Stäng inte våra träningsbassänger i Dalarna!

Alla vill rädda "sin" verksamhet. Bassänger i Hedemora, barnverksamhet i Tuna-Hästberg, vårdfilialer i länets ytterområden o.s.v.

Det som är gemensamt i alla dessa initiativ är en sak - avsaknaden av alternativa besparingar.

Var ska pengarna tas?

Jag ömmar för i princip varenda verksamhet jag ser folk engagera sig för att rädda, men så länge ingen kan presentera ett alternativ skriver jag inte på några listor.

#7: -  

 Vad tycker du de ska göra då?

#9: H - Vilka är alternativen? 

Ambulanshelikoptern(a) är ett bra alternativ att inte fullfölja. 

#9: H - Vilka är alternativen? 

 Barnverksamhet i Tuna-Hästberg? Har väl inget med Landstinget att göra. 

Hästberg habiliteringens specialpedagogiska enhet, ligger i Falun.

Ni kan inte vara så dumma att ni tror att ni "sparar" på detta vis, landstinget? Vad tror ni det kommer kosta i slutänden för alla de barn o vuxna som behöver detta för att deras kroppar ska fungera? Vad blir kostnaden av utebliven träning, försämrad livskvalitet o förvärrad sjukdom/rörlighet. Om pengar nu är det enda som ni bryr er om så förstår jag inte ändå inte hur ni tror att ni sparar på att låta människor bli sämre. Folk som behöver träningen blir inte friska och försvinner inte bara för att ni stänger. 

#12: - Re: Vilka är alternativen? 

 Hästberg står under landstinget Dalarna och tar emot barn från hela länet. 

Kommer det att verkligen spara några pengar eller kommer det att öka kostnaderna?

Hur mycket hyra kan sparas på kort sikt? Landstinget har långa hyreskontrakt som måste betalas i flera år till. Så hur har man räknat lokalbesparingar?

Hur har tjänstemän räknat de alternativa behandlingskostnaderna för patienter som måste ha specialiserade sjukgymnastbehandling som inte belasta skelettet, nerverna eller musklerna?

• Istället för en grupp situation där patienter tränar individuellt men med flera i vattnet och en sjukgymnast övervakar 8-12 personer i timman har tjänstemän bestämt att patienter vanliga sjukgymnastiktider ska ordnas för var och en och att patienter där en sjukgymnast kan behandla max 2 patienter i timmen. Hur har man räknat merkostnaden när det behövs ca. 5ggr flera sjukgymnasttider för att täcka bassängstider?
• Hur har tjänstemän räknat när det gäller nya sjukgymnastanställningar för att behandla bassängspatienter individuellt i stället för i grupp? – nu att man har beslutet att stänga bassängerna där personal användas effektivt för flera patienter samtidigt? Bassängspatienter lider ofta av muskelsvaghet, balans- och nervproblem och funktionshinder som ej tål belastningar och skador och klara inte av vanlig gymträning/simning på egen hand.
•  Har primärvårdens sjukgymnastik en kapacitet att behandlar patienter var och en istället för i grupp? ·  

Hur har man räknat rehabiliteringen av patienter som helt enkelt inte kan belasta den sjuka/skadade kroppsdelen?

• Vad kostar specialistvårdsremiss och transport till andra landsting för personer med allvarliga skador/sjukdom/handikapp som enbart kan rehabiliteras i vattnet?  
• Vad koster de specialiserade utrustningarna för att möjliggör landträning för patienter som inte kan använda vanliga gymmaskiner och behöver specialist handikappanpassade utrustning?

Vilken investering har räknats i tjänstemännens siffror för att göra landträning tillgänglig för de grupper som just nu hänvisas till bassängen för att det saknas alternativa landträningsmöjligheter utifrån deras grad av funktionshinder?   Hur har politiker tänkt att dessa grupper ska rehabiliteras? Hur har besparingarna räknats ut och ingår alla nya kostnader? Vilket underlag finns?