Bevara & återuppbygg våra lekplatser i Halmstad Kommun!

Halmstad Kommun har valt att avveckla 21 st lekplatser av kommunens totalt 121 st i ett första, plötsligt, skede. Inom kort skall ytterligare lekplatser försvinna då antalet lekplatser i kommunen skall halveras. Jag, tillsammans med många andra, anser att detta är ett helt felaktigt och förhastat belsut taget på bristande underlag, varav vi vill uppmanna till omprioriteringar, för våra barns bästa och våra allas gemensam framtid i kommunen!

Som bakgrund lyfter jag här argument från fyra perspektiv:

1. Varför beslutsunderlaget är felaktigt.

2. Varför man inte kan skylla på ekonomin.

3. Hur Halmstad Kommun agerar direkt emot Barnkonventionen.

4. Hur Halmstad Kommun går aktivt emot sin egen Översiktsplan, Framtidsplan 2030.

Jag ber er som läser detta att skriva under för en framtid för våra barn i Halmstad Kommun där våra lekplatser bevaras och de som redan hunnit rivas återuppbyggs! 

För att få största möjliga politiska påslag uppmanas att ni som signerar denna namninsamling antingen är invånare i Halmstad, med nära anknytning till kommunn eller berörs på något annat sätt. 

Viktigt är även att förtydliga att för varje underskrift som samlas in finns minst ett barn bakom som inte kan föra sin egna talan.

För bakgrund/argumentation för vår ståndpunkt, läs vidare!

 

Felaktigt beslutsunderlag

Förutom bristande ekonomi hänvisar Halmstad Kommun endast till två beslutsunderlag; 1. Det råder bristande säkerhet på flertalet av kommunens lekplatser enligt EU-standard. 2. Befolkningens nyttjandemönster av lekplatserna har förändrats där man hellre åker på en utflykt till en större lekplats längre bort än nyttjar en mindre i närheten samt att barn mer idag än förr går på förskola och då inte nyttjar de kommunala lekplatserna till vardags.

Det Halmstad Kommun missar i sin bedömning är:

- Det är en säkerhetrisk och klar trygghetsförsämring i att ha långt till närmsta lekplatsen. Idag kan barnen relativt enkelt själva ta sig till en lekplats för att leka vilket nu inte kommer vara möjligt. Möjlighet till spontan lek minskas drastiskt!

- De säkerhetsbrister som finns beror på bristande underhåll och är inte på något sätt en överraskning. Detta borde korrigerats stegvis tidigare och hade då inte inneburit en större, plötslig, investeringskostnad.

- Säkerhetsbristerna på många av de lekplatserna som rivs bort är även av mindre karaktär. Ett exempel, vidimerat av Halmstad Kommun själva, är lekplatsen i Trottaberg som hade enda säkerhetsbrist; att marken var för hård packad. Markmaterialet på lekplatsen är sand...

- Det är delvis sant att man idag vid tillfälle tar en utflykt till en lekplats utanför sitt närområde, men det sker sällan. Majoriteten av barnens lek sker fortfarande i närområdet. Det är här spontanlek med grannbarn, den korta lekstunden innan vardagens måsten skall hanteras o.s.v. sker. Det är också en fråga om integration där en ny bekantskap på lekplatsen faktiskt också kan bli en framtida kompis då barnen som är på lekplatsen bor nära varandra. 

- Förskolor tar ofta utflykter till närliggande lekplatser för att kunna ge barnen variation i sin vardag. Detta innebär att de närliggande lekplatserna ändå nyttjas trots att dagens föräldrar arbetar mer. Dessutom har vi en mycket bra föräldraledighet i Sverige som innebär att man faktiskt är hemma en stor del och även då nyttjar lekplatserna i sin närhet. 

- Avslutningsvis har man inte heller alls tagit hänsyn till miljöeffekten av att tvinga kommunens familjer att kontinuerligt ta bilen för att kunna låta sina barn leka på en lekplats. 

Beslutsunderlaget är bevisligen bristfälligt där man inte tagit hänsyn till varken helhet eller långsiktiga konsekvenser!

 

Ekonomin

Teknik- och Fritidsförvaltningen på Halmstads Kommun har kommit fram till att det skulle kosta 7,1 mkr att renovera samtliga 21 lekplatser till EU-standard och gör bedömningen att man inte har råd med detta, utifrån liggande budget, varav ett större antal måste rivas. Kostnaden för att riva en lekplats är 30 tkr och man anser att man återfår investeringen/rivningskostnaden inom ett år.

