Är det inte dags att införa läroplikt?
Är skolplikten lösningen på alla problem?
Vi får ofta läsa rapporter om hur dåligt dagens barn och ungdomar mår. Vi har ca 17 000 hemmasittande och ändå håller vi fast vid skolplikten som många barn inte klarar av. Vi har mobbade elever som inte får den hjälp de verkligen behöver. Man försöker ständigt hitta ”lösningen” i bättre lärarutbildning, istället för att försöka lösa problemet. Detta trots att lärarutbildningen har genom åren gått igenom förbättringar och vidareutvecklats för att inbegripa skolmiljön och de relaterade problemen. Man får känslan av att det viktigaste i sammanhanget är det som glöms bort; nämligen barnens perspektiv och hur man ska försöka underlätta barnens lärande utifrån deras egna förutsättningar.
Resultatet av senaste årens satsningar på skolan talar sitt tydliga språk, nämligen att dagens elever presterar allt sämre och de mår allt sämre. Kraven på barnen är idag väldigt höga men verktygen de får för att uppnå dessa krav är knapphändiga. Trots intentionen att skolan ska vara en inkluderande miljö för samtliga elever, bidrar dagens skolsystem till att många elever känner sig just utanför den ”inkluderande” miljön; 17000 hemmasittare är ett av exemplen på detta, ett annat exempel är de minst 140000 elever som ingår i forskningsresultat från försommaren 2022 (länk till detta finns längst ner i texten). Istället för att försöka överbrygga de kunskapsluckor som hemmasitande barn och många andra barn och unga som finner skolmiljön som ett stort problem, anges en enda ”lösning”, nämligen skolplikten. Med andra ord finns det inget utrymme för elevers olikheter, för elevers olika behov och för de stora problem som skolmiljön många gånger innebär för väldigt många elever i dagens skola. Fokus ligger på att kunskaper endast kan läras in innanför skolans lokaler, istället för att fokusera på själva kunskapsinlärningen.
Det har genom åren framkommit rapporter om att många barn mår dåligt och att skolmiljön är många gånger en viktig bidragande orsak till detta men fortfarande ställer man krav på att barnet som av olika aneldningar inte mår bra av skolmiljön måste infinna sig i det, måste uppleva utanförskapet, måste inse hur obetydlig hens känslor och upplevelser är när skolan endast fokuserar på fysisk närvaro.
En viktig förutsättning för barns lärande är att erbjuda en trygg miljö där barnet kan fokusera på kunskapsinlärningen. Tyvärr är det just denna mest grundläggande aspekt som dagens skola inte alltid kan erbjuda. Om eleverna hade fått valmöjligheter; läroplikt och på det viset fått möjligheten att i sin trygga hemmiljö få fokusera på kunskapsinlärning istället för den tvingande skolmiljön som många gånger innebär stora påfrestningar, så skulle man kunna överbrygga problemet med kunskapsluckor som annars brukar uppstå. Barnet försöker säga oss något men vi lyssnar inte. Vi får inte glömma när och varför vi införde skolplikten. På den tiden behövdes skolplikten men idag känns den förlegad och idag har hela världen förutom Sverige kunnat anpassa sig bättre till barnen. Skolplikten infördes för att barnen inte skulle arbeta. Idag finns det så många bra exempel på att det går att tillämpa läroplikt på ett mycket framgångsrikt sätt.
Även om Skolverket strävar efter likvärdig utbildning för alla så är det tyvärr inte så verkligheten ser ut. Läroplikten har funnits länge i bl a Finland, där man med jämna mellanrum gör uppföljningar av elevers kunskaper för att ”garantera” att eleverna uppnår de uppsatta kunskapmålen. Finland är landet med skolor som toppar listan gång på gång, samtidigt som våra skolors utveckling gått åt andra hållet. Dessutom rankas finländska ungdomar som världens lyckligaste år efter år, medan utvecklingen gått åt fel håll i vårt avlånga land.
Bara för att man inför läroplikt betyder det inte att skolornas lokaler gapar tomma utan att de barn som inte trivs i skolmiljön får en möjlighet att lyckas. Det viktiga för elevers framgångar är att ha en trygg miljö, få känna sig delaktiga i sitt lärande, att ha valmöjligheter och att kunna få välja det som känns bäst för dem men den nuvarande skolplikten lämnar inget utrymme för någon valfrihet för eleverna. För att vi ska kringgå problemet måste eleverna få valmöjligheter. Antingen kan vi neka de brister vi ser och väljer att tro på bilden av att skolplikten är lösningen på allt eller så vågar vi inse att vårt skolsystem har stora brister och att vi kan lära oss av grannländerna. Skolan ska inte få bestämma över alla Sveriges barn utan det bör vara individuellt där även föräldrarna som har högsta ansvaret och känner barnet bäst får möjlighet at välja det som är bäst för just deras barn. Dags att Sverige slutar slå sig för bröstet att vi alltid vet bäst och vågar faktiskt titta på andra och faktiskt bli bättre. Låt oss sluta stirra oss blinda på pisaundersökningar och satsa på att bli ett land där vi har de gladaste och mest välmående barnen!
Folkhälsmyndighetens senaste rapport visar tydligt hur dåligt mående och stress har ökat bland skolbarn, vilket inte kan vara särskilt överraskande då skolmiljön har blivit en miljö med mycket hårt klimat, där mobbning och utanförskap, hot och våld, mindre antal behöriga lärare och mindre antal lärare överlag är bara några av de svårigheter som elever får möta i sin dagliga arbetsplats; skolan. ” Ökad stress och minskad trivsel i skolan bland barn och unga”, 16/5-2023.
Skolplikten hade varit bra om skolans miljö och verksamhet verkligen varit anpassad till alla elevers behov, om skolmiljön skulle vara en trygg och välkomnande sådan, där samtliga elever kunde finna sin plats men tyvärr är detta inte fallet idag. Då kvarstår frågan; är det inte dags att skapa en skola för elever, utifrån varje elevs individuella förutsättningar för att optimera barnens möjligheter till lärande samtidigt som man tar vara på dessa små människors rätt till valmöjligheter (FN:s barnkonvention)?
För att besvara frågan om skolplikten är svaret på alla problem vill jag hänvisa till ett forskningsresultat, publicerad på Skolverkets hemsida: https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/artiklar-om-forskning/mobbning-maste-ses-i-sitt-sociala-sammanhang
Anmälningarna av våld och hot i skolan har fördubblats