För en rimlig och tydlig lagstiftning kring cannabidiol (CBD) och relaterade produkter

Stockholm 2 Juli 2018

 

Industrihampaföreningen i Sverige m.fl. begär en rimlig lagstiftning kring cannabidiol (CBD) i Sverige

Den nyss påbörjade utvecklingen av CBD-industrin i Sverige och resten av världen är hälsosam och önskad av många medborgare. Ett ökat lokalt odlande och användande av hampabaserade produkter såsom livsmedel och kosttillskott innehållande cannabidiol skulle ha positiva effekter på miljö, hälsa och ekonomi. Därför behöver också vi i Sverige, tillsammans med andra länder i EU, en reglering som tydliggör att man inom lagens ramar får tillverka och sälja dessa produkter och vilka nivåer som gäller för olika preparat för olika ändamål. Vi vill och behöver att alla samhällets medborgare får tillgång till den vitala kulturväxten Cannabis Sativa L., med skydd av en rättvis lagstiftning. Lagstiftningen ska täcka växtdelar, kosttillskott, livsmedel, receptfria läkemedel och vid höga doser receptbelagda läkemedel av industrihampa och innehållande CBD. Lagstiftningen vi efterlyser baserar sig på vetenskapliga fakta om cannabidiolens effekter. I positionspappret här nedan föreslås en reglering med tre olika nivåer för olika koncentrationer av CBD, med 19 stycken vetenskapliga referenser som underbyggnad.

Industrihampaföreningen i Sverige begär en rimlig och rättvis lagstiftning kring cannabidiol i Sverige. Det bifogade dokumentet ”Cologne Declaration of Industrial Hemp” som sammanställts av och med vår motsvarighet i Europa, European Industrial Hemp Association (EIHA), är en mycket god indikation på rimlig lagstiftning kring CBD i livsmedel, kosttillskott, kosmetika, naturläkemedel, receptfria och receptbelagda läkemedel.

Hampa är en ettårig ört som har varit människans och civilisationens trogna följeslagare i tusentals år, innan det odlingsförbud för hampa kom, som först lagstadgades i USA på 30-talet. Sedan millennieskiftet har hampa (Cannabis Sativa L.) återupptäckts även i Sverige och tillåtits som industrigröda, livsmedel och läkemedel under noggrant kontrollerade former.

Mari Elfving, ordförande Industrihampaföreningen i Sverige - Hampanätet www.hampa.net

 

 

 

Den Europeiska Industrihampaföreningens (EIHA) ståndpunkt vad gäller:

En rimlig reglering av cannabidiol (CBD) i livsmedel, kosmetika, som naturläkemedel och läkemedel.

Hürth, Tyskland, oktober 2016, uppdaterad januari 2017 Ladda ner detta papper och fler dokument på www.eiha.org

Pressansvarig (V.i.S.d.P.): Michael Carus / EIHA c/o nova-Institut GmbH / Industriestrasse 300 / 50354 Hürth / Tyskland / michael.carus@eiha.org / www.eiha.org

 

En introduktion till cannabidiol (CBD)

Cannabidiol (CBD) är en av de icke-psykotropa och icke-berusande cannabinoiderna i industrihampa. Under 2016 odlades 30 000 hektar i Europeiska Unionen. De sista åren har visat ett växande intresse för CBD. Cannabidiol har inte bara en uppsjö av positiva hälsoeffekter, den har inte heller några relevanta biverkningar, inte ens vid användning i höga doser.

CBD är den primära cannabioiden i industrihampa, som återfinns i koncentrationer som varierar mellan 0,5 till 4 % i den översta tredjedelen av växten. Hampaextrakt som innehåller CBD och isolerad CBD kan användas såväl som fibrerna och vedämnet, vilket ger en extra inkomst för jordbrukarna. Att sälja hampaextrakt innehållande CBD genererar extra förtjänst ovanpå intäkter från försäljning av fibrer och skävor.

CBD används allt mer som kosttillskott, i olika sammansättningar av kosttillskott och som en beståndsdel i kosmetika, vilket medför nya investeringar och arbetstillfällen kring kultiveringen och förädlingen av hampa och hampabaserade produkter. Farmaceutiska produkter med CBD som aktiv ingrediens har också utvecklats. En annan tillämpning för isolerad CBD är i kapslar för elektroniska cigaretter. Många av Europas invånare drar redan nytta av CBD genom dess många användningsområden.

