Upprop mot "ledaren i mig"

DEN NYA HÖGERN - KORRUPTIONEN OCH VÄRDEGRUNDEN I STOCKHOLMS STADS SKOLOR (del1)

Två mål utmärker (kanske aningen förbisett) stadens högerpolitik med inriktning på de kommunala skolorna. Målen hakar i varandra som kugghjul i ett större ideologiskt projekt. Det ena är utformningen av program för anpassning av elever och personal i en nyliberal föreställningsvärld där auktoritära förmågor lyfts fram hos individen - till förfång för demokratiska. Det andra är att hitta medel för koncentrationen av kapital och makt hos några få - till förfång för det allmänna och gemensamt ägda.

I det förstnämnda (socialiseringsprojektet) premieras att personal och elever bekänner sig till en strikt ordning och lyder de överordnade. Denna fostran, kännbar sedan Alliansens regeringsställning 2006, syftar också till att elever och personal på samma sätt får kamrater att underordna sig de egna (i elevsammanhang beskrivet som "entreprenörens") visioner.

Ledaren med stort ”L” är så att säga ett ideal åt båda håll: någon att följa och någon individen själv kan bli - både en piska och ett incitament i syfte att göra personal till aktiva uppbärare av ett auktoritärt system. Det senaste i raden sjösattes på Matteusskolan i höstas. Där har utbildningsförvaltningen tvingat på eleverna ett manualbaserat utbildningsprogram kallat "Ledaren i Mig".

Nyliberala troper av den här sorten bär på de övermänniskoideal som efterkrigstidens och de postfascistiska demokratibyggena försökte motverka. Nu har minnet bleknat, och föga förvånande marscherar fascismen åter i Europa trots att den beprövade forskningen oförtrutet pekar på konsekvenserna: kararaktärsdanande beteendeprogram för barn förstärker fördomar mot "outgroups", projicerar föreställningar om "sämre egenskaper" på marginaliserade grupper. I förlängningen riskerar en normstyrd och mentalt och socialt begränsad samhällsvarelse ta plats i skolans värld - en institution som, åtminstone i Sverige, tidigare verkat för att garantera demokratins fortlevnad.

Produktionen av övermänniskomyter har återupptagits med full kraft av näringslivet, och de tillämpas urskillningslöst av utbildningsförvaltningen i Stockholms stad. De nyliberala modellerna bär på ett närmast religiöst stoff.

Programmens eskatologi bygger på en socialdarwinistisk vision om att vissa egenskaper garanterar karriär och framgång för ett fåtal i en värld som domineras av idéen om "överlevnaden av de bäst lämpade". Utbildningsförvaltningen gör inga försök att motverka det hårdnade samhällsklimatet, snarare verkar de för att intensifiera utslagningen.

De nyliberala socialiseringsprogrammen har sin historia. 2011 drev vissa rektorer och tjänstemän i kretsen kring Lotta Edholm kravet att grundskolorna skulle införliva nyliberalismens arketyp ”Entreprenören” i undervisningen. Tropen är en import från Bolognaprocessens EU-direktiv från 2006. Direktivet betonar Europas skolors mål att genom attitydförändringar göra medborgarna mer "anställningsbara", dvs lydiga, normstyrda och okritiskt arbetsvilliga initiativtagare.

”Ledaren i mig” innebär - precis som idealiseringen av Entreprenören - en fostran i nyliberala ideal som kretsar kring polerna "styrka" och "svaghet" och där begrundande, blyga och eftertänksamma drag hos eleverna underkuvas till förmån för "styrkan" att träda fram och leda andra.

Man kan sammanfatta programmet som en variant av det legendariska experimentet "The Wave". Några väsentliga skillnader bör dock poängteras: I utbildningsförvaltningens tillämpning regisseras inte manipulationen av barn av en enskild kritisk lärare för att illustrera för eleverna hur högerextremismen snabbt kunde växa till en farlig massrörelse. I Stockholms stads regi är det snarare fråga om att just rekrytera barn i ett högerextremistiskt socialiseringsprojekt.

Med Ledarens evangelium danar nu Edholms Skola i Världsklass de auktoritära personligheterna hos ungdomen - just en masse.

https://www.facebook.com/pages/Storstockholms-utbildningssyndikat/101818516555701?ref=hl