Under de senaste 10 åren har man rivit 65 st lekplatser och endast byggt 4 st nya. Vi kommer alltså gå från ca. 180 st lekplatser till ca. 60 st lekplatser på ca. 15 år, i en kommun som växt med 15 - 20 tusen invånare under samma tidsperiod. Detta gör att man funderar kring prioriteringarna som gjorts löpande. Hur kan man kontinuerligt dra ned så mycket på det viktigaste man har inför framtiden, våra barn?

Driften av en lekplats kostar 30 tkr per år (enligt Teknik- och Fritidsförvaltningen). Denna siffra kan man ställa sig frågande till då: 

- Siffran med största sannolikhet innefattar skötsel av marken (gräs, buskar, träd) som även fortsatt måste hanteras. Det innebär alltså inte en besparing om 30 tkr/lekplats om man river densamma. 

- Återigen, exempellekplatsen i Trottaberg nämnd ovan, har knappt haft något synligt underhåll under de senaste 7 åren, förutom nysått gräs tidigare under 2019. Det är därav rimligt att anta att ovan nämnd driftskostnad även innefattar löpande underhåll, vilket man tydligt brustit med då man nu står inför en större kostnad. Man borde därav ha kapital avsatt för att hantera de brister som nu uppstått!

Kontrollen som gjordes av lekplatserna var inte planerad vid årets början, enligt Halmstad Kommun själva. Det är därför helt rimligt att investeringen det kräver att korrigera säkerhetsbristerna inte ryms inom satt budget. Budgeten bör därav rimligen revideras där tillägg bör göras. Om man minskar lekplatserna med över 120 st över 15 år, hur stor andel av den totala budgeten tar då lekplatserna idag? Allt annat lika, så borde det inte finnas någon anledning att minska lekplatsernas andel av den totala budgeten? Om inte det är möjligt bör man se över möjligheten att uppta ett lån med rimligt amorteringstid för att skjuta det bristande underhållet man haft tidigare på nästkommande period. Man tar här ett alldeles för kortsiktigt beslut utan att ta hänsyn till de långsiktiga konsekvenserna, och man blundar för:

- Kapitalförstöringen det innebär att riva flertalet, fullt funktionsdugliga, lekutrustningar för att enstaka fel finns på lekplatsen/lekplatserna.

- Att vi som kommun växer och snarare kommer behöva fler lekplatser inom en snar framtid. Skall man behöva bygga upp de lekplatserna man nu river framöver? Hur ekonomiskt är det?

- Att en kostnad idag är en investering i våra barns framtid och därav en framtida intäkt. Barn som trivs kommer med större sannolikhet välja att bo kvar och låta sina egna barn få växa upp i en miljö som tar hand om sina invånare, och därav generera en framtida skatteintäkt. Idag kommer resultatet troligtvis bli tvärtom. Det bör vara en självklarhet att samhället kontinuerligt blir bättre, inte kontinuerligt sämre som det idag verkar.

 

Att Halmstad Kommun sedan, samtidigt som man beslutar att riva alla dessa lekplatser, väljer att renovera en rondell nära centrum (Alet) för 4 mkr, och därefter vidimerar att resultatet inte var önskvärt (enligt Teknik- och Fritidsnämnden). Där resultatet både innebär en försämrad körupplevelse och till delar en försämring ur säkerhetsynpunkt. Det väcker stora frågetecken kring hur man prioriterar inom Halmstad Kommun. Man hade kunnat drifta de 21 lekplatserna man nu river i 6 år om man valt att inte genomföra denna rondellkorrigering. Detta genom att avstå från ett felbeslut under ett år, där det rimligen finns fler att ta av. Se till att få ordning på den egna organisationen innan ni låter era egna tillkortakommanden gå ut över barnen!

Om man prioriterar rätt och likviden trots allt inte räcker till så har Halmstad Kommun som alla andra offentliga verksamheter fördelen att både kunna påverka sin intäkts- som kostnadssida i sitt budgetarbete. Om skattehöjningar inte är ett alternativ, eller om man inte är kapabel att tänka nytt kring hur man kan hitta alternativa inkomster, så bör man åtminstone ha en dialog med sina invånare som påverkas. I detta fall publiceras nyheten på Halmstad Kommuns hemsida den 8/11 2019 och rivningsarbetet påbörjas inom en vecka. Man borde åtminstone utrett intresse av att driva lekplatser vidare i samfällighetsform eller dylikt! 

