OPERATION SWEDE KIDS: VI BEHÖVER DIN HJÄLP ATT UPPMÄRKSAMMA RÄTTSOSÄKERHETEN OCH KOMPETENSBRISTEN INOM SOCIALTJÄNSTEN I SVERIGE SÅ ATT INTE FLER BARN DRABBAS AV GODTYCKLIGA MYNDIGHETSBESLUT

 

B.A_.R_.N_._med_nalle_och_svart_ram_nedtill_.jpg+++ OBS! Efter att du har skrivit under får du ett mejl till den e-postadress du har angivit. För att din namnunderskrift skall komma med behöver du bekräfta det genom att klicka på länken i mejlet. Om du missar att bekräfta att du har skrivit under kommer ditt namn inte med på namninsamlingen. +++

 

BAKGRUND

Socialtjänsten i Sverige får just nu mycket uppmärksamhet i sociala medier och av flertalet mediehus runt om i världen. En av anledningarna är att barn och föräldrar med arabiskt ursprung, som antingen har blivit omhändertagna eller som fått sina barn omhändertagna av socialtjänsten i Sverige, har gått samman och sedan sommaren 2021 genomfört lagliga demonstrationer och aktioner på sociala medier för att påtala bristerna inom socialtjänsten vilket har fått stor spridning. En annan anledning är att i kölvattnet av dessa aktioner och demonstrationer förekommer hot mot Sverige från extremister som siktar in sig på annat än själva kärnfrågan, nämligen att skapa oreda och turbulens. 

 

+++ Människor som skriver under den här namninsamlingen har olika etnisk, religiös, och kulturell bakgrund och de tar helt avstånd från hot och hatiska budskap som uttalas mot och om Sverige. +++

 

SYFTET MED NAMNINSAMLINGEN 

Den här namninsamlingen för B.A.R.N. (Barnets bästa. Alltid. Rättssäkerhet. Nu.) har skapats för att visa att vi tar ställning MOT all form av hot mot Sverige och FÖR våra barns bästa och därför vill vi:

1.      Lyfta frågan om hur rättsosäkerheten och kompetensbristen inom socialtjänsten drabbar enskilda medborgare, framför allt barn, så att den hamnar på dagordningen inför valet 2022. Vi vill att den skall bli en valfråga oavsett om det handlar om LVU, vårdnad, boende, umgänge eller frivilliga insatser. 

2.      Belysa ett perspektiv som förklaring till vad demonstrationerna och aktionerna på sociala medier handlar om, och att barn och föräldrar som är drabbade både är svenskar med annan etnisk bakgrund och svenskar utan annan etnisk bakgrund.

3.      Adressera rättsosäkerheten och kompetensbristen inom socialtjänsten vilket Inspektionen för vård och omsorg (IVO) skriver om.

4.      LVU, Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga.

5.      Förändringar som behöver komma till stånd för att komma tillrätta med rättsosäkerheten och den bristande kompetensen inom socialtjänsten.

6.      Få till stånd ett samverkansmöte för att samtala kring situationen och ge förslag på vad som behöver göras för att åtgärda rättsosäkerheten och den bristande kompetensen inom socialtjänsten.

 --------------

 1.        Valfråga 2022

Vi vill att frågan om rättsosäkerhet och bristande kompetens inom socialtjänsten blir en valfråga 2022. Vidare vill vi se en omdanande förändring av socionomutbildningen, socialtjänsten och därtill hörande kontrollmyndighet i syfte att stärka rättssäkerheten och kompetensen inom socialtjänsten så att barnets bästa – på riktigt - alltid sätts i främsta rummet.

