Schemaläggning av läkare
Kontakta namninsamlingens skapare
protest mot schemaläggning
2016-06-07 10:53:26Konsekvenser för schemaläggning av läkare på Södersjukhuset. Stockholm 2016-06-06
Frivilliga extra arbetspass infördes som en arbetsmiljöåtgärd för att minska jourpassens längd kväll-natt (ex arbete från kl. 14-08). Systemet bygger på frivillighet och passen fördelas rättvist vilket ger flexibilitet i olika perioder av livet och innebär att man kan byta pass med varandra. Schemaläggning får omfattande konsekvenser för Södersjukhuset. Opererande specialiteter får mindre andel kirurgisk praktik och riskerar sämre kirurgiska resultat. Arbetsmiljökonsekvensera blir så allvarliga att det finns anledning att oroa sig för att medarbetare söker sig till andra arbetsgivare.
Att införa schemaläggning kvällar gör att ronder förskjuts, mottagningar och operationer får ställas in och konsekvensen blir att ATL-tid kommer att räknas upp. Konsekvenserna går att motverka genom nyanställning av specialistläkare, men det föreligger redan idag svårigheter med rekrytering och kompetensförsörjning. Nyrekrytering av läkare till opererande kliniker är komplicerat då bemanningen är en balansakt mellan tillräckligt antal läkare för att bemanna jourlinjer och antalet kirurgiska ingrepp som ska utföras.
Forskning visar att varje operatör behöver utföra en betydande mängd kirurgi för att leverera goda kirurgiska resultat. Fler läkare innebär att de kirurgiska ingreppen fördelas på flera händer och varje läkare får operera mindre. För att kunna fortsätta ge högspecialiserad vård inom kirurgiska specialiteter måste läkarna få tillräcklig träning och utrymme för att utöva kirurgi. Vi har redan idag bekymmer med att ST-läkare och yngre specialister i genomsnitt medverkar vid 1-2 ingrepp/vecka. En ytterligare utspädning, med flera läkare som ska in i denna fördelning, kommer att ge en oacceptabel utbildningssituation.
Verksamheter (Sachsska samt kvinnojkliniken) med stor säsongsvariation bemannas olika och det medför att utan kontantpass får man överanställa läkare för att kunna täcka behovet under högsäsong. Södersjukhuset har redan en mycket hög arbetsbelastning på jourtid vilket är allmänt känt på såväl landstings- som nationell nivå. Därför är det extra viktigt att medarbetarna har möjlighet att påverka sin arbetssituation och att det finns en flexibilitet i systemet.
Förslaget att ändra befintligt joursystem går stick i stäv med vår ambition om att vara en modern arbetsplats. Schemaläggning kvällstid kräver fler läkare i tjänst och ett betydligt sämre resursutnyttjande av densamma. Läkare i jourtunga specialiteter jobbar i regel betydligt mer än heltid, då verksamheten ofta inte tillåter att mer än en mindre del av kompensationstiden tas ut i tid. Schemaläggning kräver fler läkare än dagens system vilket kan leda till ytterligare vakanser, och troligen även ökat behov av vikarier och timanställda. Det tar minst tio år efter legitimation att utbilda en självgående operatör och det kräver tillgång till erfarna kollegor för handledning och undervisning. Kirurgi lär man sig genom att assistera erfarna kollegor vilket blir svårt att tillgodose om tjänstgöringen sprids ut under dygnet. Den högsta kvaliteten med minst komplikationsrisk uppnås vid operationer dagtid när den samlade kompetensen finns tillgänglig. Det är under dagtid som en ung läkare har möjlighet att utvecklas och tillägna sig kunskaper i diagnostik och behandling.
Arbete på kvällar kommer att innebära en minskad läkarkontinuitet och sämre patientsäkerhet för de nyopererade patienterna, då kvällsoperatören inte kan schemaläggas eller inte får sin nattvila och därför inte kan tjänstgöra nästkommande morgon och då inte heller kan ronda sina egna patienter. Fler jourlinjer kommer att krävas för helg och nattspass vilket kräver fler läkare dvs. nyrekrytering med risk för kompetensförlust.
