Socialstyrelsen! Dags att fatta beslut om att diagnosregistrera Levatorskada, Grad II-bristning samt Rektusdiastas!

Var med och påverka för rätten till ett helt underliv! Skriv under!

Bild lånad från Vårdfokus, Text Källa Svd.

Levatorskador, Grad II-bristningar och Rektusdiastas existerar inte med egna diagnoskoder inom sjukvården och registreras således ej! 

Syns de inte finns de inte!  Se till att skaffa dessa koder nu! Grad-II har en kod men registreras inte.

Nu är det dags att förändra! Var med och påverka för en snabb hantering av att skapa diagnoskoder så det går att registrera nämnda skador så att det då går att forska på dessa skador.  Vad är det för byråkrati som får styra våra skador?

På Socialstyrelsen säger man sig inte ha något intresse i att negligera levatorskador eller grad II bristningar. Dessvärre kan de inte studera dessa genom registerstudier eftersom information om dessa skador saknas i deras register.  

LÄS NU! För att en diagnos eller skada ska ingå i det medicinska födelseregistret krävs att Socialstyrelsen fattarbeslut om diagnoser och vilka skador som ska ingå. 

”I dessa kan vi följa diagnoser som satts i sluten vård, eller under den sista tioårsperioden, även diagnoser som satts i öppen vård (specialistsjukvård). Diagnoser som satts i primärvården, eller besvär som aldrig rapporterats kan inte studeras inom ramen för denna typ av analyser. Socialstyrelsen har inte sådana data.”  

När det gäller en sfinkterskada tog det åtta år – ÅTTA ÅR! innan den inre ändtarmsmuskeln fick en egen diagnoskod hos Socialstyrelsen. 

Nu är det dags att bemöta kvinnors skador på ett som kan ge oss ett värdigt liv med en möjlighet att snabbt få våra skador omhändertagna. Det är också dags införskaffa att 3D ultraljud till sjukhusen så att skador kan upptäckas som inte syns utvändigt. 

Om man inte bedömer värdet av en skada har den heller inget värde och då kan man inte forska. Jämför detta med ett stort antal diagnoskoder bara för ögat eller inom ortopedin.

Det går inte idag att följa nedanstående skador eller se hur vanliga de är och vilka problem man får efteråt eftersom det inte finns statistik på dem. Det här är moment 22 i allra högsta grad och in i absurdum. 

Skriv på du också! 

Förlossningsskador som inte registreras 

Grad II- bristning

Ungefär 8 av 10 kvinnor uppskattas få en grad II -bristning under sin första förlossning sett till studien som gjordes i Danderyd 2013–2015 och som publicerades 2017 via Sahlgrenska akademin i Göteborg. 600 kvinnor deltog. Hälften hade ett långsamt framfödande med spontan krystning. 70 procent fick en grad II-bristning. Den andra gruppen födde på standardvis och där fick 78 procent en grad II-bristning. Studien utgick från MIMA-modellen (Midwives management during the second stage of labour).

Levatorskador (Levator avulsion)

Studier som gjorts utomlands har visat att mellan 10–12 procent får en levatorskada i någon form. I Sverige pågår en studie på de kvinnor som ingick i Danderyds-studien (se ovan) där det visat sig att 20 av 140 förstföderskor fick levatorskador, som kan liknas vid hälsenor som går av. Den levatorskada som det gjorts studier på fäster vid pubisbenet och går inte att laga. Sedan finns mindre delar av levatormuskeln som fäster i mellangården som kan lagas. Den skadan uppstår vid många grad II-bristningar. Levatorskador kan ge smärtor i bäckenbotten, eftersom kvinnor kompenserar i friska delar och då uppstår smärta. När fästen går av försvinner stöd till bäckenbotten och tarmar och livmoder sjunker ner. Med kvinnors stigande ålder minskar spänsten i bäckenbotten men risken för framfall ökar. Kvinnor med skadan bör undvika tunga lyft.

Rektusdiastas är en annan skada där övre magmuskler delar sig i samband med graviditet från två centimeter eller mer, vilket kan orsaka smärta och obehag. Överviktiga och de som väntar tvillingar ligger i riskzonen. Med ett ultraljud upptäcks diastas enkelt. Till viss del kan hålet minska med rätt träning, men det kan också behöva opereras. I vissa landsting får kvinnor bekosta den själva. 

Katharina Berggren

Katharina Berggren    Kontakta namninsamlingens skapare