Gräv ner den planerade luftledningen på Gotland!

GEAB (Gotlands Energi AB) planerar att bygga en luftburen kraftledning. Den blir ca 350 km lång och minst 24 meter hög. Detta motsvarande ett 8-våningshus som dras kors och tvärs över Gotland. Förslaget har utformats av GEAB. GEAB ägs till 75% av Vattenfall. 

Kraftledningen behövs för den stora planerade utbyggnaden av förnyelsebar energi på ön.

En luftledd kraftledning är billigare att bygga än en nedgrävd - men Gotlands natur ska inte förfulas för en kortsiktig besparing.

Vår vackra ö, med sin unika natur, har ett värde som inte kan mätas i kronor och ören. GEAB:s förslag tar ingen hänsyn till långsiktiga negativa konsekvenser som den luftburna kraftledningen får på natur, djurliv, hälsa, minskade fastighetsvärden och den viktiga turismen.

VI ­KRÄVER ATT DENNA KRAFTLEDNING GRÄVS NER!

VIll du också ha en nedgrävd ledning? SKRIV UNDER PETITIONEN! (se längre ned på sidan)

Detta är hela Gotlands angelägenhet, inte endast berörda markägares och socknars. Om Du också anser att kraftledningen ska grävas ner, skriv under vår namninsamling för att den luftburna kraftledningen grävs ner. 

För mer info se nedan eller ring Maud Gardell 0498-489157, Åsa Dalaryd 070-7182806.

 

/ Arbetsgruppen mot luftledningen, Näs socken.

 

 

Vy över Rangsarve, Näs idag 

 

 

 

 

Samma vy med luftburen kraftledning 

 

 

 

 

 

 

Vy över Jakobs, Näs och kustlinjen idag  

 

 

 

 

Kustlinjen med luftburna kraftledningar

 

 

 

 

 

Vidare information:

Kraftledningen är en förutsättning för att kunna fortsätta kunna bygga ut den alternativa energiproduktionen (mål 500 vindkraftvärkupp till 200 m höga, vilket motsvarar ca 10 Näs vindkraftsparker) 

Geab har på samrådsmöten och i skriftlig information till markägare konsekvent undvikit att redovisa för höjden av luftledningen. Gotlands skog är låg och kommer ej att skymma kraftledningen.

Vid tidigare planering av vindkraftsbygget på Näs har man lagt ner mycket möda på att få det så lite visuellt störande som möjligt. Överlappningen mellan den nya kraftledningens kraftfulla horisontella kablar (4cm grova), vindkraftverkens vertikala former, snurrande propellrar och den gamla luftledningen kommer bli en katastrofal visuell mix som upphäver alla tidigare estetiska överväganden. Resultatet kommer att bli ett avskräckande exempel och kan bidra till ökat motstånd till ytterligare utbyggnad  vindkraften.  Geab har undvikit att visa detta i sina fotomontage varför vi har gjort egna, vilka bifogas i uppropet.

Kraftledningen på 145 kV, kommer enligt förslaget, att byggas med ett säkerhetsavstånd på 50 m till närmaste bostadshus. Enligt strålsäkerhetsmyndighetens brochyr " Magnetfält och hälsa", skulle en ökning av avståndet till 150 m minska stråldoen 10 falt samt att WHO har bedömt magnetfält som möjligen cancerframkallande samt att det råder osäkerhet ångende sambandet mellan magnetfält och risk för demens och Parkinsons sjukdom.

En markkabel på sträckan Näs - Stenkumla skulle bli ca 280 miljoner dyrare än en luftledning. 

Markkabeln tar mindre areal i anspråk, kräver mindre underhåll,  magnetfältet i bostadshusen minskar, den stör ej djurliv och

DEN SYNS INTE.

Hur mycket är  det värt att bibehålla Gotlands unika landskapsbild?

280 miljoner kronor utslaget på 40 år är 7 miljoner. Jämför detta med att Geab 2014 satsade 114 miljoner kronor på underhåll och nedgrävning av kraftledningar. Vinstutdelningen till ägarna var under detta år 40 milj kronor.

Om alla hushåll som är anslutna till nätet på Gotland skulle betala för en markkabel, innebär det 175 kr/år el 14 kr/månad under 40 år.

Vindkraftsproducenterna kommer att få minskade elförluster i och med att kabeln byggs, ska dom inte vara med och betala? 

Den nya elen kommer delvis att transportera och säljas till fastlandet och även utomlands, är det inte rimligt att dessa elkonsumenter är med och betalar?

Regeringen har drivit igenom en satsning på förnyelsebar enrergi och Gotlands mål är att stå för nästan 10 % av denna första satsning, skulle inte kostanden då för en markkabel kunna finnansieras delvis med statliga subventioner?