2.       Belysa olika perspektiv som förklaring till vad demonstrationerna och aktionerna på sociala medier handlar om.

Perspektiv 1: De som deltager i demonstrationerna och aktionerna är barn och föräldrar som är drabbade av att socialtjänsten har omhändertagit deras barn. Men många av dem verkar inte förstå anledningen till att barnen har blivit omhändertagna. En forskningsrapport som Diskrimineringsombudsmannen står bakom visar att, och vi citerar: ”Socialsekreterares föreställningar om kön, ålder, etnisk tillhörighet och funktionsnedsättning kan påverka tillgången till socialtjänstens insatser. I en ny forskningsrapport, som tagits fram på uppdrag av DO, framgår det att skillnader i socialtjänstens insatser på flera områden kan innebära en risk för diskriminering och utgöra hinder för individers tillgång till lika rättigheter och möjligheter”. Att många människor som deltager i demonstrationerna och aktionerna har annan etnisk bakgrund än svensk, innebär inte att människor utan annan etnisk bakgrund än svensk inte är drabbade.

Perspektiv 2: En anledning till att flertalet av dem som demonstrerar och deltar i aktioner på sociala medier har annan etnisk bakgrund än svensk kan delvis bero på att deras tilltro till myndigheter inte är lika stor som hos människor utan annan etnisk bakgrund än svensk. I länder där människor under årtionden eller rent av århundranden har slagits mot en tyrannisk diktatur där korruption är en del av vardagen är vana vid att myndigheter kan göra fel. När de upptäcker felen protesterar de. När deras barn omhändertas, demonstrerar de. När svenskar utan annan etnisk bakgrund får sina barn omhändertagna är de tysta, som en ”svensk tiger”. Att hävda att en svensk myndighet gör fel eller rent av bryter mot lagen, är som att häda. Människor i Sverige har en inställning som lyder: ”Ingen rök utan eld”. Med andra ord, har ett barn omhändertagits så finns det skäl för det. Ingen tänker tanken att socialtjänsten kan göra fel, och detta trots att Inspektionen för vård och omsorg återkommande (IVO) riktar kritik mot socialtjänsten, likaså Justitieombudsmannen (JO), Brottsförebyggande rådet (BRÅ), UNICEF och självaste Socialstyrelsen. 

3.       Adressera rättsosäkerheten och kompetensbristen inom socialtjänsten vilket Inspektionen för vård och omsorg skriver om (Sociala barn- och ungdomsvården: Slutredovisning av uppdrag att genomföra analyser av tillsynens resultat inom den sociala barn- och ungdomsvården S2019/01922/FST)

Följande är direkt hämtat ur rapporten:

”Socialtjänstens handläggning av ärenden för barn och unga Socialtjänstens barn- och ungdomsvård har dragits med svårigheter under flera år. Det bekräftas både av vår egen tillsyn (bl.a. IVO 2017, 2018, 2019) och av andra aktörer såsom Grefve (2017) och Socialstyrelsen (2019 a).

Förutom de tillsynsärenden som vi årligen initierar utifrån klagomål, uppgifter i media etcetera så har vi genomfört ett antal nationella och regionala tillsynsprojekt, med relevans för denna redovisning. Vi strävar efter att lägga våra resurser där vi tror att bristerna är störst. Både när det gäller tillsynsobjekt och tillsynsområden, en så kallad riskbaserad tillsyn. Det innebär att det sannolikt finns brister även inom andra områden som vi inte har granskat.

Resultatet av vår granskning visar att det finns brister i dokumentation, barns delaktighet och handläggning av ärenden för barn och unga, inom hela kedjan från hantering av orosanmälningar till uppföljning av insatser och egenkontroll.

Av de 819 ärenden som ingår i underlaget har vi funnit sammanlagt 1297 brister i 549 ärenden (67 procent). Flera av bristerna är återkommande och kända sedan tidigare. Bristerna innebär att barn och unga riskerar att inte få sina behov av stöd, skydd och hjälp utredda och tillgodosedda. I värsta fall kan det bidra till att barn skadas eller till och med avlider.

Huvudsakliga iakttagelser

· Kommunerna lyckas inte komma tillrätta med bristerna inom den sociala barn och ungdomsvården och upprätthålla en god kvalitet. Vi noterar att det, trots omfattande kunskapsstöd, finns handläggare som saknar nödvändig kunskap för en rättssäker handläggning.

