Barnes rättigheter

Barnens rättigheter samt trygghet med  sina biologiska föräldrar

Stoppa socialtjänsten grova tjänste fel samt falska utredningar och brytande mot barn konvention lagen 

Vi alla har fått höra och se socialtjänsten metod att utreda enligt bbic mallen dvs triangeln där det framstår följande

Barns behov i centrum, BBIC
Barns behov i centrum, BBIC, beskriver ett arbetssätt för socialtjänstens barn- och ungdomsvård. Det innehåller en struktur för handläggning, genomförande och uppföljning av myndighetsutövningen. BBIC är anpassat efter socialtjänstens regelverk.
Det visionära målet i BBIC är att barn och unga som socialtjänsten stödjer ska ha samma chanser i livet som alla barn och unga i samhället.

BBIC syftar till att:

stärka barns delaktighet och inflytande
förbättra samarbetet med barnet och nätverk
skapa struktur och systematik i arbetet så att handläggning och insatser lättare kan följas upp
bidra till ökad kvalitet och rättssäkerhet.
BBIC ger inte en heltäckande beskrivning av krav som ställs på handläggning och dokumentation i socialtjänsten utan måste kompletteras med annan kunskap.

Grundprinciperna och triangeln är kärnan
Utgångspunkten i BBIC är nio grundprinciper som ska ligga till grund för socialtjänstens arbete med barn och unga. De bygger på en värdegrund, teori och metodsyn utifrån aktuell forskning, lagstiftning och praxis.

Arbetet med BBIC ska:

utgå från barnets rättigheter
låta barnets bästa vara avgörande
sträva efter likvärdiga möjligheter för varje barn
ha ett helhetsperspektiv på barnet och dess situation
göra barnet, familjen och nätverket delaktiga
ske i samverkan med andra professioner och verksamheter
bygga på en evidensbaserad praktik
motverka svårigheter och förstärka resurser
systematiskt följa barnet och insatserna.

Detta följs ej då socialtjänsten vänder emo en och gör falska utredningar.

 

Socialtjänsten skyldighet

Brottsoffer

11 §   Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp.

Socialnämnden ska särskilt beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation.

Socialnämnden ansvarar för att ett barn, som utsatts för brott, och dennes närstående får det stöd och den hjälp som de behöver.

Socialnämnden ska också särskilt beakta att ett barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot närstående är offer för brott och ansvara för att barnet får det stöd och den hjälp som barnet behöver. Lag (2012:776).

/Rubriken träder i kraft I:2021-08-01/

 

Våldsutövare

11 a §    /Träder i kraft I:2021-08-01/ Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsätter eller har utsatt närstående för våld eller andra övergrepp ska ändra sitt beteende.

När socialnämnden fullgör uppgiften ska nämnden särskilt beakta säkerheten för den som utsätts eller har utsatts för våld eller andra övergrepp och dennes närstående.

 

Regeringen bör stärka placerade barns och ungas rättigheter

Publicerad: 4 februari 2021 klockan 16.58

Regeringen bör på olika sätt stärka placerade barns och ungas rättigheter, bland annat genom ändringar i lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, och i socialtjänstlagen SoL. Det tycker socialutskottet som vill att riksdagen riktar tio tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen.

Barn och unga har rätt till en trygg uppväxt. Om det inte är möjligt i hemmet så har samhället ett ansvar att se till att barnen får skydd och stöd, exempelvis genom boende i ett familjehem. Under 2018 fick 22 800 barn och unga någon gång insatsen boende i familjehem enligt SoL eller LVU. En placering enligt SoL är frivillig och bygger på att föräldrar och i vissa fall barn ger sitt samtycke. LVU är däremot tvingande. Lagen tillämpas när frivilliga insatser inte är möjliga och då det finns risk för barnets hälsa, exempelvis på grund av fysisk eller psykisk misshandel i hemmet.

År 2015 lämnade en utredning om tvångsvård för barn och unga sitt betänkande till regeringen. Utredningen föreslog bland annat en ny lag om tvångsvård för barn och unga. Arbetet med detta pågår på Regeringskansliet.

Ny lag för barn och unga behövs

Utskottet konstaterar att det är mer än fem år sedan den så kallade tvångsvårdsutredningen föreslog en ny LVU-lag. Förslaget skulle innebära ett stärkt barnperspektiv och en ökad rättssäkerhet för barn i samhällets vård, särskilt för dem som behöver tvångsvård. Utskottet menar att förslaget måste hanteras skyndsamt. För att stärka barnens rätt krävs enligt utskottet bland annat att det införs tydliga mål och krav för tvångsvården i LVU, och att lagen omarbetas för att bli tydligare och mer begriplig. Utskottet uppmanar regeringen att göra allt detta.

