LÖF - inte en patientförsäkring för alla! Vi kräver översyn och förändring gällande bedömning och beslut av förlossningsrelaterade skador av FI och Regeringen!

Finansinspektionen och regeringen! Vi kräver en översyn och förändring av den icke befintliga rättssäkerhet och de systematiska avslag som kvinnor med förlossningsrelaterade skador oftast får på sina skadeanmälningar och begäran om ersättning från Regionernas ömsesidiga försäkringsbolag (LÖF). 

LÖF - en patientförsäkring för alla? 

Vi har tillägnat oss kunskap om att delen som berör medicinsk rådgivning vid anmälan av en skada är av avgörande betydelse för de beslut som kvinnor med förlossningsrelaterade skador får. Finansinspektionen (FI) har tidigare konstaterat att en stor del av den kritik som skadedrabbade personer fört fram riktar sig just mot de läkare som anlitas och utför medicinsk rådgivning åt försäkringsbolagen. Vi är helt eniga med denna kritik och ifrågasätter förfarandet å det grövsta. Vi har haft förmånen att tala med kvinnor i denna utsatta situation som inte har stor chans att få rätt mot LÖF och deras handläggares systematiska avslagstaktik. Hur kan handläggare och deras medicinska rådgivare göra en bedömning på utdrag av journaler utan att ha specialistkompetens om förlossningsrelaterade skador?   

Ett exempel är där en kvinna fått en rektovaginal fistel, på grund av en mångårig defektläkt obehandlad förlossningsrelaterad skada, blivit opererad och åtgärdad (många gånger) av en kolorektalkirurg på Bäckenbottencentrum (BBC) med mångårig erfarenhet av just dessa fistlar. Hos LÖFs rådgivare blir hon istället bedömd av en läkare inhyrd som LÖFs medicinska rådgivare som är kunnig inom ljumskbråck?!  

En annan kvinna får avslag från LÖF trots att det är bekräftat att vården sydde henne inkorrekt efter förlossningen. Detta kallas, trots vårdens misstag, för ”oundvikliga skador”. Skadan hittades först av den femte gynekologen på det BBC som kvinnan besökte. Trots att hennes förlossningsbristning inte syddes korrekt och heller inte hittades av de första fyra läkarna, bedömer LÖF ändå att kvinnan har blivit korrekt sydd med “vedertagen praxis” och att hon har behandlats korrekt och med “vedertagen metod”. 

Vi saknar helt tilltro till de medicinska bedömningarna, och ifrågasätter på vilka grunder försäkringsbolagen anlitar dessa läkare. FI har tidigare tagit upp frågan och vi har mycket svårt att förstå varför försäkringsbolagens beslut inte grundar sig på slutsatser från den behandlande läkaren. Denna är ju specialist och har dessutom både sett, lyssnat på och behandlat den sökande. Att påstå att detta skulle vara jäv är befängt då de inte har någon relation utöver att vara just läkare och patient.  

Kunskapen om förlossningsrelaterade skador är extremt bristfällig inom vården och kvinnor med skador tvingas ofta leva i åratal utan att få adekvat hjälp. De får höra att “allt ser fint ut” när de söker hjälp, trots att de har stora besvär och uppenbara muskelskador. En del specialistläkare inom gynekologi kan inte hitta (och inte heller  laga) förlossningsrelaterade skador. Oron finns att det är dessa “specialister” som i åratal missat våra förlossningsrelaterade skador, som är de medicinska rådgivare LÖF tar in. Det finns endast ett fåtal kunniga specialister på bäckenbottenskador i landet och de finns vid större BBC i Malmö, Linköping och Huddinge. Det är dessa riktiga specialister som borde gå igenom våra journaler och ge LÖF medicinsk rådgivning. Så är tyvärr inte fallet idag. LÖF förlitar sig mer på, enligt vår misstanke, mindre kunniga medicinska rådgivare än vad en mycket erfaren specialistläkare från ett BBC har skrivit i våra journaler.  

Kvinnor står helt maktlösa, utlämnade och utan skyddsnät. LÖFs utredningar, ställningstaganden och beslut bygger på det de medicinska rådgivarna rekommenderar.  

