätt följt av seniorer på 4%. Analysen gjordes innan sommaren 2020 då busslinje 430 fortfarande hade 8 turer per vardag (samt varvades med buss 436 mot Hultsbruk). Grafen ovan visar en relativt jämn fördelning av påstigningar under dagen mellan klockan 06:00 fram till 17:00, med en tydlig ökning vid 07:00. Trots detta kom utredningen fram till följande:

  • ”Simonstorp har ingen större arbetsplats eller skola utan arbets- och skolpendlingen sker i första hand ut från orten mot Norrköping och Katrineholm […] Linje 430 kommer från sommaren 2020 ha fyra turer per vardag (ingen helgtrafik) och i huvudsak vara anpassad för arbetspendling.”

I samband med att turerna för linje 430 drogs ned i antal, slogs även buss 436 ihop med 430. Idag har resenärer som åker från Norrköpings resecentrum till Simonstorp station följande tider att hålla sig till (inklusive byte till buss linje 11/12):

  • 05:20 (ankomst 06:25), 12:20 (ankomst 13:21), 15:21 (ankomst 16:26) samt 16:51 (ankomst 17:56).
  • Restiderna innebär att resenären måste sluta sin skol/arbetsdag före klockan 17:00 för att ha möjlighet att resa tillbaka hem.

För alla som reser till Norrköpings resecentrum från Simonstorp station (inklusive byten) ser tiderna ut så här:

  • 06:25 (ankomst 07:27), 13:37 (ankomst 14:33), 16:41 (ankomst 17:38) samt 18:04 (ankomst 18:58).
  • Minskad tillgänglighet för resenärer med arbets- eller skoldagar som börjar 07:00.

Att åka från Simonstorp och handla mat på ICA Maxi:

För människor som vill gynna fysiska matbutiker, eller av andra skäl inte vill eller kan handla sin mat online, eller via hemkörning (då dessa idag enbart levererar till områden nära stadskärnan) kan några scenarion se ut enligt följande:

Scenario 1 – handla efter arbetstid:

Bussen går från Simonstorp till Tenngatan: 18:0419:12. Därefter får resenären sova vid containrarna och vänta till dagen därpå med att resa tillbaka hem med bussen som går: 05:29 – 06:25. Förhoppningsvis handlades inga kyl- eller frysvaror, och att det fanns varmt sällskap.

Scenario 2 – handla på morgonen:

Bussen går från Simonstorp till Tenngatan: 06:2507:31. Sedan får resenären vänta fram till lunchtid innan den kan resa tillbaka: 12:30 – 13:21. Förutsättningen är att resenären har en väldigt förstående arbetsgivare/skola och en välfylld flextidbank att nyttja.

Scenario 3 – handla mitt på dagen – mest tidseffektivt:

Bussen går från Simonstorp till Tenngatan: 13:3714:47. Här gäller det att vara välplanerad och effektiv, då tidsutrymmet för att gå till och från busshållplatsen och ICA samt handlandet i matbutiken är knappa 45 minuter. Hemresan går redan: 15:32 – 16:26. Resultatet är en stressad resenär som fick offra 38% av sin arbetsdag åt nödvändiga matinköp (förhoppningsvis kom alla varor med).

Regionens trafikutredning kring linje 430 avslutas med:

  • ”Resandeunderlaget är i det här fallet för svagt för att trafikförsörja med linjelagd trafik och därför planeras linjen utgå. Området kommer istället att trafikförsörjas av Närtrafiken.” [9]

Enligt ÖGT Trafikbokslut för år 2020 framgår tydligt hur beslutet att dra ner antalet turer för linje 430 påverkat bolagets ekonomi. Nyckeltalet kostnadstäckningsgrad visar på hur stor del av linjens kostnader som täcks av biljettintäkterna (ju högre procentsats desto bättre). Resultatet visar en minskning med 500% av kostnadstäckningsgraden på linje 430 (från 25% till 5%), där snittet för året för samtliga linjer ligger på 35%.[10]

Eftersom färre turer brukar leda till färre resande, indikerar detta att beslutet gjorts medvetet för att lättare kunna motivera av linjen tas bort helt i ett senare skede som stundar. En välplanerad kalkyl på resenärens bekostnad. 

På ÖGT hemsida står följande om Närtrafik:

  • ”Närtrafiken är till för alla – både dig som bor på och dig som besöker en adress eller plats utanför där de vanliga linjerna går. Den körs på vardagar klockan 9:00–12:30 och 17:00–22:00 samt helger klockan 9:00–17:00.” [11]

 Baserat på närtrafikens körschema försvinner resmöjlighet för människor som behöver befinna sig i Norrköping/Åby före klockan 09:00. Svårighet uppstår även för exempelvis föräldrar att möta/hämta upp sina barn efter skolan före klockan 17:00, samt för barn som reser självständigt att resa tillbaka hem.

  • ”Närtrafiken är inte primärt inriktad för att möjliggöra arbets- eller studiependling […]
  • Hela resan måste vara attraktiv och generellt värderas byten i kollektivtrafiken som extra ’dyra’. […]
  • (Kollektivtrafiken kan nyttjas) för att ’lösa livspusslet’, det vill säga planera och lösa praktiska uppgifter.” [12]

Närtrafiken innebär ytterligare kostnader för resenärerna, eftersom dessa biljetter löses utöver kostnaden för normal trafik. För pensionärer innebär det en oönskad extrautgift på 63 kr per resa tur och retur (utöver avgiften för normal trafik som ligger på 37,8 kr mellan Simonstorp och Norrköping). En vuxenbiljett via Närtrafiken kostar 90 kr tur och retur. För de som reser dagligen (5 dagar i veckan) medför detta en ökad månadskostnad på mellan 1260 kr och 1800 kr. I jämförelse kostar 30-dagarsbiljetten inom samma zoner som högst 756 kr.