· Det finns behov av mer forskning som rör organisatoriska framgångsfaktorer inom socialtjänstens individ- och familjeområde. Socialtjänstens organisation är speciell på det sätt att politiker fattar beslut som har direkt påverkan på enskildas förhållanden. Även om det finns viss forskning som rör framgångsfaktorer inom socialtjänstens individ- och familjeområde så är den inte tillräcklig”.

4.       LVU, Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU är en skyddslagstiftning som finns till för att skydda barn.

Så här skriver Socialstyrelsen om LVU på sin hemsida:

”LVU ska trygga samhällets möjligheter att kunna ge barn och unga behövlig vård och behandling. Ytterst ligger ansvaret att agera på kommunens socialnämnd. Om socialnämnden inte kan genomföra behövlig vård i samförstånd med vårdnadshavaren och den unge, när denne fyllt 15 år, kan ett omhändertagande enligt LVU bli aktuellt. Barnet placeras då i ett boende utanför hemmet.

Med behövlig vård menas att hela den planerade vården ska kunna genomföras på kort och lång sikt.

För att LVU ska kunna tillämpas behöver tre förutsättningar vara uppfyllda:

Det ska föreligga ett missförhållande som har anknytning till den unges hemmiljö enligt 2 § LVU (de så kallade miljöfallen) och/eller till den unges eget beteende enligt 3 § LVU (de så kallade beteendefallen). Missförhållandet ska medföra att det finns en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas. Behövlig vård kan inte ges på frivillig väg”.

Om socialnämndens ordförande beslutar om ett omedelbart omhändertagande kan socialtjänsten ta hjälp av polisen, så kallad polishandräckning, för att hämta barnet där det befinner sig. Ett omedelbart omhändertagande kan leda till tvångsvård av barnet.

Ett barn eller ungdom upp till 20 års ålder kan bli föremål för LVU.

Grunden för LVU kan vara brister i omsorgen eller den unges eget destruktiva beteende.

Vård enligt LVU innebär ofta att barnet placeras i ett familjehem eller på ett HVB eller SiS-hem för ungdomar.

I ett ärende om LVU har föräldrarna rätt till ett offentligt biträde (advokat eller jurist) som tillvaratar förälderns rätt. Även barnet/den unge har rätt till ett offentligt biträde.

Om barnet är under 15 år gammal är det offentliga biträdet även ställföreträdare för barnet och ska då ta egen ställning till vad som är bäst för barnet. Berörda personer i ett LVU-ärende har rätt att begära den advokat som önskas. Den begärda advokaten ska då förordnas, så länge denne kan åta sig uppdraget.

Ett LVU-ärende avgörs i domstol och det är domstolen som fastslår eller avvisar begäran om LVU.

Det går att överklaga domstolsbeslutet om LVU.

I cirka 97-98% av fallen i förvaltningsrätten och kammarrätten (domstolarna) går man på socialtjänstens linje.

5.       Förändringar som behöver komma till stånd för att komma tillrätta med rättsosäkerheten och den bristande kompetensen inom socialtjänsten.

Det krävs en omdanande förändring av socionomutbildningen, socialtjänsten och därtill hörande kontrollmyndighet för att stärka rättssäkerheten och kompetensen inom socialtjänsten så att barnets bästa alltid sätts i främsta rummet och inte bara är en floskel.

A.     Socialtjänsten skall följa och tillämpa lagar och riktlinjer.

B.     Föräldrar och barn skall ha rätt till ett eget juridiskt ombud/advokat vid umgängesbegränsningar.

C.      Sakkunnig inom psykologi skall konsulteras i samband med umgängesbegränsningar.

D.     I de fall det sker avbrott i en familjehemsplacering, skall avbrottets orsak utredas av oberoende myndighet.

E.      Om socialtjänsten överväger att omplacera ett  familjehemsplacerat barn skall sakkunnig inom psykologi konsulteras. 

F.      Socialsekreterare skall vara legitimationsgrundande.

G.     Precis som för personer som söker till polisyrket skall ett lämplighetstest genomgås av personer som söker till socialsekreteraryrket.

