Guide för att stoppa skjutningar och sprängningar i Sverige - Steg för Steg Guide

Nu får det räcka, vi behöver ta ACTION för att genomföra tydliga förändringar för att motverka och drastiskt stoppa skjutningar och bombningar i Sverige. 

Här kommer en konkret steg för steg guide som kan börja implementeras direkt. 

Steg-för-steg-guide för att stoppa skjutningar och sprängningar i Sverige

Inledning:

Sverige har de senaste åren plågats av gängrelaterade skjutningar och bombdåd som ofta involverar unga människor. Varje skjutning är en tragedi och skapar otrygghet i samhället. Hur kan vi stoppa denna våldsvåg? Den här guiden beskriver åtgärder på flera områden – sociala insatser, skola, fritidsaktiviteter, lagar och rättssystem, samt polis och myndigheter – för att förebygga gängvåld. Guiden är skriven på ett enkelt och tydligt sätt som även en 15-åring kan förstå.Översikt:Sociala insatser och förebyggande arbete – Hur vi stöttar utsatta ungdomar och familjer tidigt.Skola och utbildning – Skolans roll för att hindra att unga hamnar snett.Sport och fritid – Fritidsaktiviteter som ger gemenskap och håller unga borta från kriminalitet.Lagar och rättssystemet – Skärpta lagar, rättvisa straff och hur rättssystemet kan motverka gängbrott.Polis och myndigheter – Polisens arbete och samverkan mellan myndigheter för att bryta gängens makt.Vägen in i arbetslivet för skoltrötta ungdomar – Traineeprogram, PRAO och hur företag kan bidra utan orimlig risk.Internationella jämförelser och lärdomar – Vad kan Sverige lära av länder som liknar oss?Låt oss börja med de sociala aspekterna – grunden för att förebygga att unga överhuvudtaget dras in i våldet.

1. Sociala insatser och förebyggande arbete

Tidiga insatser i utsatta områden: Många unga som hamnar i gäng har en bakgrund av utanförskap, trasig familjesituation eller brist på positiva förebilder. För att bryta detta behöver samhället sätta in stöd tidigt. Regeringen har exempelvis gett extra pengar (statsbidrag) till kommuner med utsatta områden för att anställa fler fältarbetare – vuxna som rör sig ute bland ungdomar, pratar med dem och fångar upp problem i tidltarbetare i olika kommuner, vilket gör att det nu finns fler vuxna ute på kvällar och nätter som ungdomar kan vända sig till. Dessa fältassistenter byr och kan lotsa ungdomar bort från riskzonen.Stöd till föräldrar och familjer: Föräldrar i utsatta situationer kan behöva hjälp för att stötta sina barn. Kommuner satsar därför på föräldrastödsprogram – att ge föräldrar verktyg att hantera tonårsproblem, sätta gränser och hålla koll på sina barn. 22 kommuner rapporterade att de utökat stödet till föräldrar i riskområden. Trygga föräldrar som vet hur de kan h borta från gatan är en viktig pusselbit.Sociala insatsgrupper (SIG): En del ungdomar hamnar trots allt i allvarlig kriminalitet. Då behövs skräddarsydda insatser. Sociala insatsgrupper är samarbeten mellan socialtjänst, polis, skola och ibland arbetsförmedling som riktar sig till unga i riskzonen. Tillsammans gör man en plan för individen – dem allt från samtalsstöd, hjälpa familjen med ekonomin, till att ordna praktikplats eller behandling vid missbruk. Poängen är att många myndigheter jobbar tillsammans kring den unge, i stället för att varje myndighet arbetar var för sig.Fokuserad avskräckning (“Sluta skjut”): En metod som prövats framgångsrikt i Malmö är Sluta skjut, den svenska versionen av Group Violence Intervention (GVI). Här samarbetar polis, socialtjänst och kriminalvård för att nå ut till de mest våldsamma gängen. De kallar in gängmedlemmar till möten och ger ett tydligt budskap: Våldet måste upphöra. Om våldet fortsätter satsar samhället alla resurser på att lagföra just den gruppen – men om de slutar skjuta får de hjälp att lämna kriminaliteten. Metoden bygger alltså på en blandning av hot om konsekvenser octatet?** I Malmö halverades skjutningarna efter att “Sluta skjut” infördes 2018. Polisen i Malmö fortsätter med strategin eftersom den med evidens minskat det grova våldet. (Strategin som halverade skjutningarna i Malmö ratas av Stockholm | Dagens Arena) n till andra städer som Göteborg, Uppsala och Örebro. Detta visar hur sociala insatser i ko polisens arbete kan ge märkbar effekt.*Sammanfattning (social Genom att satsa på närvarande vuxna i ungas liv, stötta familjer och samarbeta mellan myndigheter kan vi förebygga att barn och ungdomar rekryteras in i gäng. Tidiga insatser är avgörande – ju tidigare vi fångar upp en ung person på glid, desto större chans att undvika en kriminell bana.

