UPPROP - FLER FUNKTIONSHINDRADE NEKAS PERSONLIG ASSISTANS

UPPROP - FÖRSÄKRINGSKASSAN NEKAR I ALLT HÖGRE GRAD ASSISTANS FÖR PERSONER MED AUTISM

AUTISTISKA SKA HA SAMMA RÄTTIGHETER SOM ANDRA FUNKTIONSHINDRADE

Försäkringskassan har successivt under
2000-talet stramat åt sin bedömning och gjort att det blir svårare att få ett
beslut om assistans, man har också försökt att få igenom sin strängare
bedömning i domstolen, vilket man lyckats med allt mer. Det innebär att man
skapat en hårdare praxis (tolkning av lagen) i domstolarna som man sedan själv
hänvisar till för att ge avslag och dra in assistansersättning. Genom åren har
det kommit allt fler domar om personlig assistans vilket innebär att det har
utvecklats en praxis i domstolarna. Praxis från Högsta förvaltningsdomstolen är
bindande för lägre domstolar och myndigheter.


Den som har behov av mer än 20 timmar
hjälp med de grundläggande behoven ska få assistansersättning av Försäkringskassan,
har man behov av ett lägre antal timmar är kommunen ansvarig.


Socialförsäkringsbalk (2010:110):

3 § För rätt till assistansersättning
krävs att den försäkrade behöver personlig assistans i genomsnitt mer än 20
timmar i veckan för sådana grundläggande behov som avses i 9 a § lagen
(1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Praxis kom med tiden att utvecklats så
att det endast är direkt fysisk hjälp som godtogs för att ett hjälpbehov ska
anses grundläggande och all hjälp med hygien, måltider, på och avklädning är
inte att anse som grundläggande, utan endast de delar som är
integritetskänsliga.

Många autistiska barn har inga motoriska
svårigheter att klara sina grundläggande behov. De kan till exempel själva föra
maten till munnen eller själva klä på sig om de har någon bredvid som talar om
att de ska göra det eller visar hur man gör. De anses således inte behöva hjälp
med de tre första grundläggande behoven. För att kommunikation ska vara ett
grundläggande behov krävs att brukaren över huvudtaget inte kan kommunicera
utan att någon med ingående kunskaper om brukaren är närvarande. Många som har
autism kan säga tillräckligt många ord för att Försäkringskassan ska anse att
deras kommunikationsbehov inte är ett grundläggande behov.

Det finns dock ett
femte grundläggande behov i 9 a § LSS och det är annan hjälp som förutsätter
ingående kunskaper. För att hjälpa en autistisk person krävs oftast att man
känner den personen och vet hur just den personen fungerar, oftast krävs det
också att personen själv accepterar den som ska hjälpa till. Det är således i
de flesta fall så att det krävs ingående kunskaper för att hjälpa någon med
autism med samtliga hjälpbehov, dessa ska då räknas som grundläggande. Trots
det så godkänner Försäkringskassan nästan aldrig en sådan ansökan och allt fler
blir av med sin assistansersättning i tvåårsomprövningen, vilket kan leda till
att man
tvingas till gruppboende.

I Propositionen till LSS (prop1992/93:159) står följande om assistans och institutioner:
"Personlig assistans bör alltid övervägas som alternativ för barn och ungdomar till att bo
utanför föräldrahemmet och för vuxna till att bo på institution. Med personlig
assistans kan också möjligheterna förbättras för personer som bor på vårdhem
eller psykiatriska sjukhus att flytta från institutionerna.”

Att förhindra människor att hamna på
institutioner var alltså ett av de ursprungliga syftena med lagen.

Vi anser att varje funktionsnedsättning ska bedömas utifrån de svårigheter som just den förutsättningar.

Vi anser att personer med  psykiska funktionsnedsättningar har rätt till samma hjälp som

personer med fysiska funktionsnedsättningar.

Vi anser att den hjälp autistiska personer behöver för att klara av sina behov är grundläggande även om det

inte krävs fysisk hjälp.

Vi anser att man ska gå tillbaka till den ursprungliga tanken bakom LSS.

Framför allt så anser vi att ingen med autism ska behöva bo på en institution mot sin vilja.

 

Skriv under om du tycker som oss.

