Varför måste vårdbiträden övervakas?

Övervakningens psykologi: Har du rent mjöl i påsen så har du inget att frukta, lille vän.
En hel yrkesgrupp har att registrera varje insats de utför hemma hos brukare.
Vårdbiträden och undersköterskor ska bevisa att de gör sitt jobb. Det som bevisas är endast att de varit hos en brukare och att de varit där under en viss tid. Systemet mäter bara kvantitet och säger inget om kvaliteten/innehållet på insatserna. Istället för att satsa på utbildning som skulle höja yrkets status och höja lönerna inom vårdyrket vräker Stockholms stad ut pengar på ParaGå.
Det nya ersättnings- och styrsystemet har drivits igenom utan att de som ska använda tekniken fått möjlighet att framföra synpunkter. Ingen föregående konsekvensanalys har gjorts, inte vare sig av facket eller av Stockholms stad.
Vilka blir de psykosociala arbetsmiljömässiga effekterna över tid på vårdbiträden som ska använda tekniken?
Är det så här Stockholm stad tänker sig att framtida personalförsörjning skall säkras?
Är det så våra ungdomar ska lockas till att satsa på vård – och omsorgsutbildningar?
Ja, lycka till då!
De som starkast drivit igenom nya ersättningssystemet är de som har minst erfarenhet av praktiskt konkret vårdarbete. Med nyspråk - tid hos brukare heter nuförtiden verkansgrad - och dogmer har Stockholms stad drivit igenom och söker legitimera ett kontrollsystem som naglar fast vårdbiträdet i en mekanisk och statisk människosyn och som förmodligen på lång sikt är kontraproduktivt.
Vi känner igen det här från Taylors principer med tidsstudier i Henry Fords bilfabriker. Det är samma tankefigur som spökar, men nu i digital form.
Men vi vårdbiträden arbetar inte med att montera komponenter vid ett löpande band, vi arbetar med människor.
I fyrfärgsbroschyrer med Stockholm stad som avsändare har vårdpersonal under hela vinterhalvåret fått ta del av halleluja-rop över systemets förträfflighet. Men borde då inte teknokrater, ekonomer och byråkrater som vänder papper i Stockholms stads byråkrati också de i detalj redovisa den tid som de använder, så att vi medborgare vet att de är lika kostnadseffektiva och nyttomaximerade som vi vårdbiträden förväntas vara? Systemet kunde väl implementeras på alla nivåer!

Den arbetsglädje, kreativitet och flexibilitet som har skapat mervärden i vårdyrket har med införandet av GPS-övervakning försvunnit. Genom att införa ParaGå i hemtjänsten förstärks klasskillnaderna på arbetsmarknaden – mellan de yrkesgrupper som är betrodda att disponera sin arbetstid under ansvar och de grupper som tros fuska och ska disciplineras.
Anmärkningsvärt är att Kommunal vikt sig och också tycker att vårdbiträden skall axla bevisbördan att de gör sitt jobb och att facket således medverkar till att befästa klasskillnader på arbetsmarknaden.
Det finns ingen motsättning i att slippa GPS – bevakning och behålla de i och för sig nyttiga och användbara dokumentationsfunktionerna i ParaGÅ. Men skrota övervakningsdelen.
Demokrati bygger på tilltro mellan människor.

PS.”Övervakning och straff” (1975) Michel Foucault