 

Fördelar och biverkningar av CBD vid olika koncentrationer och applikationssätt

Flera vetenskapliga studier visar CBDs terapeutiska potential vid ett stort antal sjukdomar och symptom. För att nämna några: ångeststörningar (så som post-traumatiskt stressyndrom), fetma, epilepsi, dystoni, diabetes, cancer, neurodermatit och Alzheimers sjukdom. Dess antibakteriella egenskaper kan användas för att förhindra infektion och att kontrollera inflammation: CBD är effektivt mot stafylokocker, streptokocker och till och med mot den kliniskt relevanta MRSA (Meticillinresistenta Staphylococcus aureus, van Klingeren et al., 1976, Appendino et al., 2008).

Lika viktiga som CBDs farmakologiska effekter är dess hälsofrämjande egenskaper (fysiologiska effekter) i lägre doser. Dessa inkluderar antioxidanta, neuroprotektiva och anti-inflammatoriska effekter. Till exempel är CBD en neuroprotektiv antioxidant mer potent än askorbat (C-vitamin) eller tocopherol (E-vitamin; Hampson et al., 1998). Som kosmetisk beståndsdel kan CBD användas för att minska talg / sebocyter (Oláh et al., 2014).

En omfattande granskning av säkerheten och biverkningarna av CBD visar att även väldigt höga doser av CBD är säkra och tolererade utan märkbara följdverkningar. I sammanlagt 132 granskade publikationer inducerade CBD inte katalepsi; det påverkade inte faktorer såsom hjärtfrekvens, blodtryck, kroppstemperatur, gastrointestinal transitering, inte heller förändrade den psykomotoriska eller kognitiva funktioner (Bergamaschi et al., 2011). Ett flertal tester med ett stort spektrum av CBD-doser har utförts sedan 2011. Studierna bekräftar CBDs verkan vid behandling av till exempel epilepsi och psykos och visade på CBD’s bättre tolerabilitet och mildare biverkningar jämfört med klassisk medicinering för dessa sjukdomar (Iffland and Grotenhermen, 2016).

 

Den juridiska situationen - akut behov av riktig lagstiftning

För tillfället ser vi inga eller endast ett dåligt lapptäcke av CBD-lagstiftningar. Till skillnad från tetrahydrocannabinol (THC) så är naturlig CBD inte psykotropisk eller berusande. Därför är det rimligt och rättvist att CBD inte berörs av nationella narkotika- eller läkemedelslagstiftningar i EUs 27 medlemsstater (av 28, med undantaget Slovakien) samt att CBD inte begränsas av någon EU-lagstiftning. Vad gäller CBD-extrakt är däremot situationen inte helt tydlig, när man talar om CBD som ren substans eftersom detta också kan innehålla THC, vilket är reglerat av nationella narkotikalagstiftningar i EU-länderna.

Den Europeiska Industrihampaföreningen (EIHA) stödjer skapandet av en harmoniserad lagstiftning i detta område, för att skydda brukare, för att bibehålla branschens tvåsiffriga tillväxttal, för att attrahera nya investerare och för att uppmuntra produktutveckling. Regleringen bör undvika alla restriktioner för CBD och tydliggöra att extrakt och preparat av industrihampa inte klassas som narkotika inom EU.

Den Europeiska Industrihampaföreningen (EIHA) är definitivt emot de försök som några farmaceutiska företag gjort, att göra CBD till ett receptbelagt läkemedel. Detta drar endast ett fåtal företag nytta av medan det skadar CBD-industrin, som fortfarande befinner sig i sin linda. Denna sorts lagstiftning skulle också begränsa tillgången av CBD för många medborgare, som redan nu drar nytta av CBD genom livsmedel och kosmetika. EIHA förväntar sig att nationella myndigheter inte begränsar användningen av CBD till endast läkemedel (medicinska receptbelagda preparat). Det finns heller inte någon anledning att reglera tillgången till CBD för hårt eftersom CBD har ett sådant vitt spektrum av välgörande fysiologiska effekter, tillsammans med en fördelaktig säkerhetsprofil.

