Minska rädsla och öka tillit i Coronakrisen
Vi uppmanar myndigheter och politiker att föra en öppen dialog om välbegrundade åtgärder med experter och medborgare!
Under höstens lopp har antalet laboratoriebekräftade fall av covid-19 ökat kraftigt, helt mot Folkhälsomyndighetens i somras publicerade förväntan. För att inte förlora kontrollen har regeringen infört omvälvande åtgärder. Det kunde bli ytterligare restriktioner genom den planerade pandemilagen. Denna krishantering kommer att påverka både medborgarnas rättigheter och näringslivets utveckling extremt negativt.
Den största utmaningen i Coronakrisen är att undvika en överbelastning av sjukvården pga covid-19 - att "plana ut kurvan". Tyvärr kan svenska Intensivvården inte anses som väl förberedd för en sådan utmaning för vården. Intensivvårdregistrets ordforände konstaterade redan i september 2019 [1]:
"I Sverige finns det i genomsnitt 5,1 intensivvårdsplatser per 100 000 invånare, vilket jämfört med andra europeiska länder är en låg siffra. "
"Vi har ett problem med personalbrist inom alla kategorier – det hände något 2014 då vi började tappa vårdpersonal från sjukvården."
Med hänsyn till intensivvårdens begränsade resurser är det absolut nödvändigt att modellera pandemins framtida utveckling på ett pålitligt sätt. Därför krävs det att den nuvarande teststrategin uppdateras så att antalet aktuellt smittsamma personer i samhället kan uppskattas så verklighetstroget som möjligt. Det är viktigt att alla relaterade beslut som påverkar samhället blir strängt faktabaserade. Samtidigt måste konstateras att nuvarande rapporteringen om covid-19 har allvarliga brister gällande omfattning och transparens av data. Både oberoende forskare och intresserade medborgare bör få tillgång till statistik och rapporter. Informationen bör sättas i ett sammanhang, så att medborgarna kan uppskatta läget och förstå motiveringar av fattade beslut samt deras konsekvenser. För att minimera sjukvårdens belastning bör livsstilens, idrottens, kulturens och näringslivets betydelse för vår hälsa ingå i strategin att möta covid-19-utmaningen och i myndigheternas rekommendationer.
Motivering och vetenskapliga referenser
Covid-19-test och smittsamhet
Folkshälsomyndighetens data [2] visar för hösten en nästan parallel utveckling av sjukdomsfall per dag, nya intensivvårdade fall per dag och avlidna per dag - som inte föreställer lämpliga indikatorer för epidemins framtida utveckling:
Smittskyddslagens definition av covid-19-fall [3] baseras endast på laboratoriebekräftade testresultat:
"Bekräftat fall. Minst ett av följande kriterier:
• Påvisande av nukleinsyra från SARS-CoV-2
• Isolering av SARS-CoV-2
• Påvisande av antigen från SARS-CoV-2"
Saknande av humanbiologiska kriterier innebär ett potential för systematiska fel i den epidemiologiska värderingen. PCR-test - för påvisning av virusarvmassa - har sedan pandemins början använts i mycket stor omfattning i Sverige liksom i övriga världen, trots att tekniken har kända begränsningar för att detektera virus som är smittsam. Folkhälsomyndigheten [4] konstaterar klart:
"PCR-tekniken som används i test för att påvisa virus kan inte skilja på virus med förmåga att infektera celler och virus som oskadliggjorts av immunförsvaret och därför kan man inte använda dessa test för att avgöra om någon är smittsam eller inte. RNA från virus kan ofta påvisas i veckor efter insjuknandet, men innebär inte att man fortfarande är smittsam."
Effekten åskådliggörs med följande schematisk grafik [5] som publicerades av Oxford University Centre for Evidence-Based Medicine:
Slutsatsen är att antalet "nya" fall av covid-19 som publiceras för offentligheten sannolikt omfattar ett okänt antal av inte längre smittsamma fall, vars ursprung kan ligga inom några veckor eller t.o.m. månader innan provtagningen. Med hänsyn till smittspridningen borde sådana provresultat deklareras som falskt positiva samt exkluderas från anmälan enligt smittskyddslagen.