Det är bevisligen inte rimligt att ur ett ekonomiskt perspektiv, varken investerings- eller kassaflödesmässigt, att riva de lekplatser som nu försvinner. Återigen brister man i ett långsiktigt perspektiv!

 

Barnkonventionen

Mer eller mindre samma vecka som rivningarna av lekplatserna påbörjades firade Halmstad Kommun Barnrättsveckan. Detta med hänsyn till att Barnkonventionen blir lag 2020 i Sverige. 

I Barnkonventionen står det bl.a. att:

- Vid alla beslut som rör barn skall i första hand beaktas vad som bedöms vara barnens bästa.

- Barn har rätt till lek, vila och fritid.

- Barn skall få komma till tals gällande alla de beslut som berör dem, och de skall ha möjlighet att påverka.

Konsumentverket har även de nämnt till oss att byggnation av vägbyggen inte för gå före  barns intressen. 

Länsstyrelsen poängterar att kommunen, via sitt planmonopol, har ett extra viktigt ansvar att se till att Barnkonventionen efterlevs, och införlivas i stadsplaneringen.

Vi diskuterade felaktigt beslutsunderlag ovan, och detta är till delar den största bristen av dem alla. Har verkligen en barnkonsekvensanalys gjorts i bedömningen?

Det är tydligt att Halmstad Kommun inte i första hand beaktar barnens bästa och tydligt väljer investeringar i rondeller före lekplatser! Inte heller har barnen fått säga sitt då dialogen från Halmstad Kommun varit obefintligt, vilket resulterat i chock, gråt och förtvivlan från mängder av barn som endast sett en sandhög på den plats deras favoritlekplats tidigare varit!

 

Översiktsplan 2030

Avslutningsvis är det värt att notera att Halmstad Kommun går emot sin egna framtidsvision, Översiktsplan 2030. I denna står bl.a.:

- Att beslut som berör markanvändningen skall sätta människan i fokus där alla invånare skall känna sig delaktiga i miljön och i de beslut som fattas. 

Inget av detta har skett varken gentmot våra barn eller vi föräldrar som faktiskt nyttjar lekplatserna. 

- De offentliga miljöerna skall gynna möten och aktivt liv för flickor och pojkar. Man skall med lätthet kunna välja att gå eller cykla. 

Färre lekplatser innebär mindre fysiskt aktivitet för våra unga. De ökade avstånden mellan dem innebär att familjer blir tvingade, i viss mån, att ta bilen istället. 

- Kortare avstånd till målpunkter underlättar för gång och cykel vilket främjar rörelse i vardagen och förbättrad folkhälsa. 

I detta fall ökar man avstånden, och minskar möjligheten till fysisk aktivitet för våra barn.

- Man skall uppleva trygghet, gemenskap och delaktighet där integration gynnas. 

Längre avstånd och färre mötesplatser minskar både trygghet och gemenskap. 

- För persontransporter skall en överflyttning ske från biltrafik till andra mindre miljöpåverkande alternativ. 

Återigen, längre avstånd kommer innebära mer biltrafik till lekplatser längre bort. 

- Regelbunden fysisk aktivitet främjar hälsa och välbefinnande samt har en sjukdomsförebyggande effekt. Miljöer som ger möjlighet för hela familjen att vara aktiv är positiva ur en folkhälsosynpunkt. 

Halmstad Kommun minskar med detta beslut möjligheten för våra yngre barn att vara fysiskt aktiva, minskar möjligheten till spontan lek utomhus och försvårar för lek med andra barn i närområdet. 

- Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningar för folkhälsan. 

Gratulerar Halmstad Kommun! Ni har misslyckats med en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

 

Vad är poängen med att sätta långsiktiga mål när man i verkligheten endast agerar efter kortsiktiga besparingar? Att gå emot sina egna ramverk gör beslutet än mer orimligt!

 

Halmstad Kommun, ta ansvar och lyft åtminstone frågan för nytt beslut. För varje dag som går rivs en ny lekplats, helt i onödan. Gör om, gör rätt och investera i er framtid!