För olika doser och applikationer av CBD föreslår EIHA reglering på tre nivåer:

  • Vid höga doser kan CBD klassas som ett läkemedel och skall regleras som sådant.
  • Vid fysiologisk koncentration bör CBD betraktas som ett receptfritt läkemedel eller som ett kosttillskott. Detta tillvägagångssätt används redan för flera substanser såsom vänderot, glukosamin, kondroitinsulfat, Ginkgo Biloba, några vitaminer och järntillskott.
  • Låga koncentrationer av CBD och låga doser bör vara tillåtet i livsmedelsprodukter utan restriktioner.
  • Andra aspekter såsom administreringssätt, indikationsområde, maxdos / dagsdos och förpackningsstorlek kan användas för att finjustera regleringen. Det Tyska BfArM använder redan dessa aspekter för att differentiera och avgränsa mellan receptbelagda och t.ex. receptfria läkemedel. 

 

CBD i höga doser som potentiellt läkemedel med eller utan recept

Isolerad, ren CBD och produkter med hög CBD-koncentration (intag mer än 200mg oralt/dag) kan behandlas som läkemedel med eller utan receptbeläggning.


CBD i medelstora doser bör vara tillgängligt utan recept

Produkter med medelstor koncentration av CBD (intag 20-200 mg oralt/dag för en genomsnittlig vuxen) borde finnas tillgänglig hos apotek, antingen som örtmedicinsk receptfri produkt eller som kosttillskott (såsom vänderot (valerina officinalis), humle, mjölktistel, glukosamin eller Ginkgo Biloba). Exempel på läkemedel som generellt är receptfria i lägre doser är: aciklovir, almotriptan, beklometason-dipropionat, ibuprofen, kolekalciferol såväl som omeprazol och pantoprazol.

Förhållningssättet vi föreslår här är alltså redan utbrett. Produkter - hampaextrakt och tinkturer speciellt - bör helst standardiseras till en viss CBD-koncentration. Hampaextrakt och tinkturer med naturlig CBD-halt ska ej falla in under lagar för Nya livsmedel eftersom CBD är en naturlig beståndsdel i hampalivsmedel som har använts i Europa under 2000 år. EU-kommissionen fastställde den 18 december 1997 att livsmedel som innehåller växtdelar från hampa inte anses vara nya livsmedel. På samma sätt har heller inte humleextrakt, som t.ex. används istället för humleblommor vid ölbryggning, räknats som nytt livsmedel.

Det finns ett överflöd av dokumentation som visar att det inte observerats någon substantiell farmakologisk aktivitet av CBD vid doser lägre än ungefär 200 mg oralt/dag för en genomsnittlig vuxen. Dessa referenser belyser också att vid intag från ungefär 20 mg per dag till 200g per dag har CBD fysiologiska effekter (Devinsky et al. 2014, dos Santos et al., 2014, Food Standards Australia P1042; Friedman et al., 2015, Hill et al., 2012, Iffland et al., 2016, Schubart et al., 2013).

CBD-produkter kan innehålla spår av THC, den viktigaste psykotropiska cannabinoiden i hampa. Halten THC bör regleras, men ej lika strikt som för livsmedel, eftersom det dagliga intaget av kosttillskott är mycket mindre.

EIHA uppmanar också branschen att inte göra några obefogade hälsopåståenden vid användning av CBD i kosttillskott, tinkturer och livsmedel.

 

Låga halter av CBD tillåtet i livsmedel

Låga halter av CBD (intag lägre än 20 mg/dag för en genomsnittlig vuxen) bör vara tillåtet i livsmedelsprodukter utan restriktioner.

Att inte ha några restriktioner för CBD i nivåer under 20 mg/dag kan motiveras då tidiga studier, så tidigt som den av Bellgrave and colleagues (1979), visade i en placebokontrollerad, randomiserad, dubbelblind studie att en enkel dos av 22,4 mg CBD per 70 kg kroppsvikt, varken framkallade psykomotoriska effekter eller visade någon interaktion med kontaminerande alkohol.

 

CBD i andra användningsområden såsom kosmetika

Cannabidiol har listats i CosIng med 4 funktionella påståenden: ”antioxidant, mjukgörande för huden, skyddande för huden och motverkar seborré” utan några begränsningar enligt Annex II/III i Regulation 1223/2009.

 

 

Översättning Mari Elfving /Industrihampaföreningen i Sverige

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Referenser och ytterligare litteratur om farmakologiska och fysiologiska effekter av CBD

Ali, E. M., Almagboul, A. Z., Khogali, S. M., & Gergeir, U. M. (2012): Antimicrobial activity of Cannabis sativa L. Chinese Medicine, 3(1), 61.

