Bakgrund

Sverige befinner sig i en situation där långtidsarbetslösheten åter ökar samtidigt som allt fler människor upplever att vägen genom arbetslöshetsförsäkring, aktivitetsstöd, sjukförsäkring och ekonomiskt bistånd blivit mer komplex.

Enligt gällande definition betraktas en person som långtidsarbetslös efter sex månaders sammanhängande arbetslöshet.

Samtidigt beskriver regeringen arbetslöshetsförsäkringen som en omställningsförsäkring och har infört en tydligare nedtrappning av ersättningen över tid. Arbetsmarknadsminister Johan Britz har argumenterat för att personer som varit arbetslösa länge i vissa fall kan behöva stöd från socialtjänsten.

Finansminister Elisabeth Svantesson har samtidigt öppnat för ytterligare besparingar inom arbetsmarknadsområdet, inklusive förändringar av a-kassan. Detta väcker viktiga frågor om: rättssäkerhet, proportionalitet, social hållbarhet, arbetsmarknadens funktionssätt, och viktigaste av allt - tillit till samhällets institutioner. 

Ingen ska behöva välja mellan att äta och att söka jobb. Det här handlar inte om 'dom'. Det handlar om oss. Allihop! Arbetslinjen får aldrig bli en sparklinje.

Du har jobbat. Du har betalat in. Du har trott att systemet ska fånga dig om du snubblar.

Du föll. Det fanns inget nät.

Idag är a-kassan inte längre en försäkring - den är en labyrint där allt fler går vilse. Socialförsäkringarna har förvandlats till papperskrig. Sjukförsäkringen ifrågasätter din smärta innan den läker den. Aktivitetsstödet räcker inte till hyran. Och ekonomiskt bistånd? Det behandlar dig som en bedragare i stället för en medborgare.

Sedan 2021 har fattigdomen ökat i Sverige. Samtidigt har politiker låtit ord som "bidragssamhälle" och "bidragstak" definiera människor som arbetat i decennier. A-kassa är inte bidrag. Det är en återbetalning av dina egna inbetalningar. Aktivitetsersättning är inte bidrag. Det är skyddet du finansierat genom skatt på din lön.

DET VERKLIGA PROBLEMET - När trygghet blir till trappa

https://www.linkedin.com/posts/activity-7467519018837434369-UX-f?utm_source=share&utm_medium=member_desktop&rcm=ACoAABn1N0QBzGObhKa0g1VykqYUA9b90gQnqFs

Att ändra språket för att dölja verkligheten är inte reform - det är ett försök att förfina misären. Men vi ser den. Vi lever den. Och vi vägrar längre bli kallade bidragstagare för att vi använder det skyddsnät vi själva har vävt.

Detta är en fråga som måste tas på allvar omgående. Nu. Inte efter nästa val. För varje dag som går bryts ett liv sönder ekonomiskt, psykiskt och socialt. Och det försvagar Sverige långt mycket mer än det stärker oss.

EKONOMISKT: 

En byggnadsarbetare som skadat ryggen får sjukpenning som inte täcker boendet. En undersköterska som blivit uppsagd vid 58 år når inte det nya inkomstvillkoret i a-kassan - hon har arbetat deltid för att vårda sin mamma. En ung vuxen med autism nekas aktivitetsersättning för att hennes diagnos inte "syns tillräckligt" på pappret. De hamnar i ekonomiskt bistånd, där handläggaren räknar på om hon har råd att tvätta en gång i veckan.

PSYKISKT: 

Du har gjort allt rätt. Ändå skickas du mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten. Ingen tar ansvar. Du får brev där myndigheterna hänvisar till varandra i en evig cirkel. Skammen är inte bara yttre – den bor i dig. Du börjar tro att du är värdelös. Att det är ditt fel.

SOCIALT: 

Barnen frågar varför ni inte kan äta ute längre. Du slutar bjuda hem vänner för att du inte har råd med kaffe. Du drar dig undan. Isolationen är det nya arbetskravet. Och samtidigt ska du vara "aktiv" - söka jobb du inte orkar, gå på möten du inte har råd att ta dig till, bevisa din arbetsoförmåga för en handläggare som aldrig mött dig.

SAMHÄLLELIGT: 

När tryggheten rasar rasar också tilliten. Till staten. Till politiken. Till varandra. Och då växer inte handlingskraft - då växer desperation, misstro och polarisering. Ett land som låter sina medborgare drunkna i byråkrati förbrukar sitt eget sociala kapital. Det är inte bara omänskligt - det är samhällsekonomiskt vansinne.

VARFÖR DET ANGÅR OSS ALLA - Inte bara "någon annan"

Detta handlar inte om "utsatta grupper" långt borta. Det handlar om din granne. Din dotter. Din framtida du.

ARBETSMARKNADEN: 

Sverige bygger på flexibilitet. Men flexibilitet utan trygghet är bara osäkerhet. Om ingen vågar byta jobb, vågar bli sjuk, vågar starta om - står Sverige stilla.

PSYKISK HÄSLA: 

När ekonomisk stress blir kronisk blir den fysisk. Utbrändhet, depression, ångest. Kostnaden för samhället är enorm - men människovärdet är obegripligt mycket större.

FAMILIJER:

En förälder som faller får barnen att falla. Trygghetssystemen är inte bara individuella - de är familjens luftmadrass. När den punkteras drunknar hela hushållet.

TRYGHET: 

Samhället vi vill leva i är det där vi hjälper varandra. Där vi vet att olyckan kan drabba vem som helst, när som helst. Utan den insikten har vi inget gemensamt projekt.

