Stoppa orättvisor och stärk studenters rättigheter

Denna namninsamling riktar sig till Luleå tekniska universitet och handlar om att förbättra studenternas situation i utbildningen.

Flera studenter upplever att deras röster inte tas på allvar och att det finns brister i hur utbildningen är utformad. Det gäller bland annat upplevelser av att inte bli lyssnad på, förekomst av orättvis behandling samt bristande förberedelse inför praktik (VFU), vilket kan leda till stress och svårigheter att möta kraven i vården.

Vi anser att alla studenter har rätt till en trygg, rättvis och stödjande utbildningsmiljö. För att uppnå detta behövs förbättringar i kommunikationen mellan studenter och universitet, ökad rättvisa i bedömningar samt bättre förberedelse inför praktik.

Genom denna namninsamling vill vi uppmärksamma dessa problem och uppmana till konkreta åtgärder för att förbättra utbildningen.

Vi kräver:

• Att studenternas synpunkter tas på allvar

• En mer rättvis och likvärdig behandling av studenter

• Bättre förberedelse inför praktik (VFU)

Detta dokument bygger på sammanställda erfarenheter från sjuksköterskestudenter (T3–T6) vid olika VFU-placeringar.

Syftet är att synliggöra återkommande mönster i lärandemiljö, handledning och bedömning, för att bidra till utveckling och kvalitetssäkring av VFU.

Erfarenheterna baseras på bidrag från studenter i flera terminer (T3–T6), samt i vissa fall från nyexaminerade och erfarna sjuksköterskor.

Sammanställningen baseras på återkommande beskrivningar från flera oberoende studenter och syftar till att identifiera mönster som kan ha betydelse för både utbildningskvalitet och patientsäkerhet. 

1. Bristande introduktion
● Introduktionen till avdelningen har i flera fall upplevts som begränsad eller otillräcklig.
● Det framkommer stora variationer i introduktionens omfattning, där vissa studenter
fått en mycket kort introduktion (exempelvis en dag), medan andra haft betydligt
längre introduktionsperioder.
● Förväntningar på studentens ansvar har i vissa fall varit otydliga redan från start.
● Studenter har i flera fall förväntats ta ett stort ansvar tidigt, utan att tillräcklig
handledning eller introduktion säkerställts.

2. Brister i handledning
● Handledningen har varierat i kvalitet.
● Det framkommer återkommande upplevelser av brist på kontinuerlig återkoppling och strukturerad reflektion.
● Studenter har inte alltid fått möjlighet att utvecklas i sin egen takt eller utföra relevanta sjuksköterskeuppgifter, vilket begränsat lärandet.
● I vissa fall har bemötandet upplevts som otryggt, nedvärderande eller oprofessionellt.
● Handledare har i vissa fall inte fungerat som ett stöd i lärandet, utan upplevts inta en mer kontrollerande eller ifrågasättande roll.
● Även övrig personal har i vissa fall bidragit till en otrygg lärandemiljö, där studenter inte känt sig välkomna eller trygga att be om hjälp.
● Det framkommer också att handledare i vissa fall uttryckt sig negativt om andra studenter, vilket kan påverka tryggheten och tilliten  handledningsrelationen.

3. Hög stress och press
● Arbetsmiljön har i flera fall präglats av hög arbetsbelastning.
● Studenter beskriver krav som inte alltid upplevts rimliga utifrån utbildningsnivå.
● Det har funnits svårigheter att ställa frågor eller be om stöd i stressade situationer.
● I vissa fall har enstaka misstag upplevts få oproportionerligt stor betydelse i bedömningen, trots att studenten i övrigt visat utveckling.
● Studenter har i de flesta fall förväntats ansvara för ett stort antal patienter (upp till 6–8), utan att detta anpassats efter vårdtyngd eller erfarenhetsnivå, vilket kan påverka både lärande och patientsäkerhet.
● Det framkommer även att studenter i vissa fall lyft behov av anpassning av patientansvar, men att detta inte alltid tagits i beaktande.
● Detta kan även få konsekvenser för patientsäkerheten, då bristande handledning i kombination med hög arbetsbelastning kan påverka både beslutsfattande och utförande av omvårdnadsåtgärder.

