Stoppa avvecklingen av LOV inom hemtjänsten i Göteborg – låt de äldre behålla sin valfrihet!
Till Göteborgs Stad, kommunstyrelsen och ansvariga politiker.
Det här handlar inte om höger eller vänster. Det handlar inte om vilket politiskt parti man röstar på. Det handlar om människor. Om våra mammor, pappor, mor- och farföräldrar. Om människor som en gång var självständiga, som arbetade, uppfostrade barn och bidrog till att bygga upp vårt samhälle.
Människor som i dag behöver hjälp med sådant som de tidigare klarade själva.
Ska de nu också förlora rätten att välja vem de känner sig trygga med?
Vi motsätter oss avvecklingen av lagen om valfrihetssystem (LOV) inom hemtjänsten i Göteborg. Vi vill att möjligheten att välja mellan kommunal och privat hemtjänst ska finnas kvar.
För många äldre är hemtjänsten inte bara en tjänst. Det är en livlina. Det är människan som kommer när man inte längre kan duscha själv, när kroppen inte orkar, när minnet sviker eller när ensamheten blivit en del av vardagen.
Det är någon man har lärt känna. Någon som vet hur man vill ha sitt kaffe, som förstår när man är rädd och som märker när något inte står rätt till.
Trygghet skapas inte genom ett politiskt beslut. Trygghet byggs upp mellan människor, ibland under flera års tid.
När en dusch handlar om mer än hygien
Tänk på en äldre kvinna som har varit utsatt för sexuella övergrepp eller våld. En kvinna som bär på trauman hon kanske aldrig har vågat berätta om.
För henne kan det vara oerhört svårt att låta en främmande person hjälpa henne att klä av sig eller duscha.
Tänk på en kvinna som av religiösa, kulturella eller djupt personliga skäl inte vill bli duschad av manlig personal.
Ska hon behöva känna rädsla inför sin egen omvårdnad? Ska hon behöva välja mellan att ta emot hjälp som känns otrygg och att avstå från nödvändig hygien?
Det här är inte små önskemål. Det handlar om människors kroppar, integritet, tidigare erfarenheter och värdighet.
Möjligheten att välja en hemtjänstutförare som förstår och kan tillgodose individuella behov kan vara helt avgörande.
För vissa människor kan en förändring rasera år av uppbyggd trygghet
Tänk på en människa som lever med schizofreni, psykoser, svår ångest, depression eller demens.
För vissa kan det ta månader eller år att bygga upp förtroende för en annan människa.
Att öppna sin dörr för någon okänd kan vara skrämmande. Att behöva förklara sina behov gång på gång kan skapa oro och förvirring.
Vad händer när en människa som äntligen känner sig trygg med sin personal plötsligt riskerar att förlora den kontinuiteten?
Vad händer med den som inte vågar släppa in nya människor?
Vad händer med den som börjar tacka nej till hjälp?
Och vem tar ansvar om förändringen leder till försämrat mående, ökad isolering eller att människor inte längre får den omsorg de behöver?
Språk är också trygghet
För en äldre människa som har svårt att uttrycka sig på svenska kan möjligheten att få hjälp av personal som talar samma språk innebära en enorm trygghet.
Att kunna berätta att man har ont, är rädd, känner sig förvirrad eller behöver hjälp – och veta att personen framför en verkligen förstår.
Det handlar inte om att människor ska behandlas olika. Det handlar om att människor har olika behov och att god omsorg måste kunna anpassas efter individen.
Vad händer med dem som inte har någon som för deras talan?
Alla äldre har inte barn eller anhöriga som kan ringa, skriva mejl, överklaga beslut eller kräva svar.
Vissa lever ensamma. Vissa vågar inte klaga. Andra vet inte ens vilka rättigheter eller möjligheter de har.
Det är just dessa människor som samhället har ett särskilt ansvar att lyssna på och skydda.
En människa ska inte behöva vara stark, frisk, vältalig eller ha engagerade anhöriga för att hennes röst ska räknas.
Valfrihet är inte en lyx
Vi påstår inte att all privat hemtjänst är bättre än kommunal hemtjänst. Det finns engagerad och fantastisk personal inom båda verksamhetsformerna.
Men det är just därför valfriheten behövs.
En människa ska kunna välja det alternativ som fungerar bäst för henne.
För någon är kommunal hemtjänst det bästa valet. För någon annan är det en privat utförare som under flera år byggt upp en relation präglad av tillit, respekt och kontinuitet.
Varför ska den ena människans möjlighet att välja finnas kvar, men den andras tas bort?
Om det finns brister inom hemtjänsten ska dessa granskas och åtgärdas. Kvalitet, patientsäkerhet och arbetsvillkor ska säkerställas oavsett utförare.
Men lösningen bör inte vara att ta bort människors möjlighet att välja.
Våra krav till Göteborgs politiker
Vi kräver att Göteborgs Stad:
- Stoppar avvecklingen av LOV inom hemtjänsten och behåller möjligheten att välja mellan kommunala och privata utförare.
- Lyssnar på äldre, personer med funktionsnedsättning, anhöriga och omsorgspersonal innan beslut fattas.
- Genomför och offentliggör en ordentlig konsekvens- och riskanalys av hur förändringen kan påverka trygghet, kontinuitet, psykisk hälsa och individuella behov.
- Redovisar de ekonomiska konsekvenserna och hur kvaliteten ska säkerställas.
- Säkerställer att människor med särskilda behov avseende integritet, kön på omsorgspersonal, språk, trauma och psykisk ohälsa får sina behov respekterade.
- Ger tydliga svar på hur de personer som i dag har privat hemtjänst ska få behålla trygghet och kontinuitet.
Till er som fattar besluten
Har ni frågat kvinnan som är rädd för att bli duschad av en främmande man?
Har ni lyssnat på personen med demens som bara känner igen några få ansikten?
Har ni pratat med den äldre som äntligen hittat personal som talar hennes språk?
Har ni frågat den svårt sjuka människan som befinner sig i livets slutskede om hon vill behöva byta den personal hon känner sig trygg med?
Bakom varje beslut finns ett mänskligt liv. Bakom varje siffra finns en människa med en historia, en rädsla, en vilja och en rätt att bli lyssnad på.
Vi ber er att inte glömma det.
De äldre har byggt upp vårt samhälle. De har arbetat, betalat skatt, tagit hand om sina familjer och bidragit till det Sverige vi lever i.
När de själva behöver hjälp ska vi inte göra deras värld mindre.
Vi ska inte ta ifrån dem deras röst.
Vi ska inte låta deras sista år präglas av oro över vem som kommer genom dörren.
De förtjänar trygghet. De förtjänar respekt. De förtjänar självbestämmande.
Och framför allt förtjänar de att bli behandlade som människor – inte som kostnader, ärenden eller siffror i en budget.
Vi vill behålla LOV. Vi vill behålla valfriheten. Vi vill att de äldre själva ska få vara med och bestämma över sin omsorg.
Skriv under för våra äldre, för våra anhöriga, för våra medmänniskor och för den framtid vi själva en dag kan bli beroende av.
För en dag kan det vara du som sitter där och väntar på att någon ska öppna dörren.