#EnelevEttliv

Vi vädjar inte längre – vi kräver att utvisningarna av ensamkommande ungdomar stoppas NU!

Vi är många! Vi är lärare! Vi har kämpat länge för alla dessa fantastiska ensamkommande elever – de har kämpat hela sina liv. 
Framför våra ögon sker en urskillningslös utvisning av ensamkommande ungdomar till flera farliga länder, främst Afghanistan, ett land som FN uppgraderat till krig, där bombningar och attentat sker var och varannan dag. Ett land konstaterat som det näst farligaste i hela världen efter Syrien och med mycket hög korruption. 

Enligt Sveriges ambassad i Kabul (www.swedenabroad.com; 2017) är illegala odlingar och produktion av opium och heroin mycket viktiga inkomstkällor i Afghanistan. Kvinnor och flickor har få eller inga rättigheter. 2016 miste 3512 barn livet på grund av den pågående konflikten (www.sida.se ”Vi får inte förlora denna generation barn”; uppdaterad 24/11 2017), den högsta siffra som någonsin registrerats i detta land där en tredjedel av alla civila dödsoffer är barn och ungdomar. 

Till detta land utvisas våra elever en efter en – och vi ser dem försvinna från våra klassrum efter att vi haft dem framför oss under flera år! Samma läge gäller ungdomar till andra farliga länder, som till exempel Somalia. Vi är trötta på politiker som vänder kappan efter vinden och hoppas att det snart ska mojna! Som offrar dessa ungdomar som brickor i ett politiskt spel.

Att regeringen har föreslagit en ny lag som kan komma att gälla vissa av dessa elever till sommaren, känns väldigt avlägset, osäkert och mest som valtaktik. Återigen väljer man ut vissa av de ensamkommande ungdomarna istället för att inse att alla har lika stora asylskäl och att deras asylprövningar varit allt annat än rättssäkra. Dessutom råkar det vara krig i landet de ska utvisas till, något som borde vara skäl nog. Många av de berörda ensamkommande ungdomarna har redan fått utvisningsbeslut och därför förstår vi inte hur regeringen menar att de ska bli hjälpta av den eventuellt kommande lagen? Den nya, strikta asyllagen från 20/7 2016 var retroaktiv från 24/11 2015. Då kräver vi att denna lag blir retroaktiv från 1/1 2018 och innefattar alla ensamkommande ungdomar som kom innan den 20/7 2016, oavsett 15 månader eller mindre till asylbeslut! Det borde vara självklart och är inte mer än rätt och sunt förnuft!

Det är vi lärare som får uppleva och ta itu med ångesten, självmordstankarna, ovissheten, hopplösheten, hemlösheten, chocken, skräcken, diskrimineringen. Vår arbetssituation, arbetsbelastning och arbetsmiljö är ohållbar och omöjlig. Vårt jobb slutar inte med att vår arbetsdag är över – då börjar ”jobbet efter jobbet” istället. Då tar vi itu med allt annat som inte har med skolarbete och läraryrket att göra. Det gäller juridisk rådgivning som vi sätter oss in i, försök att hitta sovplatser till desperata ungdomar som har sin enda trygghet i sin skola och flyttas till vuxenboende i andra änden av Sverige när de skrivits upp/fyllt 18 år, vara psykologiskt stöd till totalt utlämnade elever när de inte längre får tillgång till samhällsstöd och mycket annat. Många elever sover ute, på offentliga toaletter eller åker buss på natten för att kunna gå kvar i sin skola. Vi orkar helt enkelt inte ha det så här och följden blir att vi antingen lämnar läraryrket eller blir sjukskrivna! Vi är inte bara lärare – vi blir allt för dessa elever, deras enda trygghet när allt annat försvinner. Vi öppnar våra hem, våra hjärtan, tar av vår lön, blir deras offentliga biträden och mycket annat, för i vår utbildning har vi fått lära oss att vi har en skola för alla. Vi ska följa de mänskliga rättigheterna i svensk skola och det sitter i ryggmärgen.

Vi lärare kan naturligtvis inte stillatigande låta detta ske. Det strider mot både Skollag och Läroplanerna, och att inte protestera vore att begå tjänstefel. För att citera vad Skolverket bl.a. skriver om mänskliga rättigheter ”Enligt den samlade läroplanen har skolan en viktig uppgift när det gäller att förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på hos eleverna. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män och solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla” (www.skolverket.se; 2017).

Men en riksdagsmajoritet väljer däremot att blunda för det de själva beslutat om i Skollag och Läroplaner. Vi undrar, vågar ni inte stå upp för dessa ungdomar? De flesta av våra elever kom under 2015, innan den nya asyllagen började gälla 20 juli 2016. Det som har hänt är att den nya asyllagen används retroaktivt på våra elever. Kan man inte hitta anledningar att använda den, har eleverna av Migrationsverket systematiskt skrivits upp i ålder till 18 år eller inväntats att fylla 18 år för att de ska kunna utvisas. Då förlorar de alla sina rättigheter automatiskt, dvs boende, god man, barnperspektivet, socialsekreterare, uppehållstillstånd på grund av gymnasielagen. Många av våra elever är hazarer, en etnisk minoritetsgrupp som varit förföljda och trakasserade under många år, i såväl Afghanistan, Iran som Pakistan. De allra flesta har asylskäl men vårt så kallade ”rättssäkra” system bygger på att du får en engagerad och kunnig advokat och en närvarande god man, vilket ändå inte räcker när så många som möjligt ska utvisas så fort som möjligt.

Dessa ungdomar är våra elever, de har asylskäl och har varit här i 2-3 år och är integrerade i vårt svenska samhälle på alla sätt och vis. De är våra elever och har rätt till ett liv, sitt liv.

Vi lärare kräver nu att ni politiker går samman över partigränser och ser till att den nya lagen gäller alla ensamkommande som kom innan 20/7 2016 (oavsett antal månader till asylbeslut) och gäller retroaktivt från 1/1 2018. Se till att ändra på det som sker nu – om ni ska behålla någon form av värdighet och förtroende! Vinden kommer inte att mojna...



#EnelevEttliv

Alexandra Culibrk    Kontakta namninsamlingens skapare