Brev om situationen i förskolan till ansvariga politiker och högsta chefer i Stockholms kommun

” På eftermiddagen står vi ofta själva med ca 15 barn. Två av barnen i vår grupp behöver en ständigt närvarande pedagog. De högfungerande barnen får mest klara sig själva hela dagen.”

” Jag jobbar i en barngrupp med 20 barn. Vi är två deltider och en heltid. Då timmarna för barn i Stockholm ökat har vi nästan full barngrupp mellan 8.00 och 16.00, därefter ca 15 barn. Om någon av oss är sjuk så får vi inga vikarier.”

” Ibland är jag ensam med 15 barn och ibland är vi två på över 20, om min kollega måste gå på toaletten blir jag ensam med över 20 barn. När vi väl är full personalgrupp en stund mitt på dagen måste jag passa på att städa och vara vaktmästare. Så barnen får tyvärr inte så mycket egen kontakt med mig längre.”

”Barnen blir helt slut och vi i personalen klarar inte av att hålla säkerheten bland barnen. När det är såhär stora barngrupper finns det ingen chans för barnen att få sitta i en lugn och trygg vuxen famn. Det finns ingen chans att hinna se till varje barns behov. Jag känner att ingen lyssnar på barnens rätt till en lugn och trygg miljö. Detta som pågår nu är barnpassning och jag är säker på att det här gör våra barn stressade, oroliga och totalt rotlösa.”

” Det råder en tystnadskultur framförallt från chefens sida angående hur personal och barn egentligen mår.”

” För vi får inte säga stopp, vi får inte berätta att just nu kan vi inte garantera alla barns säkerhet, kan ni hämta tidigare? Har ni syskon hemma? Kan ni stanna hemma idag? Nej. Vi ska stå och le säger chefen - "spela lite teater" ”

De här sex citaten kommer från sex olika pedagoger anställda på förskolor i Stockholm stad. Det här är verkligheten som den faktiskt ser ut i den verksamhet som ni är ytterst ansvariga för, och där våra barn ska växa och utvecklas, under den tid då vi tryggt går till våra förvärvsarbeten, studier, föräldraledighet eller söker arbete.

Berättelserna har samlats in av den ideella och partipolitiskt obundna gruppen Förskoleupproret, som drivs av pedagoger för en bättre arbetsmiljö i förskolan landet över. Här finns alla berättelser att läsa i sin helhet: https://forskoleupproret.weebly.com/beraumlttelser.html

Om ni inte redan gjort det så ber vi er att ladda ner dokumentet, scrolla ner till Stockholm stad och ta del av 140 berättelser från pedagoger i de förskolor ni ansvarar för. Det finns även 19 berättelser från oroliga vårdnadshavare. Vi tror verkligen att det är viktigt att ni läser dessa vittnesmål för att ni ska kunna förbättra kvaliteten på verksamheterna.

Berättelserna från Stockholm ligger även som bilaga längst ner i detta mail.

Vi är föräldrar som har barn på förskola i Stockholm stad. Vi är oroade över konsekvenserna av den låga bemanningen och det höga antalet barn per avdelning på förskolorna. Vi uppfattar situationen som allvarlig och akut.

Ni känner säkert till att det finns forskning (Kihlbom bland andra) som visar att barngruppens storlek och personaltätheten är avgörande faktorer för barns språkinlärning, identitetsutveckling, samspel och relationer. Dessa faktorer påverkar också stress- och bullernivån i miljön på förskolorna.

Små barngrupper är viktigt särskilt för små barns trygghet. Studier visar också att barn som har gått i stora förskolegrupper oftare är inblandade i konflikter när de sedan går i skolan. En bra förskola kan bidra till att förbättra barnens psykiska och sociala hälsa på kort och lång sikt, främja senare skolprestationer och motverka beteendeproblem i skolan.

Tydligen är investeringar i förskolan också bland de mest lönsamma av investeringar i utbildning man kan göra (något som den amerikanska forskaren Lynch kommit fram till). Ganska intuitiva är också de resultat av studier som visar att antalet barn med behov av särskilt stöd samvarierar med barngruppens storlek. Som vi förstår det är det alltså både bra för barnen och samhällsekonomiskt lönsamt att satsa på förskola av hög kvalitet.

Vi vet även att förskollärare toppar statistiken för långtidssjukskrivning till följd av utmattningssyndrom, och att barnskötare inte ligger långt därefter. Vi vet att många flyr yrket för att de blir sjuka eller inte orkar vilket resulterar i att barnen får möta nya vuxna som de försöker knyta an till. Dessutom ökar psykisk ohälsa bland barn och unga, där ser vi en koppling. Personalen sliter för att ge barnen en rimlig vardag, men vad ger det för långsiktiga kostnader?

Skolverkets riktmärken om antal barn i förskolegrupperna baseras på forskning om vad barn behöver för att må bra och utvecklas. Vi vet också att få av kommunens förskolor idag följer dessa riktlinjer. Den forskning Skolverket baserar sina riktlinjer på säger också att personalens kompetens, personaltätheten och lokalernas utformning tillsammans är faktorer som ska tas i beaktande när beslut om barngruppers sammansättning och storlek ska fattas. Vi ser inte att dessa faktorer på något sätt motiverar de stora grupperna som tillåts finnas i kommunen.  

Skolverket hänvisar föräldrar som har funderingar kring barngruppernas storlek till förskolans närmaste chef. Eftersom vi vet att förskolecheferna, precis som pedagogerna, inte har rätt förutsättningar att förändra situationen kontaktar vi er istället. Det är ni som sätter budgeten och därmed ramarna för vad förskolan kan åstadkomma. Vi kräver att  Stockholm stad sätter en budget som möjliggör att förskoleverksamheten kan följa Skolverkets riktlinjer.

Hälsningar,

Namnlista

Charlotte Thorén, Föräldrar i Förskoleupproret    Kontakta namninsamlingens skapare