2. Skola och utbildning

Skolan som skyddsfaktor: En bra skolgång är en av de viktigaste skyddsfaktorerna mot kriminali (Regeringen effektiviserar bekämpningen av ungdoms- och gängbrottslighet - Statsrådet) domar som klarar skolan har mycket mindre risk att begå brott. Skolan ger inte bara kunskap utan också en daglig struktur, framtidsdrömmar och ibland ett andra hem med trygga vuxna. Regeringen påpekar att elever se i skolan, och har lärare och personal som bryr sig, utvecklar en moralisk kompass – en känsla för rätt och fel. Det minskar risken att de ska tycka att brott är okej.Motverka skolavhopp: Tyvärr finns det ungdomar som inte fungerar i den vanliga skolan – de kanske har hög frbetyg eller känner sig utanför. Här måste skolan och samhället bli bättre på att fånga upp dem innan de hoppar av. Några åtgärder kan vara:Extra stödpersonal: Fler specialpedagoger, skolkuratorer och elevcoacher som kan ge individuellt stöd åt elever som kämpar.Små undervisningsgrupper: Om en elev inte passar i en stor klass kan särskilda mindre grupper eller anpassade undervisningsformer hjälpa dem att hänga med.Närvaroteam: Vissa kommuner har team som jobbar specifikt med att öka elevers närvaro. De ringer hem, besöker familjen och försöker lösa problem som gör att eleven stannar hemma.Alternativa skolformer: Exempelvis yrkesskola eller lärlingsutbildningar för praktiskt lagda elever, så att de kan känna sig duktiga på något även om teoretiska ämnen är svåra.Skola och polis hand i hand: Skolan behöver också samverka med socialtjänst och polis när det behövs. Om en elev börjar visa tecken på kriminalitet – kanske hamnar i slagsmål, bär kniv eller umgås med kriminella – ska skolpersonal larma socialtjänst och polis tidigt. Genom samverkan kan man sätta in stöd eller tillsyn innan något allvarligt händer. Alla kommuner satsar nu på strukturerad samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritidsverksamhet kring barn som riskerar hamna i kriminalitet.Bra förebilder i skolan: Ungdomar behöver vuxna de kan lita på. Att ha engagerade lärare, mentorer eller fritidsledare på skolan kan ibland rädda en ungdom genom tonåren. Om en”här finns en vuxen som bryr sig om mig” blir det svårare att välja en kriminell väg. Därför är det viktigt att skolorna har tillräckligt många vuxna i verksamheten som kan bygga relationer med eleverna.Sammanfattning (skola): Skolan spelar en nyckelroll för att förebygga brott. Genom att se till att fler klarar skolan, stötta elever med problem och samarbeta med andra myndigheter kan tering till gäng. En skolgång som fungerar ger unga hopp om framtiden istället för en kriminell identitet.

