Socialtjänsten och Psykvården måste samarbeta för att minska självmorden!
Det sägs att den som tar sitt eget liv, har valt det själv. Jag anser att det inte är riktigt sant. Det finns ingen ”frisk” människa, som tänker som du och jag, som väljer att ta livet av sig. Självmord är absolut sista utvägen, när man inte ser något ljus i allt det mörka.
Många ser sig också som en belastning för anhöriga och vill därför ”skydda” dem genom att avsluta livet. En del har också sagt år ut och år in att de tänker ta sitt liv, inte vill leva, bara vill dö, men ändå får de ingen hjälp.
Många barn mår redan så pass dåligt men där görs ingenting heller, skolan måste fånga upp dessa barn tidigare. Andra har sökt hjälp via Socialtjänst och/eller Psykvården, många av dem i åratal men blivit nekad gång på gång eller inte fått den hjälp och stöd som borde ha funnits. En del har missbruksproblem medan andra har psykiska problem, funktionsnedsättning eller annat som gör att dessa personer till slut inte orkar leva mer utan till slut ser döden som det enda alternativet.
Ofta har en person med psykisk ohälsa också missbruksproblematik. Och en person med problem med missbruk har ofta psykisk ohälsa. I kategorin – missbrukare med psykisk ohälsa sker många, många självmord där han/hon inte tas emot av psykvården för att det finns droger med i bilden. Där psykvården vägrar lägga in dessa påverkade personer. Samtidigt nekas de ofta även hjälp från Socialtjänsten. Socialtjänsten anser att det är Psykvårdens ansvar. Psykvården anser att det är Socialtjänstens ansvar och personen bollas då fram och tillbaka mellan dessa olika instanser utan att egentligen få effektiv behandling eller professionellt hjälp/stöd. Man skickas då hem med ännu mer recept än vad som fanns innan. Recept på narkotikaklassade mediciner eller nya antidepressiva mediciner som i mycket små doser kan vara direkt dödligt.
En del som tar sitt eget liv vill inte ha någon hjälp utan vill klara sig själva, men ska det vara så? Kan en person som tar sitt liv oavsett anledning ha förståndet att avgöra själv vad som är bäst för honom/henne, när livet är nattsvart och allt hopp om förbättring har försvunnit? Jag anser att svaret på den frågan är nej!
Det finns en sak som allt detta har gemensamt och det är att INGEN av dessa personer fått hjälp i tid. En svårt deprimerad människa ska inte ha valet att välja vård eller inte utan här ska läkare, Socialtjänst, Psykvård ta ansvaret och samarbeta! I många fall krävs tvångsvård- LPT/LVM och ett genuint samarbete mellan dessa instanser, som idag inte finns.
Bemötandet mot de personer som söker psykvård måste ändras. Att säga till någon att han/hon inte är självmordsbenägen eller tillräckligt deprimerad för att bli inlagd måste upphöra. Andra saker kan vara att personen uttrycker sig för bra för vad man känner och blir därför inte heller inlagd.
· Att hota med att personen måste lämna urinprov eller också får personen åka hem är också något som måste upphöra eftersom detta gäller liv eller död, om personen får hjälp eller inte.
· Uppföljning/efterbehandling måste finnas även det efter eventuell slutenvård och inte att personen blir utslängd till ingenting och anses vara frisk.
· Att neka personer som tagit droger psykvård och skjuta över allt ansvar på Socialtjänsten funkar inte heller.
Det krävs även en lagändring och det är här kära politiker ni kommer in. Lagen måste ändras helt enkelt för detta kan inte fortsätta längre. Vi är alltför många som kämpat så mycket för våra anhöriga men där samhället svikit. Där man hamnat mellan stolarna. Där ingen vill ta ansvar och bollar över ansvaret på varandra. Vi är alltför många som förlorat ett barn eller annan anhörig på grund av stora brister i samarbetet och att man inte ingriper i tid.
Min son skrev i sitt avskedsbrev att ”samma handske passar ej alla, livet är ej till för alla.” Men det borde vara så att samma handske ska passa ALLA, oavsett hur man är! Det borde vara så att livet ska vara till för ALLA, där varje person är unik. Det borde även vara så att ALLA ska få hjälp och rätt sorts stöd. Mer resurser och mer pengar behövs satsas på detta och lagarna måste ändras, så är det bara. Människoliv får aldrig handla om ekonomi och minskade resurser, och det är inte förhandlingsbart kära politiker.
https://www.socialstyrelsen.se/psykiskohalsa/sjalvmord’
Engla Norén Kontakta namninsamlingens skapare