Appendino, G., Gibbons, S., Giana, A., Pagani, A., Grassi, G., Stavri, M., Smith, E. & Rahman, M. M. (2008): Antibacterial cannabinoids from Cannabis sativa: a structure-activity study. Journal of natural products, 71(8), 1427-1430.

Belgrave, B. E., Bird, K. D., Chesher, G. B., Jackson, D. M., Lubble, K. E., Starmer, G. A., & Teo, R. K. C. (1979): The effect of cannabidiol, alone and in combination with ethanol, on human performance. Psychopharmacology, 64(2), 243-246.

Bergamaschi, M. M., Queiroz, R. H. C., Zuardi, A. W. & Crippa, J. A. S. (2011): Safety and side effects of cannabidiol, a Cannabis sativa constituent. Current drug safety, 6(4), 237-249.

Best, W. (2016): Personal communication, Wim Best, Inspectie voor de Gezondheidszorg (www.igz.nl).

Booz, G. W. (2011): Cannabidiol as an emergent therapeutic strategy for lessening the impact of inflammation on oxidative stress. Free Radical Biology and Medicine, 51(5), 1054-1061.

Borges, R. S., Batista, J., Viana, R. B., Baetas, A. C., Orestes, E., Andrade, M. A., Honorio, K. M. & da Silva, A. B. (2013): Understanding the molecular aspects of tetrahydrocannabinol and cannabidiol as antioxidants. Molecules, 18(10), 12663- 12674.

Devinsky, O., Cilio, M. R., Cross, H., Fernandez‐Ruiz, J., French, J., Hill, C., ... & Martinez‐Orgado, J. (2014): Cannabidiol – pharmacology and potential therapeutic role in epilepsy and other neuropsychiatric disorders. Epilepsia, 55(6), 791-802.

Drysdale, A. J., Ryan, D., Pertwee, R. G., & Platt, B. (2006): Cannabidiolinduced intracellular Ca 2+ elevations in hippocampal cells. Neuropharmacology, 50(5), 621-631.

Food Standards Australia New Zealand: Supporting Document 2, Cannabidiol hazard profile – Proposal P1042, and cit. lit. (www.foodstandards.gov.au/code/proposals/Pages/ P1042LowTHChemp.aspx; accessed on January 10th, 2017).

Friedman, D., & Devinsky, O. (2015): Cannabinoids in the treatment of epilepsy. New England Journal of Medicine, 373(11), 1048-1058.

Hampson, A. J., Grimaldi, M., Axelrod, J., & Wink, D. (1998): Cannabidiol and (-−) Δ9- tetrahydrocannabinol are neuroprotective antioxidants. Proceedings of the National Academy of Sciences, 95(14), 8268-8273.

Hill, A. J., Williams, C. M., Whalley, B. J., & Stephens, G. J. (2012): Phytocannabinoids as novel therapeutic agents in CNS disorders. Pharmacology & therapeutics, 133(1), 79-97.

Iffland, K. & Grotenhermen, F. (2016): Safety and Side Effects of Cannabidiol – A review of clinical data and relevant animal studies on chronic CBD administration. NovaInstitute, Hürth.

Oláh, A., Tóth, B. I., Borbíró, I., Sugawara, K., Szöllõsi, A. G., Czifra, G., Pál, B., Ambrus, L., Kloepper, J., Camera, Em., Ludovici, M., Picardo, M., Voets, T., Zouboulis, C. C., Paus, R. & Bíró, T. (2014): Cannabidiol exerts sebostatic and antiinflammatory effects on human sebocytes. The Journal of clinical investigation, 124(9), 3713-3724.

Santos, R. G., Hallak, J. E. C., Leite, J. P., Zuardi, A. W., & Crippa, J. A. S. (2015):

Phytocannabinoids and epilepsy. Journal of clinical pharmacy and therapeutics, 40(2), 135-143.

Schubart, C. D., Sommer, I. E. C., Fusar-Poli, P., de Witte, L., Kahn, R. S., & Boks, M. P. M. (2014):

Cannabidiol as a potential treatment for psychosis. European Neuropsychopharmacology, 24(1), 51-64.

Van Klingeren, B., & Ten Ham, M. (1976): Antibacterial activity of Δ9-tetrahydrocannabinol and cannabidiol. Antonie van Leeuwenhoek, 42(1-2), 9-12. 

Zhornitsky, S., & Potvin, S. (2012): Cannabidiol in humans—the quest for therapeutic targets. Pharmaceuticals, 5(5), 529-552.