Politiker och tjänstemän måste ta sitt ansvar!

Modulhus för flyktingar i Bromma kan stoppas
Flyktingbostäder i Bromma för minst 200 miljoner kronor kan gå i stöpet sedan Svea hovrätt förra veckan läxade upp Göteborgs kommun om "tillfälliga bygglov" i ett snarlikt fall.
Av Johan Hellekant
Idag 05.45
Spara artikel
Dela

Vid Spångavägen/Bäckbornas väg ska modulhus för flyktingar byggas. Marken är sankmark som måste pålas vid bygget. På bilden: Anette Åkerman, Kerstin Landerfors och Thomas Lindström. Samtliga bor i området och är negativa till bygget.
Vid Spångavägen/Bäckbornas väg ska modulhus för flyktingar byggas. Marken är sankmark som måste pålas vid bygget. På bilden: Anette Åkerman, Kerstin Landerfors och Thomas Lindström. Samtliga bor i området och är negativa till bygget. Foto: Daniella Backlund
Efter en lång vår och försommar av protester mot ett stort flyktingkvarter i Bromma, har en dom i Svea hovrätt fått kommunen att tveka. Stockholms stads samordnare för nya modulkvarter bekräftar att Mark- och miljööverdomstolens ställningstagande om vad tillfälliga bygglov medger, kan få följder även i Stockholm.

– Domen om modulhusen i Göteborg skulle kunna få konsekvenser för våra planer i Bromma, preciserar Lena Karlsson vid Stockholms stadshus.

I Bromma befarar boende att kommunen försöker kringgå plan- och bygglagen genom att utnyttja "tillfälligt bygglov" för en bebyggelse som ges en betydligt mer permanent karaktär än staden säger. Det är närmare 400 modullägenheter som projekteras på en hittills orörd sankmark vid Beckomberga och villakvarteret Sundby, mellan Spångavägen och Kopparbacken. Enligt det tillfälliga bygglovet vill staden gruppera uppåt 20 hus i vanligen tre eller fyra våningar på den sanka lermarken.

Vi litar inte på att det är temporärt.
Thomas Lindström, boende i Sundby, är en av flera drivande i uppropet taertansvar.nu. Han är också en av dem som redan har överklagat kommunens tillfälliga bygglov i Bromma med hänvisning till den pinfärska hovrättsdomen – en dom som visar att lagen kan tvinga fram rivningar om kommuner drar igång byggen på tillfälliga bygglov som senare visar sig vara beslutade utan laglig grund.

– Oavsett om det är moduler i Göteborg eller Stockholm ska vi vara lika inför lagen, resonerar Thomas Lindström, som förklarar att motståndet bubblar i hela stadsdelen.

Under hela våren och försommaren har protesterna mot så kallad "temporär" bebyggelse haglat i berörda stadsdelar.

– Här i Bromma sa man först att det skulle bli moduler för runt tusen personer. Då blev ju folk väldigt oroliga och gick samman. Sedan har staden minskat storleken till cirka 400 lägenheter, men vi litar inte på att det är temporärt. Det handlas ju upp för cirka 200 miljoner kronor. Och inte ens markarbeten och montering kan betala sig på så kort tid som bygglovet är, säger Thomas Lindström.

Klart är att en kommunal mejlväxling läckt ut mellan upphandlande Stockholmshem och staden. Den visar att tjänstemännen talar om olika tidslängder för husen utifrån vad man vill betona – 15 år för att få ekonomi i avskrivningarna, men bara fem år för att optimera de juridiska möjligheterna att få igenom tillfälligt bygglov i de väntade rättsprocesserna. Nu är det med ett bara femårigt bygglov fram till hösten 2021 som Stockholms stad behöver påla för att bygga hundratals lägenheter i våtmarken i Bromma.

Det finns en mejlkonversation som visar att Stockholmshem räknar med att de här husen ska stå i 15 år trots att man sedan sökte och fick på bara fem år?

– Ja. Men husen behöver inte stå på samma ställe hela tiden, svarar samordnaren Lena Karlsson, som låter förstå att husen i princip kan flyttas till andra bygglov inom 15-årsperioden.

Lena Karlsson lägger dock till att "fem år naturligtvis är mycket korta tider" och att "vem som helst förstår att det blir kostnader som blir alldeles orimliga".

Det var strax före midsommar som Stockholms stadsbyggnadsnämnd gav bygglov för tre modulkvarter – i Sätra, Örby och även Bromma. Bara två veckor senare, kom den nu vägledande domen om ett fall i Göteborg där hovrätten lyfter fram att tillfälligt bygglov inte ska ges för "en komplicerad byggnad på mark som kräver en omfattande och dyr grundläggning, till exempel pålning" samt att "det är helt enkelt inte rimligt att riva en sådan byggnad efter några få år".

Enligt lagen ska kommuner alltså detaljplanera på vanligt vis när man bygger dyra, varaktiga bostäder, och inte använda genvägen via tillfälligt bygglov.

Som SvD berättade i fredags, är det flera hundra studentlägenheter i Göteborg som trots pålning och omfattande grundläggning, byggts på tillfälligt bygglov, något som enligt hovrätten var olagligt och sannolikt innebär rivning.

– Det ska i praktiken finnas en plan för avveckling, så att det är rimligt att behoven verkligen är tillfälliga när man ger ett tillfälligt bygglov. Det var på den biten som det stupade i Göteborg, förklarar hovrättsrådet Per Sundberg som deltog i Mark- och miljööverdomstolens beslut.

Han lägger till att "när det är så stora grundläggningsåtgärder, så är det inte säkert att det fungerar med tillfälligt bygglov", men han betonar också att en prövning förutsätter att kringboende överklagar kommunens bygglov "annars kan sådana här bygglov stå sig".

Gällande Bromma staplas nu överklagandena på hög.

– Kommunen ska bygga på gyttjig lera och måste påla tiotals meter ner. Det är helt orimligt på ett tillfälligt bygglov, hävdar Thomas Lindström.

Enligt Lena Karlsson som alltså samordnar satsningarna på modulkvarter i Stockholms stad, avvaktar kommunen nu med att gå vidare i Bromma, tills man vet om även Högsta domstolen tar upp fallet från Göteborg.

– Vi har ju tid på oss eftersom så många överklagar i Bromma, säger hon.