3. Sport, kultur och fritidsaktiviteter

Meningsfull fritid håller unga borta från brott: Efter skoltid och på helgerna måste ungdomar ha något att göra som är roligt och utvecklande. Forskare har inte entydiga bevis för att idrott i sig automatiskt förhindrar kriminalitet, men i praktiken vet vi att en fotbollsträning är bättre än att hänga på torget utan vuxna. Idrott och kultur kan ge gemenskap, vänner och förebilder. En tränare eller föreningsledare kan bli en mentor som visa*“Många ungdomar behöver trygghet, omtanke, kärlek och gemenskap. De bitarna får du i föreningslivet,”* säger Ayar Shekha som jobbar med ungdomsidrott i Skäggetorp. I utsatta områden där föreningslivet växer ser man att fler barn är med och färre dras in i kriminalitet.Satsa på idrott i utsatta områden: I exempelvis Skäggetorp (Linköping) såg man att väldigt få barn deltog i Efter särskilda satsningar ökade andelen aktiva barn med 36% på några år. Föreningar fick stöd att växa, och nu är intresset så stort att de till och med behöver fler ledare för att kunna ta emot alla unga. Detta visar att om samhället investerar pengar i idrotts- och kulturföreningar i utsatta områden, så kommer un läggs på en fritidsgård, fotbollsplan eller dansstudio är väl investerad – det ger trygghet och kan förebygga att unga söker sig tiemenskap.Nattfotboll och liknande initiativ: Ett konkret exempel är Nattfotboll, där lokala eldsjälar, socialtjänst och ibland polisen arrangerar fotboll på fredags- och lördagskvällar för ungdomar. Tanken är att erbjuda en trygg mötesplats med roliga aktiviteter när det är pelar i skolans gympasal eller en hyrd hall kl. 19–24 på helger, så ungdomarna har något kul att göra istället för att vara ute på stan. Alla är välkomna, man kan droppa in spontant och spela lite m nattfotboll med framgång: unga mellan 13 och 25 år kommer, umgås och rör på sig. Sådana aktiviteter förebygger utanförskap, kriminalitet och även ohälsa genom att ge gemenskap och motion.Kultur och kreativitet: Fritid är inte bara spor, teatergrupper, konstkurser eller dataspelsklubbar – allt som engagerar unga positivt är bra. Vissa ungdomar kanske inte gillar lagidrott men blommar ut i en rap-workshopt meka med mopeder på en ungdomsgård. Kommunerna bör stödja olika typer av fritidsgårdar och aktiviteter, den där gängen annars lockar. Nyckeln är att ungdomarna har vuxna ledare omkring sig och känner att de är en del av något meningsfullt.Sammanfattning (sport och fritid): Ett rikt fritidsliv är som en vaccinering mot kriminalitet. Genom idrott, kultur och andra fritidsaktiviteter får unga en känsla av samhörighet och mening. Det minskar risken att de söker spänning eller gemenskap i kriminella gäng. Vi bör därför stötta föreningslivet i riskområden och se till att inga ungdomar lämnas i ett tomrum på sin fritid.

