Nej till längre skoldagar i grundskolan!

Hösten 2021 fick Skolverket 5 miljoner kronor för att arbeta med ett förslag om en timmes mer undervisning per dag i grundskolan. Förslaget ska läggas fram någon gång under 2023.    

Mera undervisningstid ska ge bättre resultat, är det tänkt – i ett land som redan har 10-årig grundskola, men ändå inte når upp till Unicef:s globala hållbarhetsmål för barns lärande.  

Unicef:s senaste kontroll gjordes med data från 2018 och 2019. År 2021 såg det bättre ut, men det var fortfarande inte bra: 13 procent, drygt 15 000 elever, gick ut grundskolan utan att ha fått lära sig det de behöver för att få gå i gymnasiet. De saknade alltså, till exempel, grundläggande kunskaper i läsning och matematik.      

Det här är nationella siffror. Genomsnitt. På enskilda grundskolor ser det bättre, likadant eller sämre ut. Statistik från Skolverket visar att det finns kommunala grundskolor i landets huvudstad där hela 40 procent av eleverna år 2021 gick ut 6:an utan minst godkänt i alla ämnen. Kort sagt: skolor i Sverige håller inte en jämnt hög kvalitet.               

Just en jämnt hög kvalitet är vad som krävs, för att längre skoldagar ska ge bättre resultat.       

Det kan låta självklart att mer tid att lära leder till mera lärande. Men den som lär måste vara mätt och pigg, i en trygg, inkluderande miljö, ha en kunskapsgrund att stå på, självförtroende, en kunnig, skicklig och lyhörd mentor som ger stimulans på rätt nivå…

Vilka elever ska längre skoldag gynna? Sverige vill få en bättre placering i PISA, så svaret är majoriteten, som redan tar sig igenom grundskolan och får behörighet till gymnasiet.            

Forskarna är inte överens och det är svårt att mäta och överföra resultat mellan olika länder och skolor. Men i Europa har Schweiz ett ovanligt bra utgångsläge för att studera hur antal undervisningstimmar påverkar PISA-resultat. Där har analyser visat att det framför allt är högpresterande elever i elitskolor som gynnas av mera undervisningstid, alltså elever som får den stimulans och omges av den kompetens som deras lärande kräver.             

Elever i mellanskiktet, majoriteten, gynnas knappt märkbart, på statistisk nivå.     

Dessvärre syns också en tydlig ökning av spridningen i resultaten inom en och samma skola, efter bara en timmes mera undervisning i veckan i ett ämne. Det är det alltså uppenbart vilka som missgynnas: de elever som har behov av mera stöd.

I ett svenskt perspektiv är det lätt att se att många elever kommer att få sämre förutsättningar, eftersom det inte är fler utan bättre uppgifter som behövs, uppgifter som visar att läraren både förstår och tror på eleverna. Att möta elever på den nivån tar tid som sedan länge saknas. 5 timmar till i klassrummet i veckan kommer att gå ut över lärarnas planering. Det gynnar ingen och motverkar inkludering.    

Bland barn som får det jobbigt i skolan finns det många som inte orkar uppfylla skolplikten ens i dess nuvarande omfattning. För dem blir 5 timmar till i veckan ytterligare 5 timmars ”problematisk skolfrånvaro”: fler möten, orosanmälningar och ”åtgärder”, mera ångest, förtvivlan och vanmakt. Ska vuxenvärldens misslyckande verkligen läggas på dessa barns axlar? 

En utökad timplan går också ut över barnens rätt till vila, fritid, lek och rekreation. Att ha tid att göra vad som faller en in är lika viktigt för lärande som att få undervisning. I ett skolpliktssystem där inte alla skolor kan garantera att tiden fylls med meningsfullt och glädjebringande lärande för alla elever är det oförsvarbart att ta mer från våra barns fritid än vi redan gör.

Vi säger nej till utökad timplan i grundskolan!

Faktaunderlaget kommer från    

Unicef

https://data.unicef.org/sdgs/country/swe/              

Folkhälsomyndigheten

https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/kompetenser-kunskaper-och-utbildning/gymnasiebehorighet/

Skolverket 

https://www.skolverket.se/skolutveckling/statistik/sok-statistik-om-forskola-skola-och-vuxenutbildning?sok=SokA&kommun=0180&one=72248694&run=1

Skolverkets upplysningstjänst

Artiklar

Maria A. Cattaneo, Chantal Oggenfuss & Stefan C. Wolter (2017): The more, the better? The impact of instructional time on student performance, Education Economics, DOI: 10.1080/09645292.2017.1315055. Att sambandet mellan tid i skolan och resultat inte är starkt blir tydligt när skolor i utvecklingsländer jämförs. I en artikel från 22 januari 2019, under rubriken ”The Education Crisis: Being in School Is Not the Same as Learning”, sammanfattade Världsbanken det globala läget: mer än hälften av alla barn i världen beräknades då knappt ens kunna nå upp till halva den uppskattade potential – på ekonomispråk: produktivitet – som de hade kunnat nå, om de hade fått fullständig utbildning och ett liv i hälsa. Lägg till detta att så sent som år 2020 så var det ”bara” 260 miljoner av alla då 1,98 miljarder barn, alltså 0,1 procent, som inte alls gick i skola. I området Europa och Centralasien var den siffran, för barn i lågstadieåldern, år 2019, 2 procent (se https://ourworldindata.org/children-not-in-school ). Inte någonstans i närheten av över hälften.

Barnkonventionen 


Annelie Hultén Contreras    Kontakta namninsamlingens skapare

Skriv på denna namninsamling

Genom att underteckna godkänner jag att Annelie Hultén Contreras lämnar över informationen som jag tillhandahåller i det här formuläret till dem som bestämmer i frågan.


ELLER

Du kommer att få ett e-postmeddelande med en länk för att bekräfta din underskrift. Vi ber dig att lägga till info@skrivunder.com i adressboken eller listan över betrodda avsändare, så att du säkert får våra utskick.

Observera att du inte kan bekräfta din underskrift genom att svara på detta meddelande.




Betald annonsering

Vi kommer att visa annons för den här namninsamlingen för 3000 människor.

Läs mer...