Fler åtgärder för att trygga placerade barn

Socialutskottet föreslår ytterligare nio tillkännagivanden på området:

  • Regelverket som gäller så kallad vårdnadsöverflyttning bör ses över. När familjehemsföräldrar blir barnets nya vårdnadshavare upphör familjehemsplaceringen. Det innebär att nämndens ansvar att noga följa och ompröva vården av barnet upphör. Enligt utskottet finns det anledning att se över vilka insatser som bör kunna erbjudas även efter en vårdnadsöverflyttning.
  • Regeringen bör se till att det tas fram riktlinjer för i vilka situationer socialnämnden bör överväga adoption på liknande sätt som gäller vid vårdnadsöverflyttning.
  • Regeringen bör initiera en översyn av familjehemmens uppdrag och hur omplaceringar av barn i familjehem kan undvikas.
  • Det bör införas ett lagkrav på obligatoriska drogtester av föräldrar eller vårdnadshavare vid ansökan om umgänge eller omprövning av vård enligt LVU, och i samband med att vården upphör. 
  • Socialnämnden ska vara skyldig att följa upp ett barns situation under minst tolv månader efter att barnet är tillbaka hos sin ursprungsfamilj. Det ska också vara tydligt vilket stöd ett barn eller en ungdom bör ha efter att vården har avslutats. 
  • Lagkrav ska finnas på att uppföljningen under en placering i familjehem respektive jourhem ska dokumenteras skriftligt.

Barnkonvention lagar 

Socialtjänstlag (2001:453)
t.o.m. SFS 2021:531
SFS nr: 2001:453
Departement/myndighet: Socialdepartementet
Utfärdad: 2001-06-07
Ändrad: t.o.m. SFS 2021:531
Övrig text: Rättelseblad 2002:1039 har beaktats.
Ändringsregister: SFSR (Regeringskansliet)
Källa: Fulltext (Regeringskansliet)

1 kap. Socialtjänstens mål.
1 § Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas
- ekonomiska och sociala trygghet,
- jämlikhet i levnadsvillkor,
- aktiva deltagande i samhällslivet.

1 § Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän.

 

7 § När den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och från hälso- och sjukvården ska kommunen tillsammans med regionen upprätta en individuell plan. Planen ska upprättas om kommunen eller regionen bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas.


4 § .
9 § 8 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, 

Jag vill ge er lite lagar pragraf gällande när ni stämmer enskilda socialtjänsten i era ärende i er kommun.

Då inte för barnet /Barnen är på hemmaplan.

Max tid gräns 10 år,.

 

1.Falsk tillvitelse.
brottsbalken som heter falsk tillvitelse, (15 kap.
15 Kap. Om mened, falskt åtal och annan osann utsaga.

7 § Den som, i annat fall än som avses i 6 §.

2.
Förtal.
5 kap. 1 § 2 st BrB.

3
20 kap. Om tjänstefel m. m.
1 §.

4
ANDRA AVDELNINGEN
3 kap. Om brott mot liv och hälsa.

1 a § Den som, i annat fall än som avses i 1 §, genom
1. olaga tvång,
2. vilseledande,
3. utnyttjande av någons utsatta belägenhet som allvarligt begränsar.

5.

5 kap.ärekränkning
3 §.

Familjehem lagar

Inga löner till hvb eller familjehem ska inte gå att ha som jobb.

Kommunerna ska få mindre i budget för varje barn dom placerar däremot mer i budget om dom jobbar på hjälp i den biologiska familj på plats.

Till sidans huvudinnehåll
Sveriges riksdags logotyp, tillbaka till startsidan
Sök på riksdagen.se
Sök
Meny
Start Dokument & lagar Socialtjänstlag (2001:453)
Socialtjänstlag (2001:453)
t.o.m. SFS 2021:738
SFS nr: 2001:453
Departement/myndighet: Socialdepartementet
Utfärdad: 2001-06-07
Ändrad: t.o.m. SFS 2021:738
Övrig text: Rättelseblad 2002:1039 har beaktats.
Ändringsregister: SFSR (Regeringskansliet)
Källa: Fulltext (Regeringskansliet)
Innehåll:
1 kap. Socialtjänstens mål
2 kap. Kommunens ansvar
2 a kap. Om ansvarsfördelningen mellan kommuner i fråga om stöd och hjälp enligt denna lag
3 kap. Vissa uppgifter inom socialtjänsten, m.m.
4 kap. Rätten till bistånd
4 a kap. Har upphävts genom lag (2015:970).
5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper
6 kap. Vård utanför det egna hemmet
7 kap. Föreskrifter om enskild verksamhet och anmälningsplikt
8 kap. Avgifter
9 kap. Återkrav m.m.
10 kap. Nämndorganisation
11 kap. Handläggning av ärenden
12 kap. Behandling av uppgifter
13 kap. Tillsyn m.m.
14 kap. Anmälan om och avhjälpande av missförhållanden m.m.
15 kap. Tystnadsplikt
16 kap. Övriga bestämmelser
Övergångsbestämmelser