4. Handlingsplaner och bedömning
● Studenter beskriver att handlingsplaner i vissa fall inte fullt ut speglar händelseförlopp eller ansvarsfördelning.
● Det förekommer upplevelser av att formuleringar kan framställa studenten som ensam ansvarig, även i situationer där handledning varit en del av händelsen.
● Flera studenter uppger att de upplevt en press att skriva under handlingsplaner trots att de inte instämmer i innehållet, vilket väcker frågor kring både delaktighet, rättssäkerhet och transparens i bedömningsprocessen.
● Det finns även en osäkerhet kring att ifrågasätta innehållet, då detta upplevs kunna påverka bedömningen negativt.
● Bedömningar upplevs i vissa fall som otydliga eller bristfälligt motiverade, och det finns en brist på samsyn kring vad som förväntas av studenten.
● Studenter beskriver även motstridiga besked från handledare och AKA, samt bristande uppföljning efter mittbedömning.
● Det framkommer upplevelser av att bedömning inte alltid utgår från bedömningsverktyg (BEVUT), vilket kan skapa otydlighet.
● Det finns även en upplevd diskrepans mellan universitetets krav och de faktiska förutsättningarna under VFU.
● Handledningen och arbetsbelastningen upplevs inte alltid vara individanpassad, och bedömning upplevs i vissa fall baseras mer på teoretisk återgivning än praktisk utveckling.

5. Påverkan på mående och lärande
● Studenter beskriver upplevelser av stress, oro och minskat självförtroende.
● VFU-perioden har i vissa fall påverkat den psykiska hälsan negativt, med upplevelser av ångest och otrygghet.
● Det förekommer en känsla av att behöva vara på sin vakt, vilket påverkar tryggheten och möjligheten till lärande.
● I vissa fall har detta även påverkat motivationen att arbeta inom vården.
● Studenter beskriver att de inte alltid känt sig välkomna eller trygga i lärandemiljön, vilket påverkar både utveckling och självkänsla.

6. Återkommande mönster
● Liknande upplevelser delas av flera studenter, både nuvarande och tidigare.
● Detta indikerar att det kan finnas strukturella brister i verksamheten.
● Erfarenheterna har i vissa fall kopplats till återkommande VFU-placeringar, vilket tyder på att problematiken delvis kan vara verksamhetsbunden.
● Det framkommer upplevelser av att en hög andel studenter inte blivit godkända på vissa återkommande VFU-placeringar, samt att studenter som inte klarat VFU eller NKSE ofta beskriver liknande erfarenheter. Erfarenheterna tycks i flera fall vara kopplade till ett mindre antal specifika avdelningar, där liknande mönster återkommer över tid.
● Liknande mönster återfinns även hos studenter som gjort om VFU eller valt att avbryta utbildningen.
● Det framkommer även upplevelser från personal med insyn i verksamheten som beskriver att liknande problematik uppmärksammats internt.
● Dessa upplevelser bekräftar i vissa fall studenternas beskrivningar och tyder på att svårigheterna inte enbart kan förklaras på individnivå, utan även kan ha koppling till verksamhetens struktur och arbetssätt.
● Detta stärker indikationer på att problematiken inte enbart är individbunden, utan kan vara relaterad till organisatoriska och strukturella faktorer.

7. Likabehandling och upplevelser av särbehandling
● Det finns återkommande upplevelser av att studenter inte behandlas likvärdigt under VFU.
● Flera studenter beskriver erfarenheter av särbehandling i bemötande och förutsättningar.
● I vissa fall har detta kopplats till upplevelser av diskriminering, exempelvis utifrån bakgrund eller språk.
● Studenter beskriver även att de blivit ifrågasatta eller nedtryckta i sin roll, vilket påverkat lärande och självkänsla.
● Det framkommer även upplevelser av att handledare, AKA och i vissa fall lärare intagit en maktposition där bemötandet inte upplevts stödjande.

8. Lärare och stöd
● Det finns upplevelser av bristande stöd från lärare vid svårigheter under VFU.
● Det upplevs inte alltid tydligt vart studenter kan vända sig, vilket påverkar tryggheten i att lyfta problem.
● I vissa fall upplevs lärare inte fullt ut fungera som en trygg instans.

9. Exempel på faktorer som främjar en god lärandemiljö
● Studenter beskriver att lärandemiljön förbättras när det finns möjlighet till praktisk träning under VFU.
● Avsatt tid för övning, kontinuerlig uppföljning och möjlighet till reflektion bidrar till ökad trygghet.
● Ett gott bemötande från handledare, där studentens mål och upplevelser tas på allvar, lyfts som centralt för lärande och utveckling.

Syfte med att lyfta detta är att:
● Stärka patientsäkerheten
● Bidra till en trygg och utvecklande lärandemiljö
● Säkerställa kvalitet i handledning och bedömning
● Uppmärksamma arbetsmiljöfaktorer
● Främja likabehandling

Avslutning
Sammanställningen visar på behov av fortsatt dialog samt eventuella åtgärder för att stärka kvalitet, rättssäkerhet och trygghet i VFU.
Den kan även utgöra ett underlag för vidare analys och utvecklingsarbete inom verksamheten.
Frågan har även uppmärksammats på regional nivå.

Studenter som står bakom detta:

Sandra Degerlund

Elvira Arellano

med flera andra studenter

elvare-3@student.ltu.se    Kontakta namninsamlingens skapare