Schemaläggning gör att jourpass blir en mer tvingande del istället för som nu med en del av frivilligt åtagande. Detta beslut förändrar joursystemet och innebär konsekvenser för samtliga läkarkategorier vilket ger yrkesmässiga och personliga konsekvenser för de inblandade läkarna Det finns starka ekonomiska skäl att inte schemalägga läkare, man kan frestas tro att det är oekonomiskt att låta operationssalar stå tomma efter klockan 16. Det är dock personalen som kostar i sjukvården, inte salarna. Läkare kan inte operera när övrig personal fattas och kvällspassen ger luckor som måste täckas dagtid. Det innebär att både fler läkare och övriga yrkeskategorier måste anställas och personalkostnaderna stiger. Vi har inhämtat synpunkter på förslaget från ST-läkare, specialister, överläkare (bakjourer). Synpunkterna sammanfattas nedan:
AT-läkare Det finns flera frivilliga helgrondspass som nu blir jourlinjer som alla AT-läkare ska dela på. Södersjukhuset har redan ett rykte om högre jourtyngd vilket avspeglar sig utvärderingsenkäterna.
ST-läkare Sämre kvalitet på utbildning med fler som ska utbildas med samma utbildningsunderlag (patienter och operationer, se ovan utspädning). Orimlig fördelning mellan jourveckor och veckor med kirurgiskt arbete dagtid. (Idag har Kirurger avdelningsarbete/operations-träning till 70 %). Ytterligare schemalagda jourer tillkommer i september 2016, i och med ålagt ansvar för barnkirurgi. Då är man nere på ca 60 %. Mindre relativ tid i kirurgisk träning är inte acceptabelt. ST-läkarna på Sachsska kommer få utökad tid på akutmottagningen vilket ger dem mindre utbildningstid.
Specialister Minskad operationsvolym per specialist i konkurrerens med fler läkare som rekryteras för att täcka jourbehovet kvällar och helger. Försämrad möjlighet att kunna bibehålla och utveckla sin kirurgiska kompetens. Färre operationer / kirurg utförs vilket medför risk för minskade flöden.Fler kvällspass, färre operativa ingrepp för specialister och då möjlighet att påverka inkomsten med frivilliga extrapass försvinner finns risk för rekryteringssvårigheter. Kvinnokliniken har stora svårigheter att rekrytera specialister. . Nyrekrytering krävs på Ortopedkliniken och de anställda läkarna kommer vara mer på akuten än idag, vilket i sin tur betyder mindre verksamhet inom ortopedi (op/mott/avd) och minskad möjlighet för ST-läkarna att lära sig inom sin grundspecialitet. Kontinuiteten försämras ur utbildningssynpunkt om specialisterna arbetar mer regelbundet på kvällstid jämfört med idag. Det är redan i dag svårt att schemamässigt hitta ersättare i samband med utbildningar. Förskjuten arbetstid medför att det blir svårare att få till schemalösningar i samband med utbildningar. Fler kvälls och helgpass på kvinnokliniken ger färre kompetenta specialister som kan ronda antenatalavdelningen. Ledningsansvariga på kvinnokliniken kommer att tjänstgöra färre dagpass och får mindre tid i sin ansvarsposition dagtid ex planera svåra kejsarsnitt, hantering av provsvar, utveckla rutiner och PM mm.Färre specialister med spetskompetens i tjänst dagtid kommer att ge ett produktionstapp och en minskad patientsäkerhet.
Överläkare/Bakjourer Med utspädning av mellanjoursledet (fler jourlinjer med oerfarna ST-läkare) uppstår högre belastning för bakjouren, som arbetar dag före och efter jourpass vilket ger en betydligt försämrad arbetsmiljö. Det blir ytterligare en avsevärd försämring i rekryteringsmöjlighet av seniora kirurgspecialistertill SöS som redan har ett rykte som tungt” joursjukhus.
