Hemskolning och läroplikt !

Hemundervisning är en växande skolform för miljoner barn runt om i världen. Det är den största pedagogiska innovationen i modern tid. Evidensen visar att hemundervisade barn lär sig lika bra som skolbarn, utvecklas väl socialt, som vuxna i högre grad går vidare till högre studier, oftare röstar i allmänna val, och har större engagemang i föreningsliv och samhälle. Detta borde rimligtvis väcka varje skolforskares intresse – hur det är möjligt med pedagogiskt oskolade föräldrar? Den här kunskapen skulle kunna utveckla den svenska skolan.

Om det saknas grundläggande kunskap om hemundervisning, så går det inte att debattera skolfrågor på ett seriöst sätt. Förbudet mot hemundervisning i Sverige bygger på skolplikten, som är en anomali internationellt sett. De flesta demokratier inklusive våra nordiska grannländer har läroplikt. En rad internationella konventioner säger att det i första hand är föräldrarna som ska välja undervisning för sina barn utifrån sina filosofiska, religiösa och pedagogiska övertygelser. Ännu tydligare är FN:s särskilde observatör för rätten till undervisning som i sin rapport om Tyskland 2006 i klartext säger att ”… rätten till undervisning inte får reduceras till enbart skolundervisning … distansundervisning och hemundervisning är giltiga utbildningsformer”.

Ibland dyker frågan upp vem som tar ansvar för om hemundervisningen misslyckas. Ansvaret för barnens utbildning ligger alltid ytterst på föräldrarna oavsett utbildningsform, MR-konventionerna kan inte tolkas på annat sätt. Evidensen visar vidare att barn mer sannolikt misslyckas i skolan än i hemundervisning. I Sverige har statsmakterna genom skolplikten tagit ifrån föräldrarna deras ansvar. Därmed är statsmakterna ansvariga för dagens skolsituation där 20–25% av barnen misslyckas i skolan. Möjligheten att hemundervisa är därför i hög grad i svenska föräldrars intresse.

Viktigt att poängtera är att dagens skolproblem inte bara är skolans fel. Skolan fungerar när eleverna kommer utsövda till skolan, är mätta i magen och emotionellt välnärda hemifrån. Men så är inte alltid fallet idag. Som lärarutbildare träffar jag hundratals lärare och skolpersonal varje år. De gör ett fantastiskt arbete, men många tvingas till en ojämn kamp mot psykisk ohälsa hos unga, jämnårigorientering, sociala medier och mobbning. Följden är att svenska hemundervisande familjer nu flyr Sverige. De går i exil till framförallt våra nordiska grannländer som skolpolitiska flyktingar. Att de svenska statsmakterna behandlar ansvarsfulla medborgare så är ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Det är dags att göra det möjligt att hemundervisa i Sverige igen.

Skriv på denna namninsamling

Genom att skriva under godkänner jag att Monica överlämnar min signatur till dem som har makt över frågan.


ELLER

Du kommer att få ett e-postmeddelande med en länk för att bekräfta din signatur. Vi ber dig att lägga till info@skrivunder.com i adressboken eller listan över betrodda avsändare, så att du säkert får våra utskick.




Betald annonsering

Vi kommer att visa annons för den här namninsamlingen för 3000 människor.

Läs mer...

Facebook