H.     Socionomutbildningen behöver göras om i sin helhet till en spetskompetensutbildning där studenten i slutet av utbildningen väljer inriktning, exempelvis barn och unga, ekonomi, beroende med mera. En form av ”AT-tjänstgöring” inom ramen för utbildningen skall finnas med.

I.       Myndighet som upptäcker tjänstefel skall polisanmäla.

J.       Tjänstefel skall utredas! Idag är uppklaringsgraden 0,0017 %. Det är oacceptabelt och inte värdigt en demokrati.

K.      Anknytningsbedömningar i barnavårdsutredningar skall i linje med Socialstyrelsens riktlinjer, göras av sakkunnig, alltså en psykolog med specialkompetens när det gäller anknytningsteorin (se ”Attachment goes to court” av Tommie Forslund et al, 2021). Det gäller både för barnens räkning och för föräldrarnas. Detta eftersom socialsekreterare saknar kompetens för att göra sådana bedömningar. Trots detta omhändertas barn på grund av brister i anknytningen vilket det ofta är socialsekreterarens bedömning. 

L.      Socialtjänsten skall i alla lägen arbeta utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Socialtjänsten skall samverka med forskare.

M.    Socialsekreterare skall inte tillåtas processa i domstol.

N.     Ett fungerande kontrollsystem som tillser att personer med myndighetsutövning i sin tjänst skall utkrävas ansvar då fel begås. Såsom det är nu kommer Inspektionen för vård och omsorg (IVO) återkommande med kritik och utfärdar viten men ingenting förändras inom socialtjänsten.

O.     Socialsekreterare skall inte tillåtas öppna HVB-hem direkt efter att de har lämnat sin tjänst inom socialtjänsten. De skall föreligga ett näringsförbud avseende detta på minst ett år. När en f.d. socialsekreterare har öppnat ett HVB-hem skall det inte vara tillåtet för dem att ta emot barn och unga från den kommunen där de senast hade sin anställning.

P.      HVB-hem skall ha minst två heltidsanställda psykologer eller beteendevetare.

Q.     Mycket tidiga insatser till föräldrar och barn, redan från 6 månaders ålder skall användas av samtliga kommuner i Sverige. Metoden de använder skall vara vetenskapligt utvärderad, exempelvis Attachment & Biobehavioral Catch-up som är en robust modell vars goda effekter kvarstår efter så lång tid som 8 år (Mary C. Dozier).

R.     I samband med omhändertaganden och omplaceringar skall berörda barn, föräldrar och familjehem alltid erbjudas kontakt med psykolog.

S.      Nyanlända föräldrar och barn skall erbjudas en föräldra- och familjeutbildning som syftar till att stärka föräldrabarnrelationen. Föräldrarna skall ges tillgång till en föräldracoach som de kan kontakta när de behöver stöd i sitt föräldraskap.

T.      Domstolarna, förvaltningsrätter och kammarrätter, behöver tillse att socialtjänstens utredningar är rättssäkra, sakliga och objektiva. Domstolen behöver granska socialtjänstens utredningar kritiskt och använda sin utredningsskyldighet. En dom är aldrig bättre än dess underlag!

U.     Professionalisera socialnämnden. Idag sitter lekmän och fattar livsavgörande beslut kring enskilda individer och familjer. Dessa lekmän har inte kunskapen eller kompetensen att kritiskt granska socialtjänstens utredningar. Dessutom finns det en inbyggd möjlighet till vänskapskorruption utifrån att socialtjänsten och socialnämnden träffas på möten och lär känna varandra. Det minskar sannolikheten för att socialnämnden kritiserar socialtjänstens utredningar.

V.     Lätta på sekretessen! Gör med utredningar inom socialtjänsten som med förundersökningar hos polisen: Låt de bli offentliga när de är klara. Om människor begär ut handlingarna skall en sekretessprövning göras och sådant som kan vara integritetskränkande ”maskas”. På det viset kommer det gå att granska socialtjänstens beslut och utredningar vilket är helt omöjligt idag eftersom socialtjänsten hävdar sekretess – även då de har en fullmakt från berörd person som visar motsatsen.