Rättssäkerhet och etik - LÖF profilerar sig som en patientförsäkring för alla, men kvinnor med förlossningsrelaterade skador får ofta ingen eller låg ersättning av LÖF.

De medicinska rådgivarna skall (sammandrag från LÖFs etiska riktlinjer):

-Endast vara just rådgivare - (men det är deras bedömning som handläggarna hänvisar till och lutar sig mot i beslutet.)

-Handla i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet och upprätthålla och utveckla sin kompetens.

-Utföra sitt arbete med omdöme och kunskap samt omsorg vid hantering av dokument och ta hänsyn till människors lika värde.

Vi har fått möjligheten att ta del av ett antal beslut och sett att LÖFs och deras rådgivares intresse för, och kunskap om, att göra ett för kvinnan rättssäkert ställningstagande i dessa ärenden är så gott som obefintligt. Vi anser att det finns ett stort behov av att undersöka om de medicinska bedömningarna är väl utförda, objektiva, enhetliga, och utförda utifrån korrekta underlag. Vad vi har kunnat se används metoden “klipp och klistra” flitigt av både LÖFs handläggare och av deras inhyrda läkare, varvid historien om den sökande hastigt ändrar karaktär av både person och skada. Många kvinnor får samma avslagstext i sina beslut. 

LÖF gör även antaganden som är spekulativa och irrelevanta, t ex att man inte skadats psykiskt pga att man ändå skulle ha gått med på behandlingen om man fått information och möjlighet att samtycka. Detta är något som LÖF överhuvudtaget inte kan, och heller inte bör, spekulera i. 

Det värsta är, även om det inte är något LÖF råder över men viktigt att påpeka, att dokumentationen i våra medicinska journaler, dvs de enda chanserna att vi ska få hjälp, är oerhört bristfälliga. Skulle kvinnan påpeka detta får de inget gehör, utan LÖF går helt på vad det står i gamla oriktiga journaler. Detta är inte rättssäkerhet. Det som ej  dokumenterats i kvinnans journaler av sjukvården anses ej heller ha hänt. Brister i journalföringen borde inte vara ett sätt att begränsa patientens rätt till ersättning. Kvinnans möjlighet att yttra sig i ärendet bör bli obligatorisk. 

Istället för att undersöka och sammanställa skador på ett humant och rättssäkert sätt ägnar sig handläggarna och rådgivarna åt att rota i de sökandes journaler för att hitta saker som är till gagn för att avslå ansökan. Även om det egentligen inte har minsta  relevans för skadan i sig. Detta särskilt om kvinnan varit ledsen eller mått dåligt psykiskt, då blir detta genast huvudfokus i bedömningen.Vem med en förlossningsrelaterad skada har inte mått psykiskt dåligt? och nämnt det i förtroende för sin läkare? Direkt är det med i utlåtandet. Det är förvånande med tanke på LÖFs etiska riktlinjer som säger att medicinska rådgivare ska “Utföra sitt arbete med omdöme och kunskap samt omsorg vid hantering av dokument och ta hänsyn till människors lika värde.” 

Systematiska avslag

Skaderegleringen ska enligt praxis vara konsekvent enhetlig och rättvis. 

Det beslut som LÖF oftast använder när de avslår är:

“För att en diagnostisering ska räknas som felaktig krävs att den avviker från allmänt vedertagen praxis. Vi utgår då från de besvär som uppvisats vid undersökningstillfället, vilka undersökningar som gjorts samt hur symptomen och resultaten tolkats. Om en läkare som undersöker och tolkar synbara symtom ställer en diagnos som senare visar sig vara felaktig, blir en eventuell följdskada inte nödvändigtvis ersättningsbar. Det är bara om en erfaren specialistläkare inom området borde ha dragit en annan slutsats som ersättning kan bli aktuell.”  

