FRISK KVINNA TILL PSYKIATRISK VÅRD? STOPPA DETTA GROVA ÖVERGREPP!

Larmrapporterna om kris inom socialtjänsten duggar tätt. Den senaste gäller Helsingborg. Personalen sägs vara rädd för ett nytt Yara-fall, där socialtjänsten brast när det gällde att skydda ett barn som sedan dödades, och för sina chefer.

Mellan år 2005 och 2013var jag socialchef i Helsingborg. Det vore förmätet av mig att ha synpunkter på hur dagens problem bör hanteras. Låt mig därför diskuteraden nuvarande krisenmer generellt.

ANNONS:

Socialtjänstens problem handlar inte bara om hög arbetsbelastning, låga löner och olämpliga chefer. Några allmänna faktorer ligger bakom problemen i Helsingborg, men också i hela landet.

Socialtjänsten har ett orimligt uppdrag. Ursprungligen var socialtjänstlagen en ramlag, angav huvudsakligen mål och inriktning. Hur verksamheten skulle skötas lämnades till kommunerna. Men en mängd nya regler har trängt in kommunerna i ett hörn där de inte kan agera utifrån sina egna förutsättningar. Det råder brist på balans mellan vad lagen säger och kommunernas resurser, särskilt i små kommuner.

När det gäller socialtjänstens arbete med barn är det så kallade barnperspektivet en del av problemet. Vid en konflikt mellan barnet och föräldrarnas behov ska självklart barnets behov tillgodoses först. Men den helhetssyn som var grunden för hur socialtjänstlagen utformades har ersatts med ett äldre synsätt där problemen individualiseras och inte ses som något som har med samhället och familjens sociala situation att göra.Ett sådant arbetssättriskerar att leda till fler omhändertaganden, något som enligt forskningen inte är till särskilt stor hjälp för barnen.

Ett annat problem är att socialtjänstens individ- och familjeomsorginte som barnomsorg och äldreomsorg (också de en del av den gamla fattigvården) lyckas sprätta bort sin fattigvårdsprägel.

Endast 10 procent av barnavårdsärendena i Helsingborg är ansökningar om hjälp. Resten är anmälningar om att barn far illa i sina familjer.Det visar inte bara vilka svårigheter socialsekreterarna har att möta, utan också att många av dem som skulle behöva hjälp antingen inte vågar söka sig till socialtjänsten eller inte har något förtroende för den.

Det måste bli naturligt för människor som har sociala problem att söka sig till socialtjänsten. Marknadsföringen måste förändras och politiker vara tydliga med att anlita socialtjänsten är en självklar rättighet och inte något skamfyllt.

Socialtjänsten och de som arbetar inom den påverkas dels av att anmälningarna om att barn far illaökar, dels av att toleransen för att barn far illa är lägre idag än tidigare. Avgörande är dessutom att andra instanser, så som barnhälsovården, förskolan och skolan, inte fångar upp problemen.

Svårigheter måste hanteras där de uppstår och inte flyttas till ”socialtjänstens box”. Framför allt måste skolan vara en plats där barn får det stöd i undervisningen de behöver, se till att barnen klarar att få godkända betyg.

Samarbetet mellan socialtjänstenoch andra aktörer måste också bli bättre. Till exempel bör kommunernas missbruksvård slås samman med sjukvårdens.

Socialtjänstens samarbete med forskningen måste också bli bättre.

Socialtjänsten arbetar alltförspecialiserat, en del jobbar bara med barn, andra med ungdomar eller vuxna, åter andra med missbrukare eller ekonomi. En minskad specialisering där man jobbar med hela familjer ger betydligt bättre resultat. Socialarbetare behöver också ha kontakt med sina klienter under längre tid.

Idag ägnar socialarbetare alltför mycket tid åt administration, sitter för mycket vid sina datorer och har för lite tid för att träffa sina klienter.

Socialarbetarnas möjlighet att ägna sig åt det de utbildade för, socialt arbete, är för liten.

Ibland kan chefer vara ett problem. Själv tror jag på en ledningsfilosofi som bygger på förståelse för uppdraget, dialog och delaktighet. Inom socialtjänsten bör ledarna stödja en dialog inom den egna organisationen och uppmuntra idémässig diskussion kring det sociala arbetet. Visst behövs det struktur i arbetsprocessen, men också mycket hjärta och mer av ledning än av detaljstyrning.

De som arbetar inom socialtjänsten har ett svårt, men inte omöjligt uppdrag – med rätt förutsättningar.

Göran Jönsson

Publicerad 31 maj 2015 00.01Uppdaterad 1 jun 2015 08.39

SKRIBENTEN

Göran Jönsson är socionom och var under åren 2005 – 2013 socialchef i Helsingborg. Under 2014 hade han samma arbete i Klippan.