Enbart en fråga av definition?
Citeras det välrenommerade mediciniska magasinet "The Lancet" [6] om "potentiella konsekvenser av falskt positiva covid-19-resultat från svabbtest" - både på medborgarnas individuella nivå och samhällets nivå (översatt till svenska):
"Individuellt perspektiv
Hälsorelaterade
• För svabbtester som tas för screening före valbara åtgärder eller operationer: onödig annullering eller senareläggning av behandling
• För svabbtester som tas för screening under brådskande intagningar på sjukhus: potentiell exponering för infektion pga felaktig hantering som inskriven patient
Finansiella
• Ekonomiska förluster i samband med självisolering, inkomstförluster, inställda resor, bl.a.
Psychologiska
• Psykisk ohälsa pga feldiagnos eller rädsla för att smitta andra, isolering, stigmatisering
Globalt perspektiv
Finansiella
• Felanvända pengar (ofta skattepengar) och mänskliga resurser för testning och spårning
• Onödig testning
• Finansiering av vikariat på arbetsplatsen
• Olika affärsförluster
Epidemiologisk och diagnostisk prestation
• Överskattning av covid-19 incidens och omfattning av asymtomatiska infektioner
• Vilseledande diagnostiska prestanda, potentiellt med felaktiga inköps- eller investeringsbeslut som följd [...]
Samhälleliga
• Felriktade åtgärder gällande lockdown och skolstängningar
• Ökad depression och våld i hemmet (t.ex. på grund av lockdown, isolering, och förlust av inkomster efter ett positivt test) "
Dessa följder innebär svårbedömda konsekvenser för folkhälsan [6] så att strategin hur coronakrisen hanteras bör optimeras omedelbart så att skadlig verkan kan undvikas så långt som möjligt.
Testning bör återspegla smittsamheten i samhället
Viruskulturer som påvisar replikerande virus skulle vara perfekta för ändamålet, därför att kvarvarande virusrester utan infektionspotential inte spelar någon roll för smittspridningen. Tyvärr kan viruskulturer inte genomföras i den omfattning som skulle vara nödvändig för att behålla kontroll över smittspridningen. Däremot kan viruskulturer fungera som guldstandard för att validera både PCR-test och antigentest. Denna grafik jämför experimentella resultaten av viruskulturer (röda staplar = sannolighet för replikerande virus) och PCR-test (blå prickor = detektionsgräns för positiva prov) i relation till tidspunkter för provtagning [7]:
OBS! PCR-test ökar stegvis mängden av ett ämne som ska detekteras tills den positiva reaktionen kan uppfattas visuellt (Ct-värde). Dvs. mer virusarvmassa i provet => lägre Ct-värde!
Folkhälsomyndighetens schematiska grafik [8] visar koncentrationen av virusarvmassa (nukleinsyra) och virusprotein (antigen) i relationen till infektionens förlopp:
Generellt verkar antigentest vara mera lämpliga att återspegla smittsamheten verklighetstroget. En viss nackdel är deras mindre känslighet just i början av infektionen när karakteristiska symtom inte ännu har utvecklats. Den bättre känsligheten av PCR-test skulle ge marginella fördelar att predikera infektionens inledningsfas. Däremot är överkänsligheten efter infektionen ett viktigt tillkortakommande som verkar vara begrundat i testets utformning [9][10].
