Rädda Sollefteå museum!

Jag har under senare år roat mig med att forska i min släkt i Ådalen. Jag har särskilt ägnat mig åt frågor som har med Ådalen 31, Varumärket Ådalen samt Ådalens Industrihistoria att göra.

Jag känner en sorg över den halsstarrighet om ledande socialdemokrater och fackföreningsmän i Ådalen har visat från år 1931 ända in i våra dagar. Genom att glömma kriser, konflikter och väsentliga delar av Ådalens historia har man försökt navigera mot framtiden med skygglappar och alldeles för kort styråra! Inom skygglapparnas synfält har man på senare år fått syn på turismprojektet Höga kusten. Det mesta tyder på att man villigt låter sig bogseras mot framtiden under ledning av Höga Kusten AB - och då behöver man tydligen inte någon styråra i form av sitt kulturarv. Men varthän låter man sig bli bogserad?

Jag tycker beslutsfattarna i Sollefteå särskilt ska ta fasta på några ord av forskaren Jan af Geijerstam. I antologin "När dalen var röd och kusten blev hög" (redaktör: Erland Mårald, 2008) har Geijerstam skrivit en artikel rubricerad "Ådalen - det lämnade Landskapet". Där skriver han följande:

"Vad man glömmer och vad man minns är ingen slump, utan formas av kunskap och makt. Det som tillmäts värde uppmärksammas, det som anses oansenlig eller föraktas, det förträngs. Något görs värdefullt genom ett aktivt och bejakande förhållningssätt. Det är en glömska som är politisk."