Arbets- och lönesituationen för Biomedicinska analytiker

UPPDATERING 190402

Den 11 mars så skickade vi ut mail till samtliga regioner/landstings regionfullmäktigeordförande, samt till socialdepartementet, utbildningsdepartementet, Statsministern och SKL. Endast en region har på allvar bemött vårt brev och två har lämnat avvaktande svar. Vi kommer att fortsätta försöka få uppmärksamhet för vår oro och vår ohållbara situation. Sprid gärna vidare namninsamlingen till era kolleger och vänner runt om i Sverige. Ju fler vi är desto bättre!

__________________________________________________________________

Ursprunglig text:

Skriv under om du vill vara med och ge tyngd åt brevet som ska skickas till högre instans både inom Region Skåne och upp på nationell nivå.

Brevet:

__________________________________________________________________

Vi som skriver detta heter Andreas Thornblad och Ann-Sofie Sjölander och arbetar som legitimerade biomedicinska analytiker på Klinisk kemi i Kristianstad och vi är djupt oroade inför framtiden inom vårt område. Vi står och balanserar på kanten till en djup kris och kan vi inte vända utvecklingen nu, så kommer patientsäkerheten att bli lidande. På laboratoriet arbetar vi dygnet runt med att ta och analysera prover av olika karaktär, som sedan ligger till grund för att diagnostisera sjukdomstillstånd hos en stor andel av alla patienter som söker och behöver vård. Förutom att våra provsvar ligger till grund för diagnostiseringen i ca 70 % av alla patientfall, så är vårt arbete ovärderligt när det kommer till behandling och uppföljning av kända sjukdomar. Vårt arbete är absolut livsviktigt, det är t.ex. upp till oss om man på fredagskvällen ska upptäcka om ett litet barn som inkommit på akuten har fått leukemi eller inte.

Hur värderas då det arbetet som vi gör? Jo, vi har en genomsnittlig inkomst på ca 31 300kr (SCB) och ligger därmed nästan 10 000kr (!) under snittinkomsten för akademiskt utbildade i Sverige (SACO). Vi hade alltså behövt höja vårt snitt med 30 % för att ens komma upp till genomsnittet! Ett okvalificerat industrijobb, helt utan krav på utbildning, ger inte sällan betydligt högre månadslön. Vårt OB är extremt mycket sämre än om du sitter i kassan på Maxi eller Willys, där du knappt behöver ha genomfört en gymnasieutbildning för att få arbeta. Inte nog med det så halkar vi efter ytterligare varje år när det är lönerevisioner och år efter år tappar vi mot andra yrken. Sett till livslön så går vi back ekonomiskt på att utbilda oss och arbeta som Leg. Biomedicinsk analytiker (SACO).

Denna fruktansvärda undervärdering av vårt yrke har uppgivet accepterats av den äldre generationen, som nu har gått eller är på väg att gå i pension. De har inte haft samma möjlighet att byta arbetsplats då arbetsmarknaden har varit mättad och därmed blivit mer trogen sin arbetsgivare. De har inte heller sett sig som akademiker på samma sätt då de har haft en kortare laboratorieassistentutbildning än vad nuvarande 3-åriga högskoleutbildning är. Nu när den nya generationen börjar ta över märker vi hur fruktansvärt svårt det är - men framförallt kommer att bli - att rekrytera och behålla ny personal! Det tar mer än ett år av dubbel bemanning på arbetsplatser, med höga personaltäckningskostnader, stress och administrativt pussel, för att en biomedicinsk analytiker ska vara färdig att arbeta självständigt på alla arbetsplatser. Det som sedan ofta händer är att personal säger upp sig, antingen under eller strax efter upplärningen, då de förstår att förutom att ingångslönen på runt 25000kr var katastrofalt dålig, så är löneutvecklingen nästan obefintlig. Om du t.ex. blir ansvarig för driften av ett instrument, som analyserar och ger snabba svar på fler än 50 parametrar, får du kanske året efter ett engångslönepåslag på en hundralapp eller två. Det är snudd på exploatering! Allt fler ansvarsområden blir svåra att tillsätta eftersom det inte ger någonting tillbaks, personalen förväntas ta mer ansvar enbart för egen personlig utveckling, vi ska göra mer jobb gratis. I Danmark har personal på laboratorier börjat vägra ta ansvarsområden av samma skäl och då blir man tvungen att beordra personal till olika ansvar med motiveringen ”det ingår i yrket”. Det har debatterats flitigt, inte minst i media, om att sjuksköterskor går på knäna med hög arbetsbelastning och dåliga löner, men vi syns inte och därmed finns vi inte heller. Sjuksköterskor har också möjlighet att vidareutbilda sig och ta specialisttjänster som då genererar en högre lön, den möjligheten finns inte för oss utan våra avancerade uppgifter ingår, som det är idag, i yrket. Ett mycket effektivt sätt från arbetsgivarsida att hålla nere lönenivåerna. Vårdförbundet har kartlagt löneutvecklingen för 100 olika yrken och där hamnar vi på plats 98.

I dagsläget på vår relativt lilla arbetsplats, med ca 40 anställda biomedicinska analytiker, så har vi fyra tjänster utannonserade, vilket vi i princip har haft konstant sedan ett par år tillbaka. Hittills i år (februari) har redan fyra stycken slutat eller tagit tjänstledigt, för att antingen söka sig till andra arbetsgivare eller helt byta karriärsmål. Detta är då personal som försvinner utöver pensionsavgångarna, där försvinner ytterligare tre personer i år. Redan 2012 gjordes en riskanalys angående de stora pensionsavgångarna som skulle ske de kommande fem åren, då framgick att mellan 2012 och 2017 så skulle ca 40 % av personalstyrkan gå i pension, många med betydelsefulla nyckelpositioner. Efter 2017 så har pensionsavgångarna fortsatt i samma snabba takt, plus då att annan personal också väljer att söka sig till andra arbetsplatser. Så förutom lönesituationen, så blir arbetsbelastningen enorm för personalen som faktiskt stannar kvar, med den personalomsättningen som vi har. Tidigare har man trott att den belastning vi för tillfället knäar under, löser sig när generationsväxlingen är över, men nu inser vi att personalen inte kommer att stanna p.g.a. den värdering arbetsgivaren gör av vårt yrke. De rekryteringsproblem som vi har nu är början på en stor kris som bara kommer att förvärras.

Den här situationen är inte unik för vårt laboratorium, utan det ser ungefär likadant ut för alla biomedicinska analytiker som arbetar inom vården i den offentliga sektorn i hela landet. Vi står inför en enorm bemanningskris som kommer att nå än mer allvarliga nivåer om ni inte agerar omgående. Så nu undrar vi hur ni ser på detta? Hur förbereder ni för kommande kompetensförsörjning och hur tycker ni att ni värderar yrket? Tycker ni själva att det är en skälig lön ni betalar till era legitimerade biomedicinska analytiker? Är ni medvetna om den urakuta situation som vi befinner oss i?

Nu när det centrala avtalet, HÖK16 och därmed vårt löneavtal är uppsagt, så har ni ett ypperligt tillfälle att visa vad ni anser att vårt arbete är värt.  

Med vänlig hälsning

Andreas Thornblad och Ann-Sofie Sjölander

Klinisk Kemi Kristianstad, Region Skåne

Ann-Sofie Sjölander och Andreas Thornblad    Kontakta namninsamlingens skapare