4. Lagar och rättssystemet

Skärpta straff för gängbrott: För att avskräcka från grova brott har Sverige gradvis skärpt lagarna. Till exempel har straffen för vapenbrott höjts, och straffrabatten för 18–20-åringar (där unga fick mycket kortare straff) har begränsats. I grannlandet Danmark går man ännu längre – där får gängkriminella dubbla straff för brott kopplade till gäng, även om de är så unga som 15 år. Ett uppmärksammat fall var när två svenska 17-åringar dömdes i Danmark för gängmord: de fick 16 års fängelse vardera. I Sverige hade motsvarande straff troligen bara blivit fyra år på ungdomshem på grund av deras låga ålder. Många menar att vi behöver närma oss Danmarks linje så att även tonåringar som begår gängmord vet att det väntar långa straff. Syftet är att ta borte individerna från gatan och signalera att samhället inte tolererar våld.**Förbjud utnyttjande av barn i brott:*end är att äldre gängledare använder barn som springpojkar – till att bära vapen, sälja droger eller utförsom barnen får milda straff. Danmark föreslog 2022 en lag som gör det straffbart att involvera barn i kriminalitet, till exemp eller utrustning för brott. Sverige utreder liknande idéer. Det skulle betyda att en gängledare kan åtalas bara för att hen försöker rekrytera eller utnyttja en 14-åring i gängverksamhet, även om barnet själv inte straffas. Budskapet: Håll barnen utanför, annars åker du dit rejält.Anonyma vittnen och visitationszoner: Ett stort problem i gängmord är att vittnen ofta är rädda och vågar inte träda fram. Danmark tillåter anonyma vittnen, så man ka att ens namn avslöjas, och även kollektiva rättegångar där hela gänget döms tillsammans om brottet skett i grupp. De har också infört visitationszoner i vissa områden – polisen får visitera vem som helst utan misstanke inom zonen, för att hitta vapen, och vistelseförbud som kan hindra gängmedlemmar från att vistas i ett visst område under upp till tio år. I Sverige är sådana åtgärder omdebatterade eftersom de ruckar på rättssäkerheten och medborgerliga fri- och rättigheter. Kritiker, som Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander,m vi bara fokuserar på hårdare tag och tummar på rättssäkerhet så kan det få motsatt effekt på sikt. Därför behöver lagändringar övervägas noga.Snabbare lagföring: Ett annat viktigt område är att brott utreds snabbt och effektivt. Idag ledekjutningar till att någon döms; så lite som 20–25% av dödsskjutningarna klaras upp i Sverige vissa år. Regeringen har infört snabbfil för unga som begår enklare brott – så de ställs inför rätta snabbt, inte månader eller år senare. Detta för att unga ska se ett direkt samband mellan brott och konsekvenar också tillförts för att öka polisens utredningskapacitet, särskilt i de mest våldsamma konflikterna.Vård och rehabilitering i fängelse: När en gängmedlem väl döms till fängelse måste fängelset försöka bryta hans/hennes koppling till gängen. Sveriges kriminalvård jobbar med avhopparprogram där intagna som vill lämna sitt gäng kan få stöd, terapi och skyddad identitet för att inte dras tillbaka in. De kan också få utbildning eller yrkesutbildning inne på anstalten. Allt för att när de kommer ut, ska de ha en chans att leva ett vanligt liv. Exempel: I Skottland insåg man att bara låsa in folk inte löser problemet – “Om fängelse var lösningen hade USA varit världens säkraste land” sade Niven Rennie, chef för Scottish Violence Reduction Unit. Där satsade man istället på att förändra attityder och ge en väg ut ur våldet. Den lärdomen är viktig även för oss.Sammanfattning (lagar och rättssystem): Lagarna måste vara både rättvisa och avskräckande. Grova gängbrott bör ge kännbara straff även för unga, och de som lockar in barn i kriminalitet måste kunna straffas. Samtidigt får vi inte glömma att även de kriminella är oftast unga killar som gått vilse – i fängelse ska det finnas en väg ut genom rehabilitering. årda och mjuka åtgärder” behövs, precis som Finland betonar med sitt åtgärdsprogram.