Rekommendationer för hälsa och immunförsvar
Folkhälsomyndighetens uppdrag är att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot olika former av hälsohot. Gällande covid-19 publiceras mycket gällande passiva skyddsåtgärder. Människans eget immunförsvar är däremot helt underrepresenterat i informationsflödet [11]. I första hand kan stora delar av befolkningen påverka sin mottaglighet för virus genom att anpassa sin livsstil [12]. Friska människor bör först och främst uppmuntras till att vistas utomhus, att motionera och lära sig hantera stress. Det bör beaktas att temporär stängning av idrotts-, kultur- och nöjesetablissemang samt stigande arbetslöshet och bortfall av inkomster ökar stressen i betydliga delar av befolkningen - med negativa effekter på immunförsvaret [13][14]! Bra sömn har stor betydelse för immunförsvaret. Den påverkas av melatonin - ett hormon som bildas i tallkottkörteln men även kan tas som läkemedel. Det verkar antiinflammatoriskt och antioxidativt [15]. I allmänhet rekommenderas intag av vitamin C mot förkylningar och influensa [16]. Vitamin D stöder och balanserar immunsystemet, det förebygger infektion men även överaktiva immunreaktioner. I samband med Covid-19 har en studie gjorts som tyder på klar minskad risk för att patienter drabbas av svåra symptom eller dödlighet [17][18]. Det finns även skäl att använda tillskott av zink både i preventivt och terapeutiskt syfte [19]. Alla dessa ämnen har låga riskprofiler: de skadar inte hälsan, men kan ha en betydande positiv effekt både för den individuella hälsan och för folkhälsan.
Du kan dela denna namninsamling med hjälp av QR-coden:
Referenser:
[1] Sjukhusläkaren 2019-09-24: "Intensivvårdsregistrets ordförande efterlyser fler intermediärvårdsplatser"
[2] Folkhälsomyndigheten: covid-19 dashboard 2020-12-17
https://experience.arcgis.com/experience/09f821667ce64bf7be6f9f87457ed9aa
[3] Folkhälsomyndigheten 2020-11-26: "Falldefinition vid anmälan enligt smittskyddslagen av covid-19"
[4] Folkhälsomyndigheten 2020-11-30: "Vägledning om kriterier för bedömning av smittfrihet vid covid-19"
[5] Oxford University Centre for Evidence-Based Medicine 2020-08-05: "Are you infectious if you have a positive PCR test result for COVID-19?"
https://www.cebm.net/covid-19/infectious-positive-pcr-test-result-covid-19/
[6] PubMed Central 2010-11-02: "The health effects of economic decline"
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3855327/
[7] PubMed Central 2020-05-22: "Predicting infectious SARS-CoV-2 from diagnostic samples"
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7314198/
[8] Folkhälsomyndigheten 2020-11-26: "Antigentester vid påvisning av covid-19" (version 1)
[9] Oxford University Centre for Evidence-Based Medicine 2020-09-23: "PCR positives: what do they mean?"
https://www.cebm.net/covid-19/pcr-positives-what-do-they-mean/
[10] Corman-Drosten Review Report 2020-11-27
https://cormandrostenreview.com/report/
[11] Folkhälsomyndigheten 2020-12-17: Covid-19
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid-19/
[12] Frontiers in Nutrition 2020-11-19: "The Impact of Obesity and Lifestyle on the Immune System and Susceptibility to Infections Such as COVID-19"
https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fnut.2020.597600/full
[13] American Psychological Association 2006-02-23: "Stress Weakens the Immune System"
https://www.apa.org/research/action/immune
[14] The New England Journal of Medicine 1991-08-29: "Psychological Stress and Susceptibility to the Common Cold"
https://www.nejm.org/doi/full/10.1056/NEJM199108293250903
[15] PubMed Central 2020-06-01: "COVID-19: Melatonin as a potential adjuvant treatment"
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/32217117/
[16] Frontiers in Immunology 2020-10-28: "The Long History of Vitamin C: From Prevention of the Common Cold to Potential Aid in the Treatment of COVID-19"
https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fimmu.2020.574029/full
[17] The Journal of Steroid Biochemistry and Molecular Biology 2020-10: "Effect of calcifediol treatment and best available therapy versus best available therapy on intensive care unit admission and mortality among patients hospitalized for COVID-19: A pilot randomized clinical study"
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0960076020302764
[18] Frontiers in Public Health 2020-09-10: "A Basic Review of the Preliminary Evidence That COVID-19 Risk and Severity Is Increased in Vitamin D Deficiency"
https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fpubh.2020.00513/full
[19] Frontiers in Immunology 2020-07-10: "The Potential Impact of Zinc Supplementation on COVID-19 Pathogenesis"
https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fimmu.2020.01712/full
Thorsten Krüger Kontakta namninsamlingens skapare