W.   Makt korrumperar! Det är ett systemfel att en person med myndighetsutövning inte går att kontrollera av utomstående, och inte heller ställs till svars vid tjänstefel. En demokrati bygger på att myndigheter följer och använder lagen, och avhåller sig från hot och repressalier. Om medborgare tappar tilltron till demokratins institutioner är risken att hela demokratin hamnar i gungning.

X.      Tillsätt en sanningskommission som granskar barnavårdsärenden där barn har omhändertagits. Det är särskilt viktigt i fall då vårdnadsöverflyttning är aktuellt eftersom Inspektionen för vård och omsorg (IVO), Justitieombudsmannen (JO), Socialstyrelsen och svenska forskare visar på allvarliga brister i socialtjänstens utredningsförfarande och arbetssätt. Det kan annars innebära att barn riskerar att förlora sina föräldrar och föräldrar sina barn på icke saklig, icke objektiv-, och icke legal grund.  

6.       Få till stånd ett samverkansmöte för att samtala kring situationen och ge förslag på vad som behöver göras för att åtgärda rättsosäkerheten inom socialtjänsten med parter från olika håll.

Med tanke på att det i sammanhanget talas om hot mot rikets säkerhet finns det ingen tid att spilla på ett få till stånd ett samverkansmöte snarast med parter enligt nedan. 

Det är graverande att barn och föräldrar är mer eller mindre är rättslösa i barnavårdsärenden vilket behöver tas på allvar. För om Inspektionen för vård och omsorg (IVO) finner brister i 67% av de inkomna anmälningarna avseende socialtjänsten, barn och unga, för 2017--2018, och föräldrar endast har 2-3% chans att få rätt i förvaltningsrätt och kammarrätt trots att de har stödbevisning som motsäger socialtjänstens utredning, samtidigt som uppklaringsgraden för tjänstefel enbart är 0,0017% är det lätt att förstå att många är drabbade, att mörkertalet är stort och att något måste göras omgående. Ett samverkansmöte är en mycket bra början.

Följande parter bör deltaga på samverkansmötet:

  • Lena Hallengren, Sveriges socialminister och ytterst ansvarig för socialtjänsten
  • Representanter för de som demonstrerar
  • Representanter från barnrättsorganisationer, särskilt sådana som organiserar barn och föräldrar
  • Ordföranden i social- och justitieutskottet
  • Socialstyrelsen
  • Riksdagspartiernas socialpolitiska och rättspolitiska talespersoner
  • Inspektionen för vård och omsorg (IVO)
  • Justitieombudsmannen (JO)
  • UNICEF Sverige
  • Domstolsverket
  • Sveriges Advokatsamfund
  • Sveriges Domstolar

Jag som skriver under den här namninsamlingen oavsett vilken etnisk, religiös, och kulturell bakgrund jag har, tar helt avstånd från hot och hatiska budskap som uttalas mot och om Sverige. 

Skriv på namninsamlingen och dela den gärna!

 +++ OBS! Efter att du har skrivit under får du ett mejl till den e-postadress du har angivit. För att din namnunderskrift skall komma med behöver du bekräfta det genom att klicka på länken i mejlet. Om du missar att bekräfta att du har skrivit under kommer ditt namn inte med på namninsamlingen. +++ 

 

#Inte1BarnTill

 


Susanne Säfström-Markebjer, B.A.R.N.    Kontakta namninsamlingens skapare

Skriv på denna namninsamling

Genom att underteckna godkänner jag att Susanne Säfström-Markebjer, B.A.R.N. lämnar över informationen som jag tillhandahåller i det här formuläret till dem som bestämmer i frågan.


ELLER

Du kommer att få ett e-postmeddelande med en länk för att bekräfta din underskrift. Vi ber dig att lägga till info@skrivunder.com i adressboken eller listan över betrodda avsändare, så att du säkert får våra utskick.

Observera att du inte kan bekräfta din underskrift genom att svara på detta meddelande.




Betald annonsering

Vi kommer att visa annons för den här namninsamlingen för 3000 människor.

Läs mer...