5. Polisens och andra myndigheters arbete

Polisens ökade insatser: Polisen har de senaste åren kraftigt ökat sina resurser mot gängkriminaliteten. Man har anställt fler poliser och civilanställda och förbättrat sin analysförmåga – t.ex. genom att analysera telefonavlyssningar, krypterade chattar och kartlägga gängens nätverk. Polisen samarbetar också mer internationellt, eftersom många vapen och även en del gärningsmän kommer från utlandet. En viktig del i polisens strategi är a (Regeringen effektiviserar bekämpningen av ungdoms- och gängbrottslighet - Statsrådet) kryteringen* till gängen. Det betyder att de fokuserar på att identifiera unga på glid och se till att dessa fångas upp innan de fastnar i kriminalitet. Till exempel har polisen börjat besöka mellanstadieskolor i vissa områden för att prata om gängens baksidor och avskräcka barn från att lyssna på de äldre kriminella.Närvarande pohället: I områden som drabbats av skjutningar ökar polisen sin närvaro på gator och torg. Syftet är att både öka tvanliga medborgare och göra det svårare för kriminella att operera öppet. Man ttat trygghetspunkter där polis, väktare eller kommunanställda finns tillgängliga för allmänheten. Till exempel kan ”trygghetsvärdar” och ordningsvakter patrullera i centrum i samarbete med polisen för att snabbt ingripa vid bråk. Den ökade synligheten gör att gängmedlemmar tappar lite av kontrollen över området.Myndighetssamverkan – “Operation Rimfrost” och liknande: Polisen ensam kan inte lösa problemet, så de jobbar tätt med andra myndigheter. Ett exempel var Operation Rimfrost 2019–2020, där polis, socialtjänst, Skatteverket, Kronofogden m.fl. slog till gemensamt mot gängens olika delar. Skatteverket jagade gängens skattefusk och ekonomiska brott, socialtjänsten arbetade med familjerna, och Kronofogden kunde beslagta lyxbilar om de köpts för obeskattade pengla-samhället-ansats** kan knäcka gängens strukturer på flera fronter samtidigt. Socialstyrelsen rapporterar att nästan alla (100%) av utsatta kommuner nu använder medel för att utveckla strukturerad samverkan mellan olika lokala aktörer kring barn och unga i riskzon.”Sluta skjut” och GVI (igen): Som nämnt i sociala insatser-delen är “Sluta skjut” ett lysande exempel på hur polisens arbete kan kompletteras med andra myndigheter. Polisen identifierar de värsta grupperingarna, kriminalvården (frivården) hjälper till att kontakta dem som sitter på fotboja eller vill hoppa av, och kommunen erbjuder stöd. Tillsammans förmedlar de att våldet inte tolereras. Denna metod utgår från att 80/20-regeln ofta gäller i gängvåld – en liten del av individerna står för en stor del av våldet. Genom att fokusera på dessa och ge dg och hjälp, har Malmö sett våldet sjunka med hälften. Polisen nationellt försöker nu sprida detta sätt att arbeta, även om inte alla regioner varit lika snabba att anamma det än.Andra myndigheter som skolor och fritidsgårdar: Även om vi oftast tänker på polisen när det gäller att stoppa brott, spelar andra myndigheter en roll. Skolan är jätteviktig (som vi gått igenom i sektion 2). n** har ett lagstadgat ansvar att förebygga sociala problem och kriminalitet bland unga – de har t.ex. befogenhet att omhänderta en ungdom under 20 år genom LVU (lag med särskilda bestämmelser om vård av unga) om personen har ett soc (Strategin som halverade skjutningarna i Malmö ratas av Stockholm | Dagens Arena) nde beteende (typ gängkriminalitet) och föräldrarna inte kan styra det. Då kan den unge placeras i ett särskilt ungdomshem f (Strategin som halverade skjutningarna i Malmö ratas av Stockholm | Dagens Arena) årdar** och föreningsliv (inte myndigheter men ofta kommunalt stöd) tar hand om ungas tid utanför skolan. Alla dessa måste jobba mot samma mål: att hindra att unga sugs in i våldet.Sammanfattning (polis och myndigheter): Polisen och samhället runt omkring måste samarbeta för att trycka tillbaka gängvåldet. Polisen behöver vara både tuff mot gängen och nära medborgarna för förtroende. Genom att slå mot gängens ekonomi, vapentillgång och nyrekrytering på bred front kan vi minska våldet. Faktum är att 2024 minskade skjutningarna i Sverige med nästan 30% jämfört med året innan – polisen uppger att bättre förmåga att förebygga och avvärja våldsdåd är en orsak. Det visar att hårt arbete från polis och myndigheter börjar ge resultat, även om vi har lång väg kvar.