Fackliga företrädare/skyddsombud Uttrycker oro för att förändringen genom sin negativa påverkan på möjligheten att styra sin arbetstid kommer att leda till försämring av arbetsmiljön. Detta kan på sikt medföra att medarbetare söker sig till andra arbetsgivare samt att nyrekryteringen blir svårare. Inslaget av frivillighet i nuvarande system ökar välbefinnandet hos många anställda och motverkar i viss mån den menliga effekten på arbetsmiljön som det tunga jourarbetet kan skapa. Inskränkt möjlighet att styra arbetstiden och att i perioder välja mer eller mindre jourbörda (t.ex. vid familjebildning och småbarnsår) försämrar arbetsmiljön. Det akut uppkomna behovet av att nyrekrytera flera underläkare som jourarbetskraft vid schemaläggning hotar att försämra kvalitén på Södersjukhusets ST-utbildning, samt utvecklingen hos juniora specialister.
Övriga faktorer I framtiden finns ett ökat åtagande inom modularbete på akutmottagningen att ta hänsyn till, samt att ytterligare jourlinjer måste startas när barnkirurgi/ortopedi införs. Dessa båda faktorer kommer ytterligare pressa ovanstående resonemang och kräva nyrekrytering.
Sammanfattning I våra ekonomiska beräkningar finns ingen vinst i om inte produktionen minskas. Enbart faktorerna gällande ST-utbildning utan utspädningseffekter samt personalrekrytering överstiger vida ev. vinst med schemaläggning.
Ur arbetsmiljösynpunkt innebär förslaget med en förändring av befintligt joursystem en betydande försämring. Läkarföreningen anser att nuvarande joursystemet är mer flexibelt och möjliggör individuell hänsyn. Det ger en mer uppskattande och humanistisk syn på läkarnas kompetens och individuella olikheter. Joursystemet ger högre vårdkvalitet då det möjliggör att läkare med olika kompetens är kontinuerligt närvarande på dagtid vardagar.
Joursystemet är mer kostnadseffektivt och ger bättre vårdkvalitet genom att det styr verksamheter och aktiviteter till dagtid då fler läkare och servicefunktioner är tillgängliga, genom samordning på ett ekonomiskt och rationellt sätt. Fler läkare behövs vid schemaläggning då ATL kräver ostörd rast efter 5 timmar och arbetspass på max åtta timmar.
Joursystemet gör det också möjligt att till en låg kostnad ha hög kompetens som beredskap i bakjoursledet. Verksamhetschefen ska svara för att läkarnas arbetsinsatser förläggs till tider på dygnet som är mest rationellt ur medicinsk, patientsäkerhetsmässig och ekonomisk synvinkel för verksamheten, det ska inte toppstyras från HSN.
Att vi har patienter i vårdkö beror på brist på specialister, sjuksköterskor och vårdplatser, inte tomma operationssalar och läkares arbetstider. Att tro att sjukhusspecialister kan frigöras för att bemanna behovet av fler Allmänläkare i den framtida nätverkssjukvården är helt felaktigt och ogenomtänkt. Förläggning av arbetstid ska innebära en god arbetsmiljö, god patientsäkerhet och högsta patientnytta och man vet att möjligheten att kunna styra sin arbetstid vad gäller mängd och tid är extremt viktig, framför allt i de fall arbetstiden ligger utanför det normala och Läkarföreningen känner en reell oro för uppsägningar av kompetenta, hittills nöjda, läkarkollegor och en försämrad arbetsmiljö och arbetssituation.
Läkares arbetsscheman läggs bäst när de matchar verksamhetens krav på kompetens med en rimlig arbetsmiljö. Vi välkomnar en dialog om hur vi bäst får en effektiv och bra vård utifrån patienternas och vårdpersonalens behov, där samhällets resurser används på bästa sätt.
Det finns många andra brister som åtgärdade skulle ge en kostnadseffektivare vård, t.ex. krånglande IT-system och kunskapsstöd som inte kommunicerar med varandra, brist på medicinska sekreterare, bristen på vårdplatser, brist på läkare och sjuksköterskor med specialistutbildning och att arbeta mer aktivt med produktionsplanering.
För Sektion Södersjukhuset begär därför att beslutet omprövas.
Klara Strömberg
Ordförande
Sektion Södersjukhuset
Klara Strömberg