NOG - vi skolledare står inte heller ut!

Upprop Vi, skolledare i den svenska skolan, har sedan hösten 2015 i snabbt ökande omfattning arbetat med ensamkommande flyktingbarn. Vi har på kort tid lyckats skapa strukturer för att ta emot dessa barn. Våra erfarenheter skiljer sig, liksom de förutsättningar vi har fått för att lösa uppgiften, men vi är eniga om att de allra flesta av de ensamkommande som anförtroddes oss var besjälade av framtidshopp och en mycket hög ambitionsnivå. Vi har också sett att vår personal har tagit sig an uppgiften med skicklighet, glädje, ambition och solidaritet.  

Trots otillräckligt stöd, både när det gäller att möta svårt traumatiserade ungdomar och att undervisa en mycket heterogen elevgrupp, såväl språkligt som förkunskapsmässigt, upplever vi att vi har kunnat hjälpa många av de ensamkommande på ett bra sätt. Vi upplever också att barnen har gjort snabba framsteg och vi ser tydligt vilken potential de utgör för vårt samhälle.  

Genom de beslut som regeringen fattade under 2016 har situationen förändrats dramatiskt. Vi möter idag barn och ungdomar i våra skolor som mår fruktansvärt dåligt. Rättsosäkra och utdragna processer, som vi aldrig skulle acceptera när det gäller barn födda i Sverige, har skapat nya och ännu värre trauman hos de ensamkommande barnen. Utsikterna att bli slumpmässigt åldersuppskriven och/eller hemskickad till ett livsfarligt land, som ofta inte ens är hemlandet, har skapat ett inferno för barnen och ungdomarna. Vi upplever detta varje dag i våra skolor.  

Dessa barn och ungdomar har rätt till en anständig, humanitär behandling. Det får de inte idag. Vi kan inte ur något perspektiv förstå hur Sverige som tidigare har ansetts som humanitär stormakt kan agera på det sätt vi har bevittnat under det gångna året.  

Därför vill vi att regeringen

· ger migrationsverket direktiv om att omedelbart utfärda uppehållstillstånd för de barn/ungdomar som inte har säkra hemländer att återvända till

· erkänner och tar konsekvenserna av de felmarginaler som åldersbedömningen innebär och inför en marginal på två år på samma sätt som man gjort i Belgien

· skapar rimliga förutsättningar för skolan att ta hand om dessa barn och ungdomar (Skollagen 3:3) genom att se till att skolorna får tillräckliga resurser för att möta de behov dessa elever har.  

Vi uppmanar till detta eftersom vårt uppdrag som skolledare är att främja demokratiska och humanitära värden. Om det omfattande nationella och internationella regelverket inte räcker för att regeringen skall följa vår uppmaning, så kanske en enkel mänsklig reflektion kan göra det: hur skulle jag vilja se mottagandet av ett barn som under stora strapatser tvingats färdas hundratals mil på egen hand till ett främmande land med främmande människor, om barnet var mitt?

Besök även Facebook: fb.me/NOGvistarintehellerut