Låt Aspergerkillen få sitt liv tillbaka - och bra vård!

Professor Christopher Gillberg, en av de internationellt kända experterna på Asperger Syndrom, skriver i sin bok Barn, ungdomar och vuxna med Asperger Syndrom, att en person det för en person med AS bryter samman vid stark psykisk belastning, stress som andra personer kan uppfatta som lindrig. Flera sammantagna mindre stressmoment kan också utlösa akut förvirring men det brukar, i efterförloppet, vara möjligt att föra ett verklighetsförankrat resonemang med den drabbade om det delvis orimliga innehållet i dessa idéer. Tyvärr är denna kunskap inte spridd inom vuxenpsykiatrin, där diagnosen akut psykos och schizofreni ofta ges istället. Akut psykos behöver inte vara felaktig i sig, men den kan leda till onödig behandling med neuroleptika. Typiskt är att förvirringen släpper ganska snabbt, så snart personen ifråga hamnar i en lugn och rutinpräglad miljö. Flertalet med AS är på det hela taget fridsamma personer men kan dock provoceras till extrema - ibland mycket skrämmande - vredesutbrott. Professor Gillberg skriver också att antipsykotiska läkemedel (neuroleptika) medför en betydande risk för obehagliga och i enstaka fall, eventuellt bestående biverkningar, och bör inte användas vid Asperger syndrom. Till och med vid akuta förvirringstillstånd som annars kan kräva neuroleptikabehandling kan det, vid Asperger syndrom, finnas skäl att avvakta, eftersom patienten ofta förbättras markant bara genom miljöombyte, eventuell kortvarig inläggning på en lugn sjukhusavdelning och reduktion av yttre stressmoment. Enligt Gillberg kan vid svåra fall hos vuxna, med dålig psykosocial prognos "atypiska" neuroleptika prövas, men enbart under överinseende av psyikater som är väl förtrogen med Aspergerproblematik.

Jag beklagar djupt den situation familjen befinner sig i! Pojken har rätt till en vård som är anpassad till hans behov och ges av personal som är kunniga på just detta område.