*********************************************


LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade)

Lag (1993:387) om stöd och service till
vissa funktionshindrade (LSS) skapade för att ge människor med
funktionsnedsättningar rätt att leva sitt liv som de själva vill och istället
för att göra som man tidigare gjort; låsa in människor på institutioner.
Lagstiftningen var revolutionerande när den kom och den har hjälpt tusentals
människor att få ett bättre liv.

Autism är en av de få
funktionsnedsättningar som står inskriven i lagen och som man anser direkt
tillhör den så kallade personkretsen (de som kan ta del av förmånerna i lagen).
Har man bara diagnosen autism så tillhör man LSS-lagen.
1§ Denna lag innehåller bestämmelser om
insatser för särskilt stöd och särskild service åt personer
1. med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd,

Lagen har en väldigt hög ambition och
det står uttryckligen att de funktionshindrade ska beviljas rätt att leva som
andra:


5 § Verksamhet enligt denna lag skall
främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för de
personer som anges i 1 §. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att
leva som andra.

6 § Verksamheten enligt denna lag skall
vara av god kvalitet och bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan
och myndigheter. Verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes
självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde skall i största möjliga
utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges.
Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och
säkras.

För verksamheten enligt denna lag skall det finnas den personal som
behövs för att ett gott stöd och en god service och omvårdnad skall kunna ges.

De som tillhör personkrets har rätt till
insatser enligt LSS och insatserna ska leda till att den enskilde får goda
levnadsvillkor:

7 § Personer som anges i 1 § har rätt
till insatser i form av särskilt stöd och särskild service enligt 9 § 1-– 9, om
de behöver sådan hjälp i sin livsföring och om deras behov inte tillgodoses på annat
sätt. Personer som anges i 1 § 1 och 2 har, under samma förutsättningar, även
rätt till insatser enligt 9 § 10.

Den enskilde skall genom insatserna tillförsäkras goda levnadsvillkor.
Insatserna skall vara varaktiga och samordnade. De skall anpassas till
mottagarens individuella behov samt utformas så att de är lätt tillgängliga för
de personer som behöver dem och stärker deras förmåga att leva ett
självständigt liv.

Assistans är en av insatserna som kan ges enligt LSS:


9 § Insatserna för särskilt stöd och service är

2. biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader 
för sådan assistans…

Alla som tillhör LSS har inte rätt till
assistans utan det krävs att man behöver hjälp med de grundläggande behoven:


9 a § Med personlig assistans enligt 9 §
2 avses personligt utformat stöd som ges av ett begränsat antal personer åt den
som på grund av stora och varaktiga funktionshinder behöver hjälp med sin
personliga hygien, måltider, att klä av och på sig, att kommunicera med andra
eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade
(grundläggande behov).
Den som har behov av personlig assistans för sina grundläggande behov
har även rätt till insats enligt 9 § 2 för andra personliga behov om behoven
inte tillgodoses på annat sätt.

En proposition är det lagförslag som regeringen lämnar till riksdagen. Det innehåller en detaljerad beskrivning av vilka övervägande man gjort och hur lagen är tänkt att fungera.  Propositioner är bindande dokument för myndigheter och domstolar och ska följas av dessa. I Propositionen till LSS (prop
1992/93:159) står följande om assistans och institutioner: ”Personlig assistans
bör alltid övervägas som alternativ för barn och ungdomar till att bo utanför
föräldrahemmet och för vuxna till att bo på institution. Med personlig
assistans kan också möjligheterna förbättras för personer som bor på vårdhem
eller psykiatriska sjukhus att flytta från institutionerna.”

Att förhindra människor att hamna på
institutioner var alltså ett av de ursprungliga syftena med lagen.

1996 gjordes några ändringar i lagen i
socialutskottet betänkande inför lagändring stod då följande:

”Personer med enbart psykiska
funktionshinder t.ex. bör även i fortsättningen vara berättigade till personlig
assistans i vissa speciella fall, nämligen där karaktären och omfattningen av
det psykiska
funktionshindret medför behov av hjälp
med de grundläggande behoven”

Om man till exempel inte kan klara sin
hygien själv så ska det inte spela någon roll om det är på grund av ett
psykiskt eller fysiskt funktionshinder.

 

******************************************'