Låt döva Sajad stanna i Sverige!

För exakt två år sen, oktober 2015 så tog sig Sajad från Irak till Sverige under flyktingkrisen via gummibåt, olika färdmedel och framför allt till fots. Precis som många andra.

Skillnaden med Sajad var att han var ensamkommande barn, endast 16 år då och döv.

Vi var ett gäng volontärer som arbetade under namnet Deaf Refugees Welcome då, jag (Hajan) och Amina, en annan volontär hade turen att möta Sajad när han kom fram till Stockholm.
Migrationsverket verkade lovande i början men de visade sig inte ha en back-up plan för personer med speciella behov. De hade en strikt plan och kunde inte se över vissa faktum, som att han talar teckenspråk och behöver bo i en teckenspråkig miljö.

Socialstyrelsen och migrationsverket gjorde ingenting för att tänka på hans rättigheter som en döv person, hans rättigheter till att inte bli isolerad och inte kunna uttrycka sig på sitt språk; teckenspråk.

Vi gav dock inte upp, det var en hård kamp mellan oss volontärer och myndigheterna.
Jag kontaktade Sveriges Dövas Riksförbund och Sveriges Dövas Ungdomsförbund för stöd, jag hittade teckenspråkiga familjehem i Stockholm som uppfyllde Socialstyrelsens krav, kontaktade dövskolan för att se vad som gäller, jag gjorde i princip myndigheternas jobb. 

Ändå tänkte dem skicka honom till en liten stad i Norrland där ingen teckenspråks-kultur/miljö existerar.
Vi volontärer vägrade låta det ske, var upp i halsen på myndigheterna - och vi lyckades!


Skärmavbild_2017-09-29_kl._14_.17_.03_.png

Bilden visar Amina, Sajad och mig direkt efter beskeded om att han fick stanna i Stockholm.

Sajad har sen dess bott i teckenspråkigt familjehem, spelat fotboll i teckenspråkigt lag, gått i teckenspråkig grundskola och idag pluggar han gymnasiet i Riksgymnasiet för Döva och Hörselskadade. Han är som vilken annan svensk ungdom som helst.

Den 17/10-2017 fick han avslag.

Avslaget grundar sig i att Migrationsverket som inte har kunskap om teckenspråk eller dövkulturen påstår att det har gått för kort tid för Sajad för att ha en anknytning till Sverige, men det dem inte granskar är att det faktiskt inte stämmer, Sajad har för första gången i sitt liv fått smälta in i dövkulturen med en familj som kan teckenspråk (hans familj i Irak kan inte teckenspråk), kompisar, fotbollsklubb och sist men inte minst utbildning på teckenspråk. I Sverige finns möjligheter till tolk, möjligheter att få jobb, möjligheter till en bra framtid.

Om han skickas tillbaka kommer han inte kunna gå i skolan då det inte finns färdiga skolor för döva på teckenspråk i Irak (hade inte lärt sig det skriftliga språket innan han kom till Sverige), han kommer att bli helt isolerad då hans omgivning inte talar teckenspråk, han kommer inte få jobb och han skickas tillbaka till en krigszon.

Snälla, skriv under, bekräfta att du skrivit under på din e-mail (kolla skräpposten om du inte hittar mejlet!) och hjälp oss att hjälpa Sajad, LÅT SAJAD STANNA I SVERIGE!


ELLER

Namninsamlingens författare kommer se all information du anger i detta formulär.
Facebook