Den nya samsjuklighetslagen får inte bli en ursäkt för att montera ned det befintliga urvalet av kvinnospecifik öppenvård i Västerås. När Olivia -strukturerad öppenvård för kvinnor AB nu övervägs att stängas ner riskerar kvinnor med komplexa behov att stå utan den kontinuitet och struktur som många faktiskt behöver.
I en storstad som Västerås måste det även framöver finnas adekvat, heltäckande och strukturerad kvinnoverksamhet. Kvinnor i Västeråsregionen som lever med samsjuklighet, trauma, psykisk ohälsa, beroende eller andra sammansatta svårigheter kan inte förväntas få sina behov mötta av enstaka samtal i veckan. För många är det just den tydliga ramen, den samlade kompetensen och den kvinnospecifika miljön som gör behandlingen möjlig att fullfölja.
Om verksamheter som Olivia läggs ner utan att ersättas med likvärdiga alternativ riskerar kvinnor att falla mellan stolarna när den nya lagen träder i kraft. Det hotar inte bara den enskilda kvinnans återhämtning, utan också anhöriga, barn och hela kedjan av stödinsatser som förutsätter att rätt hjälp finns på plats i tid. Förlusten blir särskilt allvarlig om kommunen bara lutar sig mot ett smalare utbud och lämnar de mest sårbara utan fungerande väg vidare.
Jag har arbetat med denna komplexa målgrupp i 25 år, och behovet är enormt. Erfarenheten visar att kvinnor inte får tillräckligt stöd när verksamheten splittras upp eller ersätts av korta, osammanhängande insatser. Det som behövs är inte mindre, utan mer samordning, mer tillgänglighet och fler vägar in.
Jag uppmanar därför Individ- och familjenämnden att den 19/11 besluta att Västerås ska behålla och säkra strukturerad öppenvård för kvinnor, inklusive Olivia eller en likvärdig verksamhet, som en del av kommunens fortsatta utbud. Kommunens urval ska även framöver omfatta privata, kommunala och idéburna alternativ så att kvinnor med komplexa behov får verkliga valmöjligheter och inte lämnas utan stöd när lagen förändras.