DEMOKRATI:

Ett folk som måste ägna all sin energi åt att överleva har ingen energi kvar för att delta. Då tystnar röster. Då urholkas folkstyret.

FRAMTIDSTRO: 

Vi vill tro på Sverige. Men vi måste kunna lita på att Sverige tror på oss - även när vi är nere.

SYFTE

Syftet med denna namninsamling är att samla medborgares stöd för en oberoende granskning av hur dagens trygghetssystem fungerar i praktiken för människor som förlorar sitt arbete.

Initiativet är partipolitiskt obundet.

Målet är att säkerställa att trygghetssystemen uppfyller sitt ursprungliga uppdrag:

• Att ge ekonomisk trygghet vid arbetslöshet
• Att underlätta omställning tillbaka till arbete
• Att värna människors värdighet
• Att stärka samhällets långsiktiga tillit

VAD VI KRÄVER - Reformkrav med ryggrad

Återställ a-kassan som en verklig omställningsförsäkring. Stärk socialförsäkringarna. Sluta beskatta trygghetsinbetalningar dubbelt. Garantera människovärde i alla skyddsnät. Och gör det nu - inte efter valet

1. Återställ och stärk arbetslöshetsförsäkringen (a-kassan)

• Återinför ett system där fler omfattas av grundtrygghet, inte bara de med perfekta meritförteckningar och heltidsinkomster.
• Säkerställ att a-kassan blir en omställningsförsäkring - inte ett bidrag eller en överlevnadsstrid.
• A-kassa är inget bidrag. Det är försäkringspengar arbetstagare betalat in. Sluta använda bidragsspråk om försäkringssystem.

2. Reformera och rädda socialförsäkringarna

• Minska byråkratin. En människa ska inte behöva vara jurist för att förstå sina rättigheter.
• Stoppa godtyckliga avslag och överklaganden som tar år att få prövade.
• Respektera läkares bedömningar i sjukförsäkringsärenden.

3. Återupprätta sjukförsäkringen som skydd, inte kontroll

• Prövning mot arbetsförmåga ska vara rimlig och individuell – inte en standardmall som nekar alla som inte kan "ta vilket jobb som helst".
• Sjukskrivna ska vårdas, inte utredas i det oändliga.

4. Rättvisa för aktivitetsersättning och aktivitetsstöd

• Aktivitetsersättning ska ge verklig ekonomisk trygghet för människor med nedsatt arbetsförmåga.
• Aktivitetsersättning bör inte skattas som bidrag. Eftersom det bygger på egna arbetsinkomster och inbetalningar utgör beskattningen en orimlig dubbel belastning. Det är skatterättvisa som krävs.

5. Återinför mänsklighet i ekonomiskt bistånd

• Normalbelopp ska spegla verkliga levnadskostnader - inte 1990-talspriser.
• Ingen ska tvingas leva under existensminimum i ett av världens rikaste länder.

6. Stoppa språklig förslumning av medborgare

• Sluta kalla försäkringsersättningar för "bidrag". Sluta kalla människor som använder sina rättigheter för "bidragstagare".
• Ett rättvist språk är första steget mot en rättvis politik.

7. Omedelbara åtgärder - inte valfläsk

• De här reformerna kan inte vänta till nästa mandatperiod. Människor blir utförsäkrade nu. Familjer vräks nu. Barn går hungriga nu.
• Detta handlar inte längre om en symbolisk kamp mot "kriminella" eller "bidragsfuskare" - det handlar om Sveriges befolkning som arbetar, betalar skatt och tappar fotfästet.

8. Skatterättvisa för trygghetssystemen

• Skatt ska tas ut där den hör hemma – men ett skyddsnät som redan finansierats genom arbete och skatt ska inte beskattas på nytt som vore det en inkomst från tomma intet.

1. Oberoende konsekvensgranskning

Vi begär att Riksrevisionen granskar:

• Effekterna av förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen
• Konsekvenserna för långtidsarbetslösa
• Kostnadsöverföringar mellan stat, kommun och civilsamhälle
• Effekter på arbetsmarknad och folkhälsa

2. Rättssäkerhetsgranskning

Vi begär att JO och JK analyserar:

• Om människor riskerar att hamna mellan myndigheternas ansvarsområden
• Om regelverken är tillräckligt begripliga och förutsebara
• Om handläggningsprocesser uppfyller kraven på rättssäkerhet och likabehandling

3. Nationell översyn av långtidsarbetslöshet

Vi begär en parlamentarisk utredning om:

• Långtidsarbetslöshetens orsaker, konsekvenser och utveckling i Sverige [konsekvenser för individer, familjer och samhället  i övrigt].
• Personer med funktionsnedsättning
• Personer med nedsatt arbetsförmåga
• Effekter av dagens omställnings - och trygghetssystem

4. Stärkt samordning mellan myndigheter

Vi begär förbättrad samordning mellan: Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommunerna, socialtjänsten så att människor inte hamnar mellan systemen.

5. Konsekvensanalys innan ytterligare nedskärningar

Vi begär att inga ytterligare försämringar genomförs utan att:

• Konsekvenser redovisas öppet
• Effekter på långtidsarbetslöshet analyseras
• Effekter på kommunernas ekonomi granskas

Vad händer när namninsamlingen avslutas?

När namninsamlingen avslutas kommer resultatet att:

Överlämnas till

• Justitieombudsmannen (JO)
• Justitiekanslern (JK)
• Riksrevisionen
• Arbetsmarknadsutskottet
• Socialförsäkringsutskottet
• Samtliga riksdagspartier

Följas av

1. Offentlig rapport
2. Pressutskick
3. Debattartikel
4. Begäran om möten med berörda beslutsfattare