UPPROP FÖR YTTRANDEFRIHET OCH DEMOKRATI

Kulturförsvaret gör ett upprop för yttrandefrihet och demokrati!

Vi agerar eftersom rättsstatens principer just nu hotas i både Sverige och EU. Inför det kommande valet 2026 ställer vi nu tydliga krav på tillträdande regering, krav som vi hoppas att så många som möjligt vill ställa sig bakom. Detta upprop riktas till samtliga riksdagsledamöter, sittande och valbara.

Vårt upprop tar sin utgångspunkt i tre starka fundament: 

Rättsstatens kris: Människorättsorganisationens årsrapport ”Liberties Rule of Law Report 2026” visar på en fördjupad kris för rättsstaten och demokratin inom EU.

Svensk grundlag: Enligt Regeringsformen från 1974 ska den enskildes kulturella välfärd alltid beaktas.

Internationella rättigheter: Vi stödjer oss på Barnkonventionen (svensk lag sedan 2020) som garanterar barns rätt att fritt delta i kulturlivet, samt Unesco-konventionen om kulturell mångfald som Sverige ratificerade 2007.

Gör din röst hörd! Hela uppropet finns här , skriv under och dela gärna uppropet vidare från vår hemsida!

Nedan finns även en kort sammanfattning av uppropet och en lista på våra krav.

Vår utgångspunkt

• Demokratin kräver fria institutioner och ett fritt kulturliv som kan granska, kritisera, skapa kunskap och pröva idéer utan otillbörlig politisk styrning.
• Kultur är en rättighet och en del av människors personliga och kulturella välfärd – inte enbart en utgiftspost eller ett instrument för andra politiska mål.
• Barn och vuxna ska ha reell tillgång till konst, kultur, bildning och eget skapande oavsett ekonomi, bostadsort eller funktionsförmåga.
• Den offentliga makten ska värna mångfald, armlängds avstånd, offentlighetsprincip, källskydd, akademisk och konstnärlig frihet och oberoende journalistik.

VÅRA KRAV TILL RIKSDAGSLEDAMÖTERNA

1. Rättsstaten och det levande demokratiska samhället

• att rättsstatens principer, de grundläggande fri- och rättigheterna och domstolarnas oberoende värnas i lagstiftning och politiskt beslutsfattande.
• att lagstiftning som begränsar grundläggande fri- och rättigheter ska vara väl motiverad och proportionerlig samt följas upp med avseende på konsekvenserna för det demokratiska samhället.
• att journalistisk, akademisk och konstnärlig frihet värnas och att principen om armlängds avstånd respekteras i relationen mellan politiken och fria medier, kultur, forskning och utbildning.

2. Kulturen är en demokratisk rättighet

• att målet om den enskildes kulturella välfärd konkretiseras i statens, regionernas och kommunernas verksamhetsmål och följs upp inom respektive ansvarsområde.
• att Sverige fullt ut genomför och redovisar sina åtaganden enligt UNESCO:s konvention om mångfalden av kulturyttringar, och att resultaten görs tillgängliga för medborgarna.
• att principen om armlängds avstånd värnas och tillämpas konsekvent i kulturpolitiken, så att politiken beslutar om mål, ramar och resurser men inte styr konstnärligt innehåll eller professionella bedömningar.
• att kulturpolitiken skyddar och främjar kulturell mångfald och lika tillgång till kulturlivet, utan krav på kulturell likriktning eller exkludering. 

3. Skola, kulturskola och folkbildning

• att en nationell kulturskolelag införs som garanterar en avgiftsfri och tillgänglig kulturskola i varje kommun, med långsiktig statlig medfinansiering.
• att alla barn och elever, från förskola till gymnasieskola och motsvarande anpassade skolformer, minst en gång per termin får möta professionell kultur och ges möjlighet till eget skapande.
• att estetiska lärprocesser ges en tydlig plats i grundskolan
• att ett obligatoriskt estetiskt ämne återinförs i samtliga gymnasieprogram.
• att den fria folkbildningen genom studieförbund och folkhögskolor värnas med långsiktig offentlig finansiering och frihet från politisk detaljstyrning.
• att folkhögskolors och studieförbunds verksamhet erkänns som kulturell och demokratisk infrastruktur och ges stabila, långsiktiga villkor.
• att den svenska folkhögskoletraditionen erkänns som levande immateriellt kulturarv och värnas för sin betydelse för bildning, demokrati och gemenskap.

4. Fri kunskap och akademisk frihet

• att den akademiska friheten ges ett mer heltäckande skydd i grundlagen och högskolelagstiftningen, så att även utbildningens frihet och lärosätenas institutionella självständighet omfattas.
• att reformer för att stärka den akademiska friheten utformas i bred och inkluderande dialog där universitet och högskolor, forskare, lärare, studenter och andra särskilt berörda aktörer ges reella möjligheter att medverka.

5. Oberoende journalistik och yttrandefrihet

• att public services oberoende och samhällsuppdrag skyddas långsiktigt, med stabil och förutsebar finansiering fri från kortsiktig politisk styrning.
• att press- och yttrandefriheten, offentlighetsprincipen, meddelarfriheten och journalisters källskydd värnas och stärks.
• att konsekvenserna av bestämmelserna om utlandsspioneri för journalistik, källskydd och publiceringsfrihet följs upp transparent och att lagstiftningen ändras om skyddet för fri granskning visar sig otillräckligt.
• att Sverige fortsatt är en tydlig fristad och röst för förföljda journalister, konstnärer och dissidenter.

6. Upphovsrätten i den digitala omställningen

• att upphovsrätten och kulturskapares konstnärliga och ekonomiska rättigheter värnas när generativ AI och digitala plattformar utvecklas och används.
• att AI-aktörer omfattas av effektiva transparenskrav som gör det möjligt att få insyn i hur upphovsrättsligt skyddade verk och prestationer används, bland annat vid träning av generativa AI-modeller.
• att upphovspersoner och andra rättighetshavare får reell möjlighet att påverka hur deras verk och prestationer används för att träna och utveckla generativ AI, och att användning som kräver tillstånd bygger på tydliga licenser och skälig ersättning.
• att skyddet stärks mot AI-genererad användning av människors röst, bild, identitet och konstnärliga prestationer utan deras informerade samtycke.

7. Från löften till ansvar

• att regeringen regelbundet och offentligt redovisar hur Sverige lever upp till UNESCO-konventionen om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar och vilka konkreta resultat åtagandena har lett till.
• att målet om kulturell välfärd konkretiseras i statens, regionernas och kommunernas relevanta verksamhetsmål och följs upp utifrån respektive ansvarsområde.
• att UNESCO-konventionens principer om kulturellt deltagande och kulturell mångfald omsätts och följs upp i kulturplanering på nationell, regional och lokal nivå.
• att den offentliga finansieringen av kulturområdet långsiktigt höjs till minst 1 procent av BNP, så att kulturell välfärd och en jämlik tillgång till kultur kan säkras i hela landet.
• att offentligt finansierade verksamheter inom kultur, folkbildning, medier, utbildning och forskning ges långsiktiga och stabila förutsättningar som värnar deras självständighet och principen om armlängds avstånd.