6. Vägen in i arbetslivet för skoltrötta ungdomar (trainee och PRAO)

Alla ungdomar passar inte in i klassrummets värld. En del sköter inte skolan, men kan blomstra i arbetslivet om de bara får chansen tidigt. Istället för att de driver runt och riskerar hamna i gäng, kan vi ge dem en meningsfull sysselsättning genom praktik och traineeprogram – redan i mellanstadie- och högstadieåldern (10–15 år). Här är hur det kan gå till:Prao och skollovspraktik från ung ålder: Traditionellt har PRAO (praktisk (Skjutningar i Sverige – Wikipedia) entering) funnits i årskurs 8-9 under två veckor. Men för vissa ungdomar kan det behövas mer och tidigare kontakt med arbetslivet. Vissa kommuner erbjuder idag skollovspraktik för 13–15-åringar, till exempel Helsingborgs stad. Under skollov (som påsklov eller sommarlov) kan unga få prova på enkla jobb några timmar om dagen – t.ex. plocka skräp i parker, sortera böcker på bibliotek eller hjälpa till på ett äldreboende. Det handlar om lätta uppgifter, inget farligt eller tungt, och alltid under uppsikt av vuxna. För detta får de kanske en liten ersättning eller presentkort som tack. Poängen är att de lär sig komma i tid, ta ansvar och känna stolthet över ett arbete. Dessutom tjänar de en slant själva, istället för att lockas tjäna pengar åt kriminella.Traineeprogram för ungdomar: Företag kan i samarbete med kommuner skapa traineeplatser där unga med skolan får jobba deltid och lära sig ett yrke praktiskt. Tänk dig en 15-åring som går bredvid en snickare, bilmekaniker eller kock några dagar i veckan istället för att bara skolka. Under hteg för steg. Samtidigt kan de gå i skolan på halvtid för grundläggande ämnen. Denna modell kan motivera den unge eftersom hen ser en konkret framtid som duktig hantverkare eller liknande. Det liknar lärlingssystem som finns i andra länder.Åtgärder för att skydda företag från risk: En utmaning är att företag kan oroa sig för ansvar och kostnader om de tar emot så unga praktikanter. Vad händer om en 14-åring skadar sig på jobbet? Ingen arbetsgivare vill bli åtalad. Det hände t.ex. att en 15-årig flicka ramlade av en häst under PRAO på en gård och arbetsgivaren åtalades för arbetsmiljöbrott. För att företag ska våga ställa upp med praktikplatser måste samhället hjälpa till:Försäkringar: Kommunen eller staten kan stå för en olycksfallsförsäkring som täcker praktikanter, så företaget inte riskerar stora skadestånd om olyckan är framme.Tydliga regler: Det bör finnas klara regler om vilka arbetsuppgifter en ungdom under 15 år får göra – t.ex. inte hantera farliga maskiner, inte jobba på höga höjder, etc. Om företaget följer reglerna ska de inte kunna straffas om en olycka trots allt händer.Handledarutbildning: Företag som tar emot unga praktikanter kan få en kort utbildning i att vara handledare för tonåringar och i säkerhet för minderåanera arbetet säkert.Ekonomiskt stöd: Små företag kan få symbolisk ersättning eller subvention för att täcka den tid de lägger på att handleda praktikanten. Det gör det lättare att avsätta tid för detta samhällsuppdrag.Extraknäck och sommarjobb i stället för kriminalitet: Ett av de danska förslagen mot gäng är att kommunerna ska erbjuda särskilda jobb för 13–17-åringar som vill hoppa av brottslighet, så att de kan tjäna fickpengar på hederligt vis. Den tanken är klok även här. Många unga dras till gängen för pengarnas skull – de ser snabba cash i knarkförsäljning eller att bära ett vapen åt någon. Om samhället kan matcha detta med riktiga jobb (som dessutom är mycket säkrare) så förlorar gängen sin dragningskraft. Kommuner i Sverige brukar redan fixa feriejobb (sommarjobb) för 15–19-åringar, men vi kan behöva sänka åldern och öka platserna för dem som riskerar att annars välja brott. Ett par timmars enkelt arbete om dagen med en rimlig lön ger både pengar och självrespekt.Sammanfattning (väg in i arbetslivet): Ingen ungdom ska känna att kriminalitet är det enda sättet att tjäna pengar eller få status. Genom att öppna dörrar tet redan från 13–14 års ålder kan vi ge unga en annan väg. Traineeprogram och PRAO för yngre tonåringar – med samhällets stöd till företagen – ger win-win: ungdomar får erfarenhet och mål i livet, och företag bidrar till att fostra nästa generation utan att ta orimliga risker.