LÖF hänvisar ofta svepande till någon sorts hemlig vedertagen metod - vad är det för metod? Om vården är utförd enligt en sådan borde väl det vara kodifierat någonstans så att man kan bocka av om den utförts på rätt sätt. Tex tycker de att ett klipp som inte lagats så att anatomin återställts ändå anses vara utfört enligt vedertagen metod. Om man hade utfört en hjärtkirurgi och inte sytt ihop hjärtat på rätt sätt efteråt - hade det också varit utfört enligt vedertagen metod eller gäller det bara bäckenbotten? Finns det enligt den vedertagna metoden inget krav på att faktiskt lyckas lagas något?

Vi ställer oss även frågande till vad LÖF menar med just en erfaren specialistläkare? Vad är definitionen av erfaren? LÖF använder inte erfarna specialistläkare (läkare på BBC) som medicinska rådgivare. Kvinnor får avslag eftersom de inte har träffat en specialistläkare som LÖF tycker är erfaren, men LÖFs beslut grundar sig också på medicinska rådgivare som inte heller har erfarenhet av att att jobba med bäckenbottenskador på specialistnivå (BBC). Även vid de tillfällen som den behandlande specialistläkaren yttrar sig i ärendet tas ingen hänsyn till detta.

Du kan få ersättning för ett vanprydande ärr på t ex en hand från ett försäkringsbolag med summor upp till 72 000 kr, men skador som inte går att reparera i underlivet är risken stor att du inte får du något alls. Vanprydande ärr i underlivet och svårighet med smärtor av mycket ärrvävnad efter många operationer, gör att kvinnor många gånger aldrig kommer tillbaka till ett värdigt och funktionellt liv igen. Stigmatisering och icke etiska beslut får styra. Enligt LÖF är det vedertagen praxis att gå sönder under en förlossning, att inte sys korrekt och att dessa skador inte heller hittas av gynekologer. LÖF bidrar därmed till och upprätthålla den normalisering av förlossningsskador vi ser i vårt samhälle idag. 

Förlossningsskador bedöms således vara en del av ett normalförlopp för en vaginal förlossning oavsett skadegrad och funktionsnedsättning därefter. Du får alltså ersättning för vanprydande ärr men inte för skador som påverkar hela din funktion som människa.

LÖF har en tidsfrist för att anmäla skador. Problemet är att många kvinnor har sökt hjälp för sina skador i åratal och ibland i årtionden, men ingen gynekolog har hittat något fel. När de till slut kommer till en specialistläkare på ett Bäckenbottencentrum och de stora skadorna uppmärksammas, är det för sent att anmäla skadan till LÖF och således för sent att få någon ersättning. 

Vi uppmanar FI och regeringen att

-FI och berört departement gör en grundlig undersökning av hur LÖF utreder, bedömer och beslutar ärenden som rör förlossningsrelaterade skador.

- förfarandet av journalföring blir mer exakt och rättssäker för t ex förlossningsrelaterade skador då det idag i samband med anmälan till försäkringsbolag leder till negativa konsekvenser för kvinnan.

- LÖF om möjligt ska använda medicinska rådgivare som arbetar på Bäckenbottencentrum (BBC) och de facto är specialister som diagnostiserar och behandlar förlossningsrelaterade skador. I de fall dessa inte används som rådgivare,  borde det vara möjligt för kvinnan att dels kunna yttra sig (vilket inte är så idag) och dels begära in en second opinion där läkare på BBC har tolkningsföreträde. 

- kvinnor som står utan ersättning skall utges en kompensation och/eller ersättning för lidande orsakat av LÖFs handläggare och deras medicinska rådgivare på grund av den bristfälliga hanteringen.

- tidsgränsen för anmälan ska slopas eftersom kvinnor med förlossningsrelaterade skador generellt inte får konstaterad diagnos förrän många år senare.

- utreda, förklara, se över och förändra innebörden av begreppen “vedertagen praxis/vedertagen metod” som enbart normaliserar besvär efter förlossning och som LÖF lutar sig mot för att avslå kvinnors ansökan om ersättning för förlossningsrelaterade skador.

Katharina Berggren, beteendevetare inom HR, grundare av För Kvinnors Hälsa

Frida Trönnberg, statsvetare, yogalärare, grundare av Helt Underliv

Katharina Berggren och Frida Trönnberg    Kontakta namninsamlingens skapare