Plötsligt verkar inte kollektivtrafiken längre uppfylla rollen som ”den pålitliga, trygga och självklara vägen fram för alla som reser tillsammans.” enligt visionen från ÖGT affärsplan. Dilemmat med närtrafiken är att varje tur måste förbeställas – vilket innebär att dagligen ringa och beställa resor, tur och retur. ”En enkel och fungerande resa mellan A och B” verkar inte längre så enkel.

En konsekvensanalys av ÖGT förslag för resenärer bosatta utanför så kallade ”viktiga orter” (Åby, Hultsbruk och Simonstorp inräknade) är:

  • byta till tjänst som innebär 100% hemarbete = färre arbetstagare i företag som ligger i Norrköping samt kräver fysisk närvaro = mindre lokalintäkter och kommunala skattemedel = potentiellt ökad arbetslöshet = färre intäkter till regionen
  • handla mat online = minskad omsättning för livsmedelsbutiker i Norrköping med omnejd = mindre lokalintäkter, arbetsmöjligheter och kommunala skattemedel = sämre expansionsmöjligheter = ökad trafikering av transportbilar = mer slitage på vägarna
  • resa med bil = ökat utsläpp av CO2 = färre kunder samt sämre rykte för ÖGT = ökad trafikering i innerstaden = minskade biljettintäkter ÖGT

ÖGT Affärsplan 2022 – 2024

  • ”Omställningen till en högre grad av distansarbete har gått snabbare än väntat på grund av pandemin. Ett flertal studier visar på att många kommer att fortsätta att arbeta på distans i en högre utsträckning även efter pandemin.”

Men även om ett distansarbete leder till en minskad arbetspendling, missar dock ÖGT omvärldsanalys att människor fortfarande behöver kunna resa för att:

  • handla mat
  • få sjukvård
  • veterinärvård
  • göra ärenden
  • delta i kulturella sammanhang
  • och att barn/ungdomar samt seniorer ska kunna delta i fritidsaktiviteter och ha socialt umgänge.

Trenden bland befolkningen i hela landet sedan 2020 visar på ökad utflyttning till landsbygden och bort från storstäderna. Det verkar därför som att ÖGT satsning på just stadsbor inte är i linje med kundbehovet.

Slutsats

Motiveringen bakom förslaget att dra in linje 430 är som inom så många andra områden kostnadsbesparingar. Men hållbarhet handlar framförallt om långsiktigt tänkande med bland annat, men inte uteslutande, miljön i fokus.

Med en djupare analys av resenärers behov och en riktig tillgänglighetsanpassning för alla, oberoende av hur nära innerstaden en bor, kunde en lämplig åtgärd vara – istället för att dra in busslinjer – göra dem mer tillgängliga och hållbara för fler behov. Om verkligen varje resa räknas bör det gälla oavsett riktning samt urbaniseringsgrad.

Här kommer därför några konkreta förslag för att både tillgodose kostnadsaspekten, samt resenärernas behov:

  • Anpassa bussens storlek efter antal resenärer
  • Anpassa restiderna efter normala arbetstider/skoldagar
  • Utöka utbudet av kollektivtrafik på landsbygden för att framtidssäkra nya kundbehov

Därför bör buss 430 återinföras. Är det kanske till och med dags att göra lokaltrafiken ”gratis” för alla – samt göra den ännu mer tillgänglig för alla – då den faktiskt redan är mer än till hälften finansierad genom dina och mina skattemedel?

Med vänliga hälsningar,
Patrik Tibell & Marielle Martinz

 

------------------------------------

[1] ÖGT: Ännu fler hållbara resor

[2] ÖGT: Affärsplan 2022 - 2024

[3] Region Öst: Nyhetsarkiv - 126 miljoner till ÖGT

[4] Regionalt trafikförsörjningsprogram Östergötland 2030

[5] European parliament: public transport

[6] Diskrimineringslag - Kap 2

[7] ÖGT: Hållbarhetsredovisning 2021

[8] ÖGT: Affärsplan 2022 - 2024

[9] ÖGT: Trafik och verksamhetsbeställning 2021-2022

[10] ÖGT: Trafikbokslut 2020

[11] ÖGT: Närtrafik

[12] Regionalt trafikförsörjningsprogram Östergötland 2030


Patrik Tibell & Marielle Martinz    Kontakta namninsamlingens skapare

Skriv på denna namninsamling

Genom att underteckna godkänner jag att Patrik Tibell & Marielle Martinz lämnar över informationen som jag tillhandahåller i det här formuläret till dem som bestämmer i frågan.


ELLER

Du kommer att få ett e-postmeddelande med en länk för att bekräfta din underskrift. Vi ber dig att lägga till info@skrivunder.com i adressboken eller listan över betrodda avsändare, så att du säkert får våra utskick.

Observera att du inte kan bekräfta din underskrift genom att svara på detta meddelande.




Betald annonsering

Vi kommer att visa annons för den här namninsamlingen för 3000 människor.

Läs mer...

Script executed with success this is not html: Array ( [type] => 2 [message] => Trying to access array offset on value of type null [file] => /home/petitions/public_html/sign_petition.php [line] => 31 )