1 kap. Socialtjänstens mål
1 § Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas
- ekonomiska och sociala trygghet,
- jämlikhet i levnadsvillkor,
- aktiva deltagande i samhällslivet.

Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser.

Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet.

2 § Vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas.

Vid beslut eller andra åtgärder som rör vård- eller behandlingsinsatser för barn ska vad som är bäst för barnet vara avgörande.

Med barn avses varje människa under 18 år.
Lag (2012:776).

3 § Bestämmelser om vård utan samtycke ges i lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall och i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga.

2 kap. Kommunens ansvar
1 § Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän.

Bestämmelser om ansvarsfördelningen mellan kommuner i fråga om stöd och hjälp enligt denna lag finns i 2 a kap.

I fråga om den som omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. finns det särskilda bestämmelser om bistånd och placering av barn i den lagen. Lag (2018:347).

2 § Har upphävts genom lag (2011:328).

3 § Har upphävts genom lag (2011:328).

4 § Kommunens uppgifter inom socialtjänsten fullgörs av den eller de nämnder som kommunfullmäktige bestämmer. Särskilda bestämmelser om gemensam nämnd finns i lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet.

Vad som i denna lag eller annan författning sägs om socialnämnd gäller i förekommande fall den eller de nämnder som utses enligt första stycket. Lag (2003:199).

5 § Utöver avtalssamverkan enligt 9 kap. 37 § kommunallagen (2017:725) får en kommun sluta avtal med en enskild person om att utföra kommunens uppgifter inom socialtjänsten. Uppgifter som innefattar myndighetsutövning får dock inte överlämnas. Lag (2018:573).

6 § Kommunen får även träffa överenskommelse med regionen, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen om att, inom ramen för socialtjänstens uppgifter, samverka i syfte att uppnå en effektivare användning av tillgängliga resurser. Kommunen ska bidra till finansieringen av sådan verksamhet som bedrivs i samverkan. Enligt bestämmelser i lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser får kommunen delta i finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet.

Riksrevisionen får granska sådan verksamhet som bedrivits i samverkan med och delvis finansierats av Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen. Vid en sådan granskning har Riksrevisionen rätt att ta del av de uppgifter som behövs för att granska verksamheten. Lag (2019:909).

7 § När den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och från hälso- och sjukvården ska kommunen tillsammans med regionen upprätta en individuell plan. Planen ska upprättas om kommunen eller regionen bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål.

Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det.

Av planen ska det framgå
1. vilka insatser som behövs,
2. vilka insatser respektive huvudman ska svara för,
3. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller regionen, och
4. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen. Lag (2019:909).

 

Med denna Namn insamling vill jag att ni skriver under  för våra barns rättigheter och stoppa socialtjänsten brister gällande våra barn ingen lag säger att barn ska fara illa pgr socionomer som inte har rätt baserad utbildning ingen lag säger att barn ska separeras från sin familj

 

Ge föräldrar stöd insatser ex

Familje behandlare kurser och det som gynnar för barnens bästa

Barnen behöver trygghet och sina föräldrar och trygg uppväxt


Paulina kwiatkowska    Kontakta namninsamlingens skapare

Skriv på denna namninsamling

Genom att underteckna godkänner jag att Paulina kwiatkowska lämnar över informationen som jag tillhandahåller i det här formuläret till dem som bestämmer i frågan.


ELLER

Du kommer att få ett e-postmeddelande med en länk för att bekräfta din underskrift. Vi ber dig att lägga till info@skrivunder.com i adressboken eller listan över betrodda avsändare, så att du säkert får våra utskick.

Observera att du inte kan bekräfta din underskrift genom att svara på detta meddelande.




Betald annonsering

Vi kommer att visa annons för den här namninsamlingen för 3000 människor.

Läs mer...