7. Internationella jämförelser och lärdomar

Sverige är inte ensamt om att bekämpa gängvåld. Vad kan vi lära av länder som liknar oss i storlek och samhällssystem?Danmark – hårda tag och förebyggande kombinerat: Danmark, vårt grannland med ~6 miljoner invånare, har under lång tid arbetat mot gängen med både hårda straff och sociala insatser. De har infört flera ”bandepakker” (gängpaket) med lagändringar. Resultatet är att Danmark haft 37 gängrelaterade mord på fem år, medan Sverige hade 45 dödsskjutningar på ett enda år (2022). I Danmark döms gängkriminella hårt (dubbla straff, livstid för mordförsök etc.), och de tvekar inte att låsa in unga tonåringar länge. Samtidigt har Danmark investerat i utsatta bostadsområden – de bygger bort gettoområden, förbättrar skolor och ser till att det finns fritidsgårdar och jobbchanser för ungdomar. Kombinationen av konsekventa straff och social politik har gjort att Danmarks gängproblem inte exploderat som Sveriges. En viktig lärdom är även deras syn på vittnen: de tillåter anonyma vittnesmål, vilket gjort det lättare att fälla gängkriminella trots hot om hämnd. Sverige har börjat titta på detta, även om det kräver noga överväganden för rättssäkerheten.**Skottland (Glasgow) – folkhälsomodeland (befolkning ~5,5 miljoner) var på 90-talet drabbat av extremt gängvåld, särskilt i staden Glasgow. Glasgow kallades “Europas mordhuv04. Då ändrade skottarna helt strategi: de skapade Scottish Violence Reduction Unit (SVRU) och behandlade våld som en folkhälsofråga – alltså något man förebygger likt sjukder, socialarbetare, lärare och sjukvård samarbetade för att förhindra våld innan det händer. De arbetade med attityder i skolor, tog hårt kriminella åt sidan och erbjöd dem hjälp att byta liv, ocht på fattiga områden med jobb och avhopparprogram. Resultatet efter 20 år är häpnadsväckande: antalet mord i Glasgow sjönk med 71% (från 162 mord på fem år till 47 på fem år). I hela Skottland registrerades endast två gängrelaterade mord under perioden 2019–2023. Niven Rennie, som ledde arbetet, säger att nyckeln var ett helt nytt förhållningssätt – man kundera sig ur problemet, utan behövde jobba förebyggande och ge folk alternativ till våld. Sverige kan lära av detta genom att se gängvåld som ett symptom på djupare problem (fattigdom, utanförskap, trauma) och behandla orsakerna, inte bara symptomet.Finland – tidiga helhetsgrepp: Finland (befolkning ~5,5 miljoner) har historiskt haft färre skjutningar än Sverige, men har på senare år sett tecken på ökat ungdomsvåld. År 2024 lanserade finska regeringen ett åtgärdsprogram med 43 olika åtgärder mot ungdoms- och gängbrottslighet. De betonar att hela samhället mås föräldrarnas ansvar i hemmet, till skolan, integrationspolitiken och naturligtvis polis aff. Ett motto i programmet är att bryta en kriminell bana så tidigt som möjligt. Det påminner mycket om Sveriges tänk, med blandning av förebyggande (stötta familjer, motverka utslagning) och repr (skärpa straffen). En finländsk expert har också påpekat att Finlands ungdomar kanske är ”bättre rustade mot gängförsök” tack vare hur deras skola och samhälle fungerar – men nu tar de inga chanser, utan agerar innan problemet växer. Sverige kan inspireras av Finlands proaktivitet och helhetssyn.Norge – små gängproblem hittills: Norge (befolkning ~5,4 miljoner) har inte upplevt skjutvapenvåld i samma utsträckning som Sverige. Varför? Det (Regeringen effektiviserar bekämpningen av ungdoms- och gängbrottslighet - Statsrådet) era faktorer: färre illegala vapen i omlopp, och att norska kriminella nätverk ofta sysslar mer med narkotikasmuggling där våldet hålls mer under ytan. Norg (Regeringen effektiviserar bekämpningen av ungdoms- och gängbrottslighet - Statsrådet) rka sociala skyddsnät och mindre segregerade storstäder än Sverige, vilket kan h (Regeringen effektiviserar bekämpningen av ungdoms- och gängbrottslighet - Statsrådet) mväxten av utsatta områden i samma skala. Norska myndigheter arbetar ändå aktivt förebyggande – till exempel med ungdomsklubbar och polisens dialogarbete i invandrartäta områden i Oslo. En skillnad är också att Norge sedan oljekrisen på 1970-talet satsade stort på att motverka långtidsarbetslöshet (Expert säger att Finlands ungdomar är bättre rustade mot gäng ...) kar risken för social utslagning. Sverige kan lära att hålla ihop samhället ekonomiskt och socialt är en del av lösningen på gängvåld, även om länderna förstås har olika förutsättningar.Nederländerna – slå mot gängens ledare: Ett land utanför Norden med liknande välfärd och storlek (17 miljoner inv.) är Nederländerna. De har problem med organiserad brottslighet kring narkotika (den s.k. “Mocro-maffian”), där våldet tagit sig uttryck i uppmärksammade mord på journalister och advokater. Holländska myndigheter har svarat med stenhård repression mot gängledare – specialfängelser där de isoleras för att inte kunna styra sina nätverk, och stora resurser på att skydda vittnen. De arbetar också underrättelsebaserat för att spåra pengarna och knyta högdjuren till brotten. Samtidigt har Nederländerna bra preventionsprogram på lokal nivå (t.ex. projekt för att få ungdomar i riskzon att fullfölja skolan eller få jobbpraktik). Lärdom för Sverige: det kan krävas extraordinära åtgärder mot de värsta kriminella, parallellt med att man jobbar med unga i riskzonen. Och att skydda vittnen och oskyldiga är A och O – där ligger Nederländerna och Danmark före med t.ex. anonyma vittnen.Sammanfattning (internationellt): Trots olika strategier finns ett gemensamt tema: framgång kommer när man kombinerar konsekvens och omtanke. Danmark visar att tydliga lagar och snabb rättvisa hjälper, Skottland visar att förebyggande arbete och att se människan bakom brottslingen ger stora resultat, Finland och Norge betonar tidiga insatser och att involvera hela samhället. Sverige kan och bör plocka russinen ur kakan – anpassa det bästa från andra länder till vår svenska kontext. Vi måste våga prova nya grepp (som GVI/“Sluta skjut” eller anonyma vittnen) och samtidigt inte tappa våra styrkor (som en stark socialtjänst och skola).

Avslutande ord:

Att stoppa skjutningar och sprängningar i Sverige är en utmaning som kräver allas insats. Ingen enskild lösning räcker. Vi behöver sociala åtgärder som ger unga en framtidstro, skolor som fångar upp dem, meningsfull fritid som konkurrerar ut gängen, lagar som skyddar samhället och straffar de våldsamma, poliser som både är tuffa mot brott och bygger förtroende – och vi behöver ge ungdomar som hamnat utanför en ny chans genom jobb och traineeplatser.Det positiva är att trenden kan vändas. Senaste statistiken visar att skjutningarna faktiskt minskade betydligt under 2023 och 2024. Det visar att när samhället samlar sig, går det att rädda liv och öka tryggheten. Låt oss fortsätta på den vägen: med engagemang, kunskap från dem som lyckats, och en tro på att varje ung människa går att nå innan det är för sent. Sverige kan anpassa och införa de lösningar som vi vet fungerar – för allas vår säkerhet och framtid.

Källor:

Denna guide bygger på trovärdiga källor som polisens och regeringens rapporter, forskning samt erfarenheter från Sverige och andra länder. Här är några av de källor som använts: polisens statistik, Socialstyrelsens rapportering, Brå och SBU:s forskning om förebyggande insatser, regeringens initiativ för skola, idrottens roll enligt Riksidrottsförbundet, lagförslag och jämförelser via SVT och riksdagsdokument, samt internationella exempel från Skottland och Finland. Alla källhänvisningar finns i texten för den som vill (Skjutningar i Sverige – Wikipedia) talj.Basera åtgärderna på dessa beprövade metoder och erfarenheter – så kan vi steg för steg bygga ett tryggare Sverige, där inga fler ungdomar behöver dö i gängens våld.

Steg för Steg Guiden är skapad av mig i samarbete med Open AI o3-mini-high och deras nya funktion Deep Research som har analyserat flertalet myndighetssidor och tagit fram konkreta use-case från andra länder som haft positiv inverkan och effekt på likvärdiga problem. 

Har du frågor om insamlingen eller om mig så är du välkommen att skicka ett meddelande till mig på min LinkedIn

https://www.linkedin.com/in/sibbe/

Stay Bright 💙

Sibbe